Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sävedalen - Sävenbom - Sävenäs - Säveån - Sävsjö - Sävsjö sanatorium - Sävsjöström - Sävsjöström—Nässjö järnväg - Sävsländor - Sävsparv - Sävstaholm - Sävstarr - Sävström, August Vilhelm, i Bollnäs - Sävsångare - Sääksmäki - Sääminge - Söborg - Söckendag - Söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Sävenbom—Söder
1190
(1931), tax. inkomst 2,574,390 kr. Se vidare
Parti lie.
Sävenbom, bot., se E n.
Sävenäs. 1. Sågverk, hyvleri och lådfabrik
i örgryte församl., Göteborg. Äges av
Säfve-åns a.-b., etabl. 1874, aktiekap. 900,000 kr.,
700 arb., årstillv. 2,000 stds trävaror, 17,000
stds lådbräder. Har stor export av trävaror.
2. Sågverk och hyvlerier i Skellefteå
landskommun, Västerbottens län, invid Kallholmen.
Tillhör S:s nya a.-b., gr. 1914, aktiekap. 4
mill. kr., 330 arb., årstillv. 10,000 stds
trävaror m. m. Sågen nedbrann dec. 1932.
Säveån, vänsterbiflod till Göta älv från sjön
Säven (155 m ö. h.), n. om Borås, genom
Alingsås, sjöarna Mjörn, Sävelången och Aspen
samt Sävedalen till Göta älvs huvudarm inom
Göteborgs stads område; längd 85 km,
flodområde 1,460 kvkm, disponibel
medelvatten-effekt 16,000 hkr, utbyggd effekt 5,800 hkr,
främst vid Jonsered.
Sävsjö, municipalsamhälle i N Ljunga och
Vallsjö socknar, Jönköpings län, vid S.
stambanan och Vetlanda järnväg, 30 km s. om
Nässjö; 227 har, 2,099 inv. (1933), därav i N.
Ljunga 69 har och 605 inv. Är huvudort och
tingsställe för Västra härad med livlig
handel och industri, sparbank och avd.-kontor av
affärsbanker, tidningarna Säfsjö Nyheter (3
ggr i veckan) och veckotidningen Småland
Runt. Invid samhället S sanatorium (se
nedan). Tax.-värde å fastighet 4,849,800 kr.
(1931), tax. inkomst 1,563,130 kr.
Sävsjö sanatorium, Sveriges näst största
privatsanatorium för lungsjuka, invid Sävsjö
(se föreg. art.). Orten, som ligger mitt uppe
i Sydsvenska höglandet, omkr. 250 m ö. h.,
har besökts av lungsjuka sedan 1870-talet.
skogsparken med villor etc. övertogs 1905 av
a.-b. S., som uppförde ett modernt utrustat
sanatorium (färdigt 1907. 80 platser (1931).
Sävsjöström, järnvägsknut och
brukssamhälle i Lenhovda socken, ö. Kronobergs län,
vid Kalmar—Nässjö och Ö. Värens
järnvägar samt fall av Alsterån; omkr. 400 inv.
(1933). Bruket, som numera omfattar
sågverk, hyvleri och träsliperi, äges av a.-b.
Bru-safors-Hällefors (se d. o.). — Sävsjö säteri
tillhörde 1648—1755 släkten Skytte. Här
fanns redan 1679 ett pappersbruk, som ännu
på 1800-talet var i drift. Vid frihetstidens
början privilegierades här även en masugn
m. m. Bruket har sedan tillhört M. Broek,
1774—1812 Eksjö hovgårds bolagsintressenter,
därefter C. H. Barchæus, G. Hamilton, släkten
af Petersens samt sedan 1913 nuv. ägare.
Sävsjöström—Nässjö järnväg, se Kalmar
järnväg.
Sävsländor, underordn. av nätvingarna
(se d. o.), omfattande arter, som äro tröga
flygare och vanl. sitta med taklikt hoplagda
vingar på växter el. stenar vid kanten av
vattendrag och sjöar. Larverna leva i vatten
på gyttjig botten (därav namnet s 1 a m s 1 ä
n-dor), ha kraftiga käkar, 7 par långa,
trådlika »rakégälar på bakkroppens sidor och äro
rovdjur. Underordn. omfattar i Sverige blott
fam Sialidae med två arter, av vilka Sialis
flavilatera*är vanligast. I.T-dh.
Sävsparv, zool., se Gulsparvsläktet.
Sävstaholm, gods i V. Vingåkers socken, v.
Södermanland; 955 har, därav 350 har åker;
Sävstaholms slott.
tax.-värde 336,500 kr. (1931). Var en tid
huvudgård i Sveriges största fideikommiss, det
Bondeska, då fideikommissrätten 1833
ditflyttades från Björnö. — Av den medeltida byn
Säfsta skänktes 1454 en del av Måns
Bengtsson (Natt och Dag.i till Julita kloster; den
andra delen ärvdes inom denna släkt och släkten
Posse. indrogs 1604 till kronan, återgavs och
förenades genom E. Soop, som började
bebygga egendomen, med ovannämnda del av
byn. S. kom sedan under ätterna Natt och
Lag, Sparre och genom gifte 1697 under
grevliga ätten Bonde af Björnö. Under G.
Trolle-Bondes tid 1791—1855 utfördes
parkanläggningar, om- och tillbyggdes 1804—15
(enl. ritningar av C. Chr. Gjörwell) det 1666
uppförda, efter eldsvåda 1672 restaur. slottet
samt inrymdes där arkivalier och
konstsamlingar. nu skingrade. Fideikommisset utbyttes
1919 mot penningfideikommiss. Av S., nu
styckat, äges huvudgården (ej slottet). S ä v s t a.
av L. Svinhufvud.
Sävstarr, bot., se K o b r e s i a.
Sävström, August Vilhelm, i
Bollnäs, riksdagsman (f. 18 7 9 25/3). Har varit
sågverksarbetare vid Ljusne, sedermera
pråmskeppare, ombudsman i Templarorden från 1910
samt dennas ordenschef 1914—22.
Socialdemokratisk led. av Andra kammaren sedan
1912, har S. 1918—20 varit led. av
jordbruks-och 1921—32 av konstitutionsutskottet (dettas
v. ordf. 1925) och utsågs 1933 till talman. Han
har varit led. av försvars- och skolkommittéer
samt i många år av socialdemokratiska
riksdagsgruppens förtroenderåd. (R L-dm.)
Sävsångare, zool., se Kärrsångarsläktet.
Sääksmäki [så’ks-J, socken i Tavastehus län,
Finland; 216 kvkm, 7,636 inv. (1932, inkl.
Valkeakoski köping), finsktalande. En av
Tavastlands äldsta socknar, nämnd f. ggn
1335. Grästenskyrkä från 1300-talet. O Brn.
Sääminge [så’m ], fi. Sääminki, socken i S:t
Mickels län, Finland; 950 kvkm, 12.685 inv.
(1932), finsktalande. Socknen bildades på
1400-talet. O. Brn.
Söborg, medeltida köpstad och borg på
Nord-själland, n. om Gribskov. på en ö i den nu
torrlaeda Söborg sö. Borgen som på
1100-och 1200-talet bl. a. användes som
statsfäng-else, ödelädes i grevefejden på 1500-talet.
varefter också köpstaden försvann. Av borgen
finnas ruiner. — Litt.: C. M. Smidt i »Fra
Nationalmuseets arbejdsmark» (1930). P. E-t.
Söckendag, vardag, dvs. ej sön- el. helgdag.
Söder, se Väderstreck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
