Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säve (socken) - Säve, släkt - Säve, Carl Fredrik - Säve, Johan Adolf - Säve, Per Magnus Arvid - Säve, Teofron Adolf - Sävedal - Sävedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Säve—Sävedalen
1188
kvkm, 2,018 inv. (1933). Slättbygd, uppdelad
av kala bergplatåer och åsar. 2,140 har åker,
484 har skogsmark, ingår i S., Björlanda och
Torslanda pastorat i Göteborgs stift,
Älvsys-sels s. kontrakt.
Säve, gotländsk släkt, urspr. från
Mecklenburg, inkom från Lybeck till Visby 1720 med
handlanden Hieronymus Gottschalk
Sæfve (1683—1737). Dennes sonson prosten
och rektorn teol. dr Per Hieronymus S.
(1765—1837) var fader till J. A. S., P. M. A.
S. och C. F. S. (se nedan). Om J. A. S:s son
T. A. S. se nedan. Den sistnämndes bror
rektorn fil. dr Hjalmar Fredrik August
S. (1839—71) skrev läroböcker i grekiska och
latin.
Säve, Carl Fredrik, språkforskare (1812
—76); jfr släktart. Student i Uppsala 1830,
tvangs S. av sjukdom att lämna den
medicinska banan, ägnade sig i stället åt
dialektforskningar och
tryckte 1847 två avh.
(om Gotland, dess
invånare och gutniskan
samt om allmogen och
språket i Dalarna) på
danska i dansk
Historisk Tidsskrift. 1848
vart S. fil. dr på en
avh. om Eriksvisan,
1849 docent och 1859,
sedan en professur i
nordiska språk
upprättats i Uppsala, den
förste innehavaren av
detta ämbete. Han väckte hos sina lärjungar
stort intresse för ämnet och uppmuntrade
särskilt dialektundersökningarna. Av S:s
arbeten må nämnas »De starka verberna i
dal-skan och gotländskan» (1854), »Gutniska
urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands
runinskrifter, språkligt behandlade» (1859),
»Om språkskiljaktigheterna i svenska och
isländska fornskrifter» (i Uppsala Univ:s
Årsskr. 1861) och »Sigurdsristningarna å
Ram-sundsberget och Göksstenen» (1869). R. G.*
Säve, Johan Adolf, teolog, riksdagsman
(1800—73); jfr släktart. Blev 1823 docent i
dogmatik och moralteologi samt 1834 e. o. teol.
adjunkt i Uppsala, utnämndes till kyrkoherde
i Tuna (Medelpad) 1835, i Mariestad 1858. S.,
som 1829—30 i pedagogiskt studiesyfte
företagit en resa till England, blev 1837 prost
och 1845 teol. dr. Som led. av nio
ståndsriksdagar var han en av de mest bemärkta
talarna inom prästeståndets liberala
minoritet. Även som teolog lade han sitt frisinne i
dagen, bl. a. genom att acceptera den nya
bibelkritiken. Mot såväl pietism som ortodoxi
intog han en avvisande hållning. Se »Om vår
tids pietism och ortodoxism inom den svenska
evangelisk-luterska kyrkan» (i tidskr.
Framtiden 1870). E. Nwn.
Säve, Per Magnus Ar vi d, fornforskare
(1811—87), halvbror till J. A. S. Var kollega
i Visby 1835—71 och 1861—65
antikvitetsintendent. Han blev fil. hedersdr i
Uppsala 1877. Till Vitt.-akad. inlämnade S.
bortåt 300 teckningar av gotländska
kulturminnesmärken jämte skriftliga förklaringar
och upplysningar, vartill sedan kommo
utförliga, med över 1,400 pennritningar beled-
sagade ämbetsberättelser från resor i
Östergötland, Västergötland och på Gotland. Ännu
värdefullare äro hans till Uppsala univ.
donerade »Gotländska
samlingar», som i sex
folioband innehålla
det mest omfångsrika
material för
skildringen av Gotlands
historia och folkliv,
samt 13 vol. »Guta
ord», vartill komma
en gotländsk ordlista
samt ett förarbete till
en gotländsk ordbok,
innehållande på lösa
blad 28,000 gutaord.
De äro under bearbet-
ning för utgivning av en gotländsk ordbok.
1874 grundade S. Gotlands fornsal i Visby,
vars framtida förkovran han tryggade genom
donationer. Han var även livligt intresserad
av ekonomiska och allmänt kulturella frågor.
Se bibliogr. i De Svenska Landsmålen, d. I,
699—708, uppgjord av J. A. Lundell, och
»Bidrag till en gotländsk bibliografi», av V.
Molér (2:a uppl. 1914). (N. Lbg.)
Säve, Teofron Adolf, skolman,
historiker (1842—1931), son till J. A. S. Blev fil.
dr i Uppsala 1869, var lektor i historia i
Karlstad 1870—1907 och rektor där 1883—95.
S., som även var kommunalman och flera
gånger led. av kyrkomötet, var led. av Första
kammaren 1892—1910 (konservativ). Av hans
historiska arbeten märkas särskilt en biogr.
över John Ericsson (1906) samt »Sveriges
deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—1762»
(1915; belönt av Vet.-akad. med
Letterstedt-ska priset).
Sävedal, härad i Göteborgs och Bohus läns
Västergötlandsdel, närmast ö. om Göteborg;
242,66 kvkm, 10.015 inv. (1933). Socknar:
Här-ryda, Landvetter och Partille.
Municipalsamhällen: Jonsered, Partille och Sävedalen.
Skog-täckt platåområde, genomdraget av Säveåns
tättbebyggda, starkt industrialiserade dal och
den vackra Landvetter—Härrydadalen. 2,350
har åker, 9,392 har skogsmark. Industri,
handel och samfärdsel äro huvudnäringar (se art.
om resp, socknar). Täta järnvägs- och
omni-busförbindelser med Göteborg. Tillhör
Göteborgs fögderi samt Askims, Hisings och S:s
domsaga.
Sävedalen, municipalsamhälle i Partille
socken, Göteborgs och Bohus län; 2.586 inv.
(1933). Tax.-värde å fastighet 6,575,900 kr.
SÄVEDALS H2
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
