Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sättmaskin - Sättna - Sättning - Sättugn - Sätuna - Säv - Sävar - Sävare - Sävarån - Sävbaggar, Rörbaggar - Säve (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Sättna—Säve
1186
vridbara, koniska ringar utslutade raden.
Efter gjutningen sker avläggningen så, att
korgen stjälpes bakåt, varvid matriserna glida
tillbaka längs sina trådar. På 3 sek. utslutes,
gjutes, avputsas och utskjutes matrisraden i
skeppet.
En sätt- och t y p g j u t n i n g s m
a-skin är den av F. Lanston i Washington
1897 byggda »Monotype». Den består av två
inbördes h. o. h. oberoende maskiner: ett slags
skrivmaskin samt en gjutmaskin. På
skriv-apparaten reproducerar sättaren manuskriptet
på en pappersremsa, som avrullas från en
metallspole till en annan, genom att vid
tangentanslagen remsan genomborras på
växlande vis av ett el. två bland matarmekanismens
31 stift. Varje rads utslutningskombinationer
regleras genom kontrollapparat och
tangentanslag. Rullen med den perforerade remsan
insättes sedan i gjutmaskinen. Där finnas i
en ram över gjutinstrumentet alla de 225
matriserna, som svara mot tangentbordets
skrivtecken. För vart tecken, som av
pappersremsans perforeringar anges, flyttas
matrisramen, varvid rörelsen regleras genom
pressluft, som strömmar ut genom hålen på
remsan; matris efter matris föres fram till
gjut-munnen, och typerna gjutas alltså en för en,
avputsas och ordnas till rader, som likaledes
automatiskt utslutas samt föras över på
skeppet. 8,000—10,000 typer i tim. gjutas av
Monotypemaskinen. Dessa typer kunna
avläggas för hand och begagnas till vanlig
handsättning; korrekturfel äro f. ö. i dessa
maskiners typsatser lättare att rätta än i
radgjut-ningsmaskinernas, där ett enda litet fel
medför, att hela raden måste sättas och gjutas
om. Med radgjutningsmaskinerna kunna
sättas i medeltal 8,000 bokstäver i timmen. —
Många försök ha gjorts att konstruera
maskiner för framställning på fotografisk väg
av text för tryckning i offset- el. djuptryck,
men ingen metod har ännu (1933) fått allmän
praktisk, användning. E. F-t. (B. O-g.)
Sättna, socken i Västernorrlands län,
Medelpads v. domsagas tingslag, n. v. om Sunds
vall, i skogs- och bergsbygden kring Sättna
ån; 217,6 kvkm, 2,127 inv. (1933). Når i
Storberget 430 m ö. h. 2,067 har åker, 15,129 har
skogsmark. Egendom: Norafors (förr järnbruk).
Pastorat i Härnösands stift, Ljunga kontrakt.
Sättning. 1. Gammal benämning på
sug-och lyftpumpar av trä för länshållning i
gruvor. Ett sådant aggregat kallades även
»pumpsättning». Då dessa hade täml.
konstant längd (9—10,5 m), uppstod ett bruk att
räkna gruvors djup i antalet »sättningar». —
2. Rubbning och förskjutning i berg- el.
jordlager el. mark i allm., utan att egentliga
ras uppstå. G. H-r.
Sättugn, se Eldstad, sp. 548 och bild 9.
Sätuna. 1. Socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad, i n. Falbygden (se d. o.), s. om Slafsans
mynning i Hornborgasjön; 11,19 kvkm, 217
inv. (1933). 484 har åker, 60 har skogsmark.
Ingår i Broddetorps, Hornborga, S. och Bolums
pastorat i Skara stift, Billings kontrakt.
2. Gods i Björklinge socken, Uppsala län,
23 km n. om Uppsala; med underlydande i
Viksta, Tensta och Skuttunge socknar 2,000
har, därav 900 har åker; tax.-värde 780,000
Kolvass, Scirpus
lacustris.
kr. (1933). Den nuv. huvudbyggnaden (från
1740-talet) är ritad av C. Hårleman. S.
tillhörde 1613—1735 ätten Kruus, därefter
släkterna Fleming, Bonde och Wrede samt från
1816 Björkman, inom vilken släkt det a.-b.
bildades 1906, som numera äger S.
Säv, Sci’rpus, artrikt halvgrässläkte med i
trinda ax sittande, tvåkönade blommor,
borstlika hylleblad och tre-,
sällan tvåkantig nöt. I
Sverige finnas 19 arter,
bland vilka flera spela
stor roll i vegetationen i
sjöar, diken, kärrängar
o. dyl. Kolvass, S.
la-custris, som är allmän i
sjöar, har ända till 2 m
högt, trint, bladlöst strå.
Skogssäv, S.
silvati-cus, med 0,5—1 m högt,
trekantigt, bladbärande
strå, växer ofta massvis
i diken och kärr. Båda
ha flera ax i vippa. Ett
ax i toppen av det trinda,
knappt 3 dm höga,
bladlösa strået har
knapp-s ä v e n, S. palustris, som
är allmän i leriga diken
och på sjöstränder. Den
hänföres ofta till ett
särskilt släkte, Heleocharis
(Eleocharis). G. M-e.
Sävar, socken i Västerbottens län, Umeå
tingslag, kring Sävarån (flodområde 1,170
kvkm, längd 140 km) och dess mynning, n.
om Umeå; 769,5 kvkm, 3,550 inv. (1933), därav
i S:s övre kyrkobokföringsdistrikt 801 inv.
Närmast kusten jordbruksbygd med
vidsträckta sandhedar och drumlins, i det inre
kuperade skogs- och myrmarker. 2,853 har
åker, 39,200 har skogsmark Ingår i S:s och
Holmöns pastorat i Luleå stift, Västerbottens
s. kontrakt. Holmön, som förr tillhört S., hade
1927 118 har åker och 4,093 har skogsmark. —
Jfr Västerbottensexpeditionen.
Sävare, socken i Skaraborgs län,
Kinnefjär-dings härad, på Vänerslätten, s. ö. om
Lidköping och den långgrunda Kinneviken av
Vänern; 28,64 kvkm, 1,033 inv. (1933). 1,806
har åker, 759 har skogsmark. Ingår i S.,
Lindärva och Hasslösa pastorat i Skara stift,
Domprosteriet.
Sävarån, se Sävar.
Sävbaggar, Rörbaggar, en grupp av
skalbaggsfamiljen bladätare (se d. o.),
som utmärkes av amfibiskt levnadssätt. Äggen
läggas inhöljda i en geléartad massa på olika
vattenväxter, ss. näckrosor, Sagittaria,
Spar-ganium, kaveldun, Glyceria och Carex.
Larverna äta sig in i stjälkar, rotknölar o. dyl.
under vattnet och andas genom att sticka in
ett par långa analtaggar i växternas
vävnader och tillgodogöra sig luften i
intercellu-larrummen. Förpuppningen sker i en tät, brun
el. svart kokong. S. äro ett artrikt släkte
(Donacia) med avlånga, 6—10 mm långa, vanl.
metalliskt färgade arter. I. T-dh.
Säve, socken i Bohuslän, V. Hisings härad,
strax n. om Göteborg, sträcker sig tvärsöver
Hisingen mellan Göta och Nordre älvar; 51,15
XVIII. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
