Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sångsällskap - Såning - Såningsmannen - Såningsmaskin - Såpa - Såpbär - Såpnejlika - Såpträd - Såpört - Sår - Sårfeber - Sårläka - Sårläkning - Sårvävnad - Sås - Såsta - Såt - Såtenäs - Såvera - Säbrå - Säby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såning—Säby
1163
i Sverige föreningar för manskörsång (jfr
Manskör). Bland s. i Sverige märkas
särskilt studentsångföreningarna samt De
svenske, Orphei drängar och Svenska
sångarför-bundet (se dessa ord).
Såning, se Sådd.
Såningsmannen, illustrerad
veckotidning för svenska folket, gr. 1905 i
Stockholm av J. L. Saxon (se d. o.).
Såningsmaskin, se Sådd.
Såpa, tvätt- och skurmedel av halvfast
konsistens, består av kaliumsalter av vissa
fettsyror och framställes genom naturfettets
för-tvålning vid kokning med kali. De i Sverige
härtill mest använda fetterna äro
vegetabiliska oljor, ss. sojabönolja, majsolja och
bom-u Ils fröolja. Under den varma årstiden brukar
tillsättas något natron för att göra produkten
fastare. Den innehåller utom fettsyrat kali
en del fyllnadsämnen, ss. stärkelse
(potatismjöl), glaubersalt (i s. k. sommarsåpa),
ka-liumklorid (i s. k. vintersåpa).
Glycerin-s å p a kallas de naturfettfärgade brungula
sorterna. Kärnsåpa innehåller vita korn
av stearin- och palmitinsyrat kali ur vid tillv.
använt fast fett (talg, palmolja). Grönsåpa
är till färgen grön, urspr. beroende på från
hampfröolja härrörande naturlig färgnyans,
som numera nästan alltid åstadkommes
genom tillsats av särskilt färgämne (ultramarin,
kromgrönt el. organiskt färgämne). S. håller
i allm. 50 % vatten. Jfr Tvål. G. H-r.
Såpbär, S å p n ö t ter, bot., se S a p i n d u s.
Sapnejlika, bot., se Saponaria.
Såpträd, bot., se Q u i 11 a j a.
Såpört, bot., se Gypsophila.
Sår, kir., i vidsträcktaste mening varje
upphävande av sammanhanget i el. mellan
kroppens organiskt förbundna delar, alltså även
benbrott, bristning av muskeltrådar el. senor
m. m. 1 allm. menar man dock med s. endast
de förändringar, som iakttagas i den yttre
kroppsbetäckningen el. på slemhinneklädda
inre organ. Man skiljer på två stora
huvudgrupper: s., uppkomna av plötsligt verkande
våld (lat. vulnus), och s., orsakade av
långsamt verkande förstörelseprocesser (ulcris). De
förra indelas efter utseende och härkomst i
sticksår, snittsår, krossår, skottsår etc.
Beroende på om skadan drabbat enbart hud, resp,
slemhinna, el. även underliggande delar
skiljer man mellan enkla och
komplicerade s. Ett vanligt färskt s. företer i regel
tre tecken, lucka mellan sårränderna
(klaff-ning), blödning och smärtförnimmelse. De
långsamt uppkommande s. av ulcus-typ bero
på lokal el. allmän sjukdom, inflammation,
sönderfall av en svulst m. m. el. också syfilis,
tuberkulos o. dyl.
Följderna av ett s. bero förutom på
substansförlustens storlek och betydelse framför
allt på om s. förblir fritt från bakterier el.
förorenas av dylika. I senare fallet tillstöter
ofta varbildning. Denna visar sig genom att
vita blodkroppar hopas i massor (leukocytos, se
d. o.). Härigenom fördröjes läkningen el.
kunna uppstå farliga komplikationer,
blodförgiftning, rosfeber, stelkramp o. dyl. Huvudregeln
för behandlingen blir därför att förekomma
infektionen genom snabb hopsyning och
täckning av s. efter bortskaffande av förorening,
ev. genom utskärande av trasiga el. sjukligt
1164
förändrade partier, ss. vid krossår, magsår el.
kräftsår. T. R.
