Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderala - Söderarm - Söderbaum, Henrik Gustaf - Söderberg, Erik Natanael (Natan) - Söderberg, Fredrik Fritjof Verner - Söderberg, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Söderala—Söderberg, Hj.
1192
Söderala, socken i Gävleborgs län, Ala
tingslag, kring sjön Marman och Ljusnans
nedersta lopp, närmast s. om Söderhamn;
280,30 kvkm, 14,042 inv. (1933), därav i Ljusne
kapellförsaml. 112,49 kvkm och 5,604 inv. samt
i Bergviks kapellförsaml. 49,ii kvkm land
och 2,812 inv. Småkuperad kusttrakt med
odlad bygd kring en rullstensäs i n.
Betydande träindustri, främst kring Ljusnan och
dess mynning (Ljusne, Bergvik, Sandarne,
Marma, östanbo och Vallvik). 2,586 har åker,
16,873 har skogsmark. Stora kraftverk vid
Bergvik, Höljebro och Ljusne. Ingår i S.,
Ljusne och Bergviks pastorat i Ärkestiftet,
Ala kontrakt. Kyrkan, som har absidkor,
tvärskepp och torn över mittkvadraten,
an-lades på 1100-talet. Interiören är smyckad
med kalkmålningar från omkr. 1500, hårt
restaurerade.
Söderarm, blänkfyr med ständig bevakning
vid s. delen av Älandshav och n. infartsleden
till Stockholm (se kartan vid Uppland, s.
delen). Är anlagd 1839. Ljusstyrka 9,000
Hefnerljus (Dalénljus).
Söderbaum, HenrikGustaf, kemist och
forskare inom naturvetenskapens historia (f.
1862 12/3). Blev fil dr och docent i kemi vid
Uppsala univ. 1888, Lantbruksakad:s
agrikul-turkemist och prof.
1899 samt var
föreståndare för
lant-brukskemiska avd. vid
centralanstalten för
jordbruksförsök 1907
—23. Led. av
Vet.-akad. sedan 1898, var
S akad:s sekr. 1923
—33. Utom avh. och
uppsatser i oorganisk
och agrikulturkemi
har S. särskilt ägnat
sig åt
Berzeliusforsk-ning och har sedan
1890-talet utvecklat ett högt skattat
författarskap rörande Berzelius’ liv och
vetenskapliga verksamhet. Bland hans talrika skrifter
rörande detta ämne må nämnas »Berzelius’
Werden und Wachsen 1779—1821» (1899) och
framför allt det monumentala verket »Jac.
Berzelius. Levnadsteckning» (3 bd, 1929—31),
vilket genom vetenskaplig exakthet, parad
med en mästerlig språkbehandling, intager en
rangplats bland biografier över svenska
vetenskapsmän. Icke mindre betydelsefulla äro
S:s editioner av Berzelius’ »Själfbiografiska
anteckningar» (1901) och »Reseanteckningar»
(1903) samt av dennes brevväxling med
samtida vetenskapsmän (14 bd, 1912—32). Vid sin
avgång från befattningen såsom Vet.-akad:s
sekr. erhöll han uppdraget att författa ett verk
om akad:s historia, avsett att utkomma till
dess 200-årsjubileum 1939. G. S-ck; A. H-g.
Söderberg, Erik Natanael (Natan),
skald (f. 1869 15/4). Blev fil. dr 1897 i
Uppsala, var 1900—11 red. för Örebro Dagblad och
1911—29 för Upsala och är från s. å. medarb.
i Nya Dagligt Allehanda. S. har utgivit
diktsamlingarna »Strängalek» (1895), »Minne och
längtan» (1899), »Lyrik» (1909), »Lyra och
psaltare» (1910), »Idyller och tidsbilder» (1923)
m. fl. Hans diktning kan betecknas som
idyllisk med en äkta och ofta utsökt ton. Han
har även författat »Samuel Johan Hedborn»
(1897), »Den kristna psalmen» (1916) och »Den
nya psalmboken» (1921). Han var led. av
psalmbokskommittén 1908, som 1913 erhöll
förnyat uppdrag, och var sekr. i den nämnd, som
granskade 1917 års psalmboksförslag. I »Nya
psalmer» av 1921 intogos sju av S. R-n B.
Söderberg, Fredrik Fritjof Verner,
tidningsman, historiker (1872 4/xl—1932 11/12).
Blev fil. dr i Uppsala 1903 och var docent i
historia under Harald Hjärne 1902—04. Som
chef för utrikesavd. i
Stockholms Dagblad
1902—21 gjorde han
genom sina objektivt
kritiska, kunskapsrika
och stilistiskt
ypperliga artiklar en
mycket betydande insats
i den utrikespolitiska
bildningen i Sverige
och samtidigt för
Sveriges sak i
unionskri-sen, Ålandsfrågan och
världskriget med
därpå följ, förvecklingar.
I Svensk Tidskrift m. fl. tidskrifter
medverkade han flitict på samma arbetsfält, och
under sina senare levnadsår meddelade han i
radio regelbundet utrikespolitiska översikter.
Han var 1921—23 Aftonbladets huvudred. I
Nordisk Familjeboks 2:a uppl. deltog han från
början (1903) i redigeringen av den historiska
avd. och författade en mängd artiklar,
särskilt rörande de angelsaxiska folkens och
nyaste tidens historia, blev sedermera medred.
och var från 1924 huvudred, för 3:e uppl. Utom
gradualavh., »Historieskrifvaren Arnold Johan
Messenius» (1902), skrev han åtskilliga
uppsatser i svensk historia (bl. a. behandlande
ämnen rörande Nicolaus Ragvaldi samt
Hemming Gadh i Samlaren 1896 och festskrifter
till C. G. Malmström 1902 och H. Hjärne
1908, »Otto Natt och Dag» i Hist. Tidskr.
1910) samt i engelsk, amerikansk och rysk
historia (bidrag i »Gleerupska biblioteket», 3,
1910, och i »Rysslands omdaning», 1—2, 1918
—20); i folkbildningsarbetet deltog han som
föreläsare och genom skriften »Sveriges
sockenbibliotek» (1901). Till S:s 60-årsdag
utgavs »Festskrift till V. S.» (1932). H. B-n.
Söderberg, Hjalmar, författare (f. 1869 2/7).
S. debuterade 1895 med
Stockholmsberättelsen »Förvillelser».
Redan i »Historietter»
(1898) uppenbarade
han sig som en
prosans mästare; dessa
historier voro
berättade med en elegans,
esprit, knapphet i
ordvalet, som visade en
icke vanlig
intellektuell och estetisk
ambition. Med romanen
»Martin Birks ung
dom» (1901) blev S. en
av sitt tidsskedes
le
dande författare; dess desillusionerade
stämning, dess poetiska vemod, en stillsam och
orubblig kärlek till klarhet och sanning
övade inflytande på tidens ungdom, och skalk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
