Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Syrien
1140
Högsta myndigheten inom mandatområdet
utövas av en haut-commissaire, som lyder
direkt under franska utrikesministeriet och
kontrollerar de lokala myndigheterna.
Förvaltningen har nyordnats genom ett organiskt
statut av 1930, varigenom mandatområdet
uppdelats på följ, territorier: 1. Staten
Syrien (fr. État de Syrie), omfattande 127,000
kvkm med 1,696,638 inv. (1929); huvudstad:
Damaskus. Styres enl. författningen av 1930
av en på 5 år vald president; lagstiftningen
utövas av deputeradekammaren (70 medl.,
valda för 4 år); sandjaket Alexandrette står
under särskild regim i fråga om finanser och
förvaltning. 2. Republiken Libanon (fr.
République Libanaise, före 1926 Grand-Liban),
omfattande 10,500 kvkm med 862,618 inv.;
huvudstad: Beirut. Styres enl. författningen
av 1929 (f. n. suspenderad) av en på 6 år vald
president; lagstiftningen utövas av
deputeradekammaren (45 medl., valda för 4 år).
3. Guvernementet Ladikije (fr. Lattaquié;
1924—30 État des Alaouites; 6,500 kvkm,
286.920 inv.; huvudstad: Ladikije). 4.
Guvernementet Djebel ed-Druz (fr. Djebel Druze;
1922—30 État Druze; 6,000 kvkm, 51,780 inv.;
huvudstad: es-Suweda). De sistnämnda åtnjuta
autonomi och styras av guvernörer. Samtliga
områden bilda en tullunion. S. F.
Historia. S. var i äldre tid upprepade
gånger utsatt för invasioner av främmande folk.
De kanaanéer, som framemot 3000 f. Kr.
besatte S., råkade från 1700-talet, särskilt i de
n. delarna, i allt starkare beroende av
heti-terna (se d. o.). På 1400-talet fattade
egypterna för en tid fast fot i de s. delarna (jfr
A m a r n a). På 1300-talet gjorde sig
araméer-na småningom till herrar över n. och mell.
S., medan kanaaneiska folk (fenicier, hebréer
m. fl.) sutto vid kusten. Det arameiska rike,
som omkr. 1000 uppstod i Damaskus, blev en
betydande makt. Småningom kuvades S:s alla
stater av Assyrien. 732 föll Damaskus, 722
Samaria och 720 Hamat. Under de närmast
följ. årh. tillhörde landet efter vartannat de
babyloniska, persiska och makedoniska
världsväldena. Först omkr. 300 f. Kr. bildade det
åter eget rike under seleuciderna, med
An-tiokia som huvudstad. 63 f. Kr. lades det av
Pompeius under romerska väldet. S. ö. delen
av landet bildade dock länge ett självständigt
nabateiskt rike. Inom kort var S. en av Roms
viktigaste provinser, i såväl andlig som
materiell kultur utmärkt genom hög blomstring.
Omkr. 636 erövrade araberna landet. 970 kom
S. under fatimiderna och omkr. 1090 under
seldjukerna (se dessa ord). Korsfararna
innehade under 1100-talet konungariket
Jerusalem (se d. o., sp. 1061) samt grevskapet
Tri-polis vid kusten och furstendömet Antiokia
i norra S. På 1200-talet blevo sultanerna av
Egypten herrar i landet, vilket omkr. 1260
svårt förhärjades av mongoliska horder. 1517
erövrades det av turkarna och har sedan
nästan oavbrutet tillhört osmanska riket, ända
tills det efter världskriget kom under franskt
inflytande. — Jfr Palestina, sp. 542 ff.
I maj 1916 träffade Frankrike genom
Sykes-Picotfördraget (se d. o.) överenskommelse med
England om att efter den väntade segern över
Turkiet erhålla ett intresseområde i S.
Landets erövring från Turkiet hösten 1918 (se
Palestinaf ronten, sp. 546 f.) skedde
väsentligen med brittiska och arabiska
trupper. Befolkningen i S. var mest böjd för
fullständigt oberoende enl. president Wilsons
principer om nationell bestämmanderätt. En
syrisk nationalkongress i Damaskus utropade
araben Feisal (se d. o.) till konung av S., men
franska trupper tillfogade 24 juli 1920
natio
SYRl E N
Skala li7nnD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