Sårfeber, med., se Antiseptik.
Sårläka, Sani’cula europaè’a, till fam.
flock-blomstriga hörande, flerårig, glatt ört med i
rosett samlade, långskaftade, handflikiga blad,
vanl. rödlätta blommor i huvud, som i sin tur
sitta i fåstrålig flock, samt småtaggiga frukter.
Växer mindre allmänt på fuktig mark i
lundar och skogar i s. och mell. Sverige. G. M-e.
Sårläkning, den process, genom vilken en
vävnadsförlust, som uppkommit genom yttre
skada el. genom sjukliga förändringar,
ersättes med nybildad vävnad. Såret fylles först
med stelnat blod och vävnadsvätska,
innehållande talrika leukocyter. Ligga sårränderna
intill varandra, växa bindvävselement över
från båda sidor, varigenom en fast förening
uppkommer Vid större vävnadsdefekt
ut-fylles denna av granulationsvävnad (se d. o.),
som från kanterna överväxes av överhud el.
slemhinna. Slutresultatet framträder vanl.
som ett ärr. Jfr Sår. T. R.
Sårvävnad, bot., se Kallus 1.
Sås, tillsats i flytande form till en maträtt
för att ge denna behagligare smak. Av de
franska s. märkas: béchamel, vit sås med
mjölk el. grädde, espagnole, spansk el. brun
sås, samt velouté, ljus sås av kalv- och
hönsbuljong. Majonnäs och skarpsås användas till
kalla fisk- och grönrätter. Till efterrätter
brukas dels kalla, söta s., saftsås, vaniljsås,
dels varma, chokladsås, vin- el. skumsås. D-e.
Såsta, egendom, se Höstsol.
Såt, område, som vid klappjakt avjagas för
varje drev, särskilt smärre dylika.
Såtenäs, gods i Tuns socken, Skaraborgs
län, på en halvö i sydligaste Vänern; 950 har,
därav 513 har åker; tax.-värde 550.000 kr.
(1933). S. tillhörde på 1400-talet släkten Lake,
därefter till 1603 Posse, senare bl. a.
släkterna Horn, Stenbock, Lillie, från 1795 i nära
100 år Kylberg samt från 1915 Lund, som
alltjämt äger S.
Såvèra (fr. sauver), rädda, frälsa.
Säbrå, kust- och ösocken i Västernorrlands
län, Ångermanlands s. domsagas tingslag, v.
och n. om Härnösand; 237,8 kvkm, 4.592 inv.
(1933). Skogs- och bergsbygd med
jordbruks-byar i de sjörika dalgångarna och träindustri
vid kusten (Ulvvik, Lövvik, Lövudden). 2,315
har åker, 13.196 har skogsmark. Pastorat i
Härnösands stift, Domproste iet.
Sè’by. 1. Landskommun i Jönköpings län,
N. Vedbo härad, kring Tranås (jfr d. o.) och
Svartån, vid Sömmen; 203,84 kvkm. 3,726 inv.
(1933). Kuperad, höglänt skogsbygd med spridd
höjd- och dalbebyggelse. 2,988 har åker, 10,936
har skogsmark. Egendomar: Gripenberg (se
d. o.), Traneryd och Restad; Romanäs (se d. o.)
sanatorium. Bildar tills, m. Tranås S. församl.
(218,05 kvkm, 10.439 inv.) och pastorat i
Linköpings stift, N. Vedbo kontrakt. Jfr S. Pira,
»Från det forna S.» (1928).
2. Socken i Malmöhus län, Rönnebergs
härad, på öresundskusten, närmast n. om
Landskrona; 6,18 kvkm, 354 inv. (1933). Slättbygd
med betydande betodling; råsockerfabrik vid
Säbyholm (se d. o. 1). 533 har åker; skog
saknas. Ingår i Härslövs och S. pastorat i Lunds
stift, Rönnebergs kontrakt.
3. Socken i Västmanlands län, Snevringe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
