Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Sädesbehållare—Säffle
1168
i s. och mell. Sverige men i Norrland mindre.
Jfr Spannmål, Grönfoder och Halm
samt art. om sädesslagen. II. J. Dft.
Sädesbehållare (S ä d e s b 1 å s a), anat., se
Könsorgan, sp. 502.
Sädesbroddfly, zool., se J o r d f 1 y n och
färgpl. 2 vid Lantbrukets skadedjur,
bild 8.
Sädesbruk, lantbr., se Växtföljd.
Sädesceller, anat., se Befruktning, sp.
1095 ff., Könsceller och Spermatozoer.
Sädesflytning, Spermatorr é, med.,
ofrivillig sädesavgång, se Pollutioner.
Sädesförädling, se Växtförädling.
Sädesharpa, lantbr., se
Sädesrensnings-och -sorteringsmaskiner.
Sädesknäppare, zool., se Knäppare och
bild 4 och 4 a på färgpl. Lantbrukets
skadedjur 2.
Sädeskropp, zool., se Spermatozoer.
Sädeskörteln, Sädesledaren, anat., se
Könsorgan, sp. 502.
Sädesrensnings- och -sorteringsmaskiner.
Rensning och sortering av säd och frö utföras
numera mestadels genom anordningar på
tröskverken och genom särskilda maskiner,
huvudsaki. av följ, typer. Fläktvanna
(se d. o.). Kastmaskiner (s ä d e s h a
r-p o r) rensa säden med både fläkt, som av
lägsnar de lättare delarna, och såll, som
frånskilja grövre (tistelknopp, halmstump
m. m.) och smärre delar (frö m. m.).
Gräs-och klöverfrö sorteras på rensningsmaskiner
med längre såll än hos sädeskastmaskiner.
Spannmålssortering sker däremot efter
rensningen vanl. på särskilda sorteringsmaskiner,
på vilka säden sorteras efter kornens storlek
och form. Av sådana brukas mest cylindriska
sädessorterare, i vilka säden får passera
genom en lutande sållcylinder. T r i ö r e r
sortera säden efter kornens storlek och form;
de utgöras av en liggande plåtcylinder med
olika stora fördjupningar i cylinderns
insida. Genom triering avlägsnas småfrön och
avbrutna korn samt särskiljes stråsäd från
trindsäd. H. J. Dft.
Sädesrost, av rostsvampar förorsakade
sjukdomar hos sädesslagen. I Sverige finnas följ,
arter. 1. Svartrost (Puccinia gr aminis)
är en värdväxlande rostart (se R o s t s v a
m-p a r) med skålrost på arter av Berberis,
hu-vudsakl. B. vulgaris (vanlig berberis, surtorn),
samt sommar- och vintersporer på alla våra
sädesslag och en mängd andra gräs.
Värdväxlingen är i Sverige obligatorisk, men
i varmare länder kan svartrosten fortleva
utan skålrostvärd. Skålrostformen alstrar på
berberisbladen rödgula, förtjockade fläckar
med talrika skålformiga sporsamlingar på
undersidan. De där bildade sporerna kunna icke
ånyo infektera berberisbladen men väl de för
svartrost mottagliga gräsen, på vilkas blad
och strån de förorsaka långsträckta sår. I
dessa bildas först ett rödbrunt stoft av
sommarsporer, senare svarta, av vintersporer
bestående skorpor. — 2. K r o n r o s t (P. lolii)
är även värdväxlande med skålrost på vägtorn
(Rhamnus cathartica) och övriga sporformer
på havre samt en del andra gräs.
Sommarsporerna bilda rödgula hopar, mest på
bladskivorna, vintersporerna svarta men genom
den täckande överhuden gråskimrande lager,
ofta i ring omkring sommarsporhoparna.
Krou-rosten torde även i Sverige kunna övervintra
på sommarsporstadiet. — 3. G u 1 r o s t (P.
glumarum) angriper främst vete men även
korn, råg och vilda gräs. Skålrost är icke
känd. Sommarsporerna bildas i små, gula
hopar, samlade i strim- el. bandlika fläckar,
företrädesvis på bladens översida.
Vintersporerna bilda små, svarta, av överhuden täckta
prickar i rader, mest på bladslidorna. —
4. Rågbrunrost (P. dispersa) utvecklar
på oxtunga och rast (Ancliusa officinalis och
A. arvensis) skålrost, som dock är
jämförelsevis sällsynt och säkerligen ej av väsentlig
betydelse för artens fortbestånd. Sommar- och
vintersporer förekomma endast på råg, de
förra som bruna hopar på bladens översida,
de senare som svarta, av överhuden länge
täckta prickar på deras undersida. — 5. V
e-tebrunrost (P. triticina) liknar
rågbrun-rosten. Dess skålrost, som är ytterst
sällsynt och först nyligen upptäckts (i Amerika;,
bildas på vissa ranunkelväxter. — 6.
Korn-rost el. dvärgrost (P. simplex) har en
likaledes mycket sällsynt skålrost på
Orni-thogalum-axter och övriga stadier endast på
korn. Sommarsporhoparna äro gula, ytterst
små, vintersporhoparna likaså små, svarta,
prick- el. strecklika, på blad, strån och ax,
även dessas borst. Jfr färgpl. vid art.
Växt-sjukdomar.
Vissa arter av s. sönderfalla i flera
specialiserade former med olika värdväxter bland
gräsen. Svartrosten uppdelas i flera sådana, t. ex.
råg-, vete- och havresvartrost, likaså kronrost
och gulrost. Inom varje form förekomma ännu
starkare specialiserade »biotyper», anpassade
för bestämda sorter el. grupper av sorter inom
de olika sädesslagen. Av vetesvartrosten har
man t. ex. urskilt ett 70-tal biotyper.
S. bekämpas huvudsaki. genom följ,
åtgärder: 1. Utrotande av skålrostvärden är det
viktigaste kampmedlet mot svartrost i
länder med sådant klimat, att svartrosten icke
kan existera utan värdväxling. Utrotande av
berberisbusken har därför i lag påbjudits i
vissa länder (se B e r b e r i s). Kronrosten
torde likaså kunna motverkas genom utrotande
av vägtorn. — 2. Växtförädling, inriktad på
frambringande av motståndskraftiga sorter.
Särskilt vad beträffar gulrosten har man på
denna väg uppnått utmärkta resultat. —
3. Allmänna kulturåtgärder till främjande
av plantornas hastiga och jämna utveckling
kunna lindra angreppen av s. Th. Lfs.
Sädesskyl, se S k y 1 n i n g.
Sädestrips, zool., se Blåsfotingar.
Sädes-vallbruk, lantbr., se Växtföljd.
Sädesvätskan, anat., se Könsorgan, sp.
503, 504.
Sädesärla, zool., se Ärlesläktet.
Sädgås, zool., se G å s f å g 1 a r, sp. 126.
Säfferot, Se’seli libanötis (Libanötis
mun-täna), av fam. flockblomstriga, ända till
meterhög, flerårig ört med dubbelt pa.bladiga
blad och flerbladiga svepen. Växer på torra
ängsbackar, särskilt i öster- och
Västergötland samt Mälarlandskapen. G. M-e.
Säffle, köping i Näs härad, Värmlands län,
nära Byälvens mynning i Vänern; 182 har,
3.624 inv. (1933). Passeras av Bergslagernas
järnväg och den huvudsaki. med Byälvcn
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
