Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sågning - Sågskura - Sågspelning - Sågspån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Sågskura—Sågspån
1158
Bild 4. Olika sätt att söndersåga stockar.
ses ofta med lösa tänder (f, g, bild 1). »Koniska»
sågklingor (tunnare vid periferien än vid
centrum) användas mycket i klyvsågar. Även
kupade cirkelsågklingor förekomma. S. k.
slir-sågar (eng. drunken saw) användas för
upptagning av spår med större bredd än sågklingans
tjocklek, varvid klingan inställes något snett
mot rotationsaxeln. så att ien under arbetet
svajar åt båda hållen. — I bandsågar (bild 6>
utföres arbetet medelst ett ändlöst sågband
(bandsågblad), upplagt på två hjul, av vilka
det undre tjänstgör som drivhjul. Det övre
ledhjulet är elastiskt upphängt, så att
klingan kan spännas lagom hårt. För snedsågning
är arbetsbordet vanl. ställbart i vinkel eller
(för grövre virke) såghjulen och sågbladet
anordnade i en stjälpbar ram. För styrning av
bandsågbladet finnas styranordningar.
Bandsågar användas dels för snickeriarbeten och
dels som speciella klyvsågar (i sågverk och
hyv-lerier). I Amerika har bandsågen vunnit stor
användning även som stocksåg. — Fanersågar
äro vanl. horisontala ramsågar, i vilka virket
matas nedifrån och uppåt. Sågbladet, som är
tunt och försett med fina tänder, är icke
skränkt och skär vanl. i båda riktningarna.
Dekupirsågar (lövsågar, kontursågar) ha
ganska tunt och smalt blad, vilket är fjädrande
upphängt i sin övre ända och i sin nedre
fäst vid drivanordningen (t. ex. en trampa),
som ger det dess nedåtgående rörelse. Bland
övriga specialsågar må nämnas kedje- el.
länksågen, använd för utsågning av tapphål
m. m. el. för kirurgiska ändamål, samt
cylinder- el. kronsågen i form av ett rör av
stålplåt, i ena ändan försett med tänder. — S.
av metaller sker huvudsaki. med
cirkelsågar och bågsågar, för hand eller maskinellt
drivna. Även bandsågar användas. De
förstnämnda äro antingen varmsågar för
avsåg-ning av valsade föremål (stänger, skenor,
plåt m. m.) i varmt tillstånd eller kallsågar
(metallen i kallt tillstånd). — Sågar för
stenbearbe tnin g tandas endast för
arbete i mjuk skiffer och alabaster. Skärning
av hårdare material sker genom ett pulver
(eller hårda korn) av kvarts, gjutjärn, smär-
Bild 5. Cirkelsåg med anordningar för klyvning.
Jonsereds fabriker.
gel etc., som under vattenbegjutning föres
fram och tillbaka av en eller flera i bredd
anordnade otandade klingor av järn eller
koppar. För hårt material användas även bl. a.
diamantsågar (ram-, band- eller cirkelsågar),
vilkas klingor äro försedda med skärvor av
svarta diamanter. För skärning av sandsten
och marmor brukas även den av P. Gay
uppfunna linsågen, bestående av en ändlös, spänd
lina av tre sammansnodda staltradar. Med
tillhjälp av sand och vatten utskär den
löpande linan ett spår i stenen. O.B-n.
Sågskura, her.. se Sköld, sp. 1269, bild 43.
Sågspelning utföres på en vanlig
enmans-såg, som böjes och slås med en liten slaga
el. strykes med en fiolstråke och alltefter
böjningen ger olika toner. S. började komma
i allmännare bruk omkr. 1924. T. N.
Sågspån, korn- el. pulverformigt avfall vid
sågning av trä. Vid försågning av furu och
gran falla 10—12 % av virket i form av s.
Bild 6. Bandsåg med vertikal matning. Jonsered»
fabriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
