Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderman, Sven Erik - Södermanland, Sörmland - Naturförhållanden - Geologi - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Södermanland (Naturförhållanden—Klimat
1208
Bild 1.
Södermanlands vapen.
I fält av guld en upprest,
svart grip med röd beväring.
»Alfred de Musset» (1894), »Bilder och
gestalter» (1907), »Böcker och författare» (1914),
»Maurice Maeterlinck» (1911), »Romain
Rolland» (1916), »Melpomene och Thalia» (1919)
m. m.
Södermanland, Sörmland, landskap i
Svealand, mellan Mälaren i n. och Bråviken
i s., Östersjön i ö. och Hjälmaren i v.
Omfattar hela Södermanlands län, Sotholms,
Svartlösa och
ök-nebo härader samt
Södertälje stad av
Stockholms län, s.
delen av Stockholm
samt helt el.
delvis den s. om
Ar-bogaån belägna
delen av
Västmanlands län,
varjämte Kvarsebo
socken av
Östergötlands län vanl.
räknas till S.
Gränsen mot Uppland i
Stockholm har
tidigast enl. senaste
forskningar ung.
följt nuv.
Hammarbyleden, medan den
i senare tid
för
lagts till Staden mellan broarna och vid
statistiska beräkningar till Slussen. Ekerön
räknades under medeltiden även till S. Nuv.
landareal (enl. Statistiska centralbyrån) 8,275,23
kvkm, folkmängd 464.000 inv. (1933).
INNEHALL:
sp.
Naturförhållanden ... 1207
Geologi............ 1208
Klimat ............ 1208
Växtvärld.......... 1209
Djurvärld.......... 1209
Bebyggelse och
näringsliv .......... 1209
sp.
Kyrklig konst......... 1209
Etnografi............ 1210
Förhistoria ......... 1211
Historia............. 1211
Litteraturanvisningar 1212
Naturförhållanden. S. består av en större
fastlandsdel, vars högsta punkt i Kolmården
når 113 m ö. h., det genom Södertälje kanal
därifrån skilda Södertörn, s. delen av
Stockholms skärgård, Södermanlands skärgård och
många öar i Mälaren och Hjälmaren.
Berggrundens sprickrikedom och talrika
förkastningar ha gynnat utvecklingen av den
små-kuperade topografien med dess ständiga
växling av skogiga morän- och bergshöjder samt
sjöar och odlade lerslätter. S:s sydligaste
delar upptagas av Kolmårdens urbergsplatå,
där sydbranterna mot Bråviken ha en yppig
och artrik vegetation, som starkt
kontrasterar mot platåytans barrskogar och myrar.
N. om Kolmården öppnar sig Kilaåns
bördiga dal, som i Nyköpingstrakten förenar
sig med Nyköpingsåns till en vid slättbygd.
Kustbrämet n. ö. därom består av liknande
slättbygder, uppdelade och åtskilda av talrika
bergs- och skogspartier. Den »leende
Sörm-landsnaturen» med dess växling av sjöar,
små-kuperad lövskogsterräng och öppna bygder är
mest utpräglad på den lågt belägna
sörmländska sjöplatån kring Yngaren, Båven,
Långhalsen, Valdemaren, Dunkern m. fl sjöar i
Nyköpingsåns system, Likstammen,
Runnviken och Eknaren i Svärtaåns samt
Klem-mingen och Sillen i Trosaåns system 1 dessa
trakter ligga många herresäten. En v.
utlö-pare från sjöplatån utgör Vingåkersbygden
kring sjöarna Kolsnaren och Viren, norrut
fortsatt av Julita herrgårdsbygd vid öljaren.
Sjöplatån övergår mot n. i den s. k.
Mälar-mården, öde skogsbygder, som sträcka sig på
70—90 m höjd från Södertälje till
Hjälmaren och i avsatser utmed förkastningslinjer
sänka sig norrut mot den av skogs- och
bergspartier uppdelade Mälarslätten och Mälaren.
1 S:s n. v. hörn ligger här den öppna
Rekarne-bygden, genomfluten av Eskilstunaån från
Hjälmaren till Mälaren. På Mälarslätten
framträda de talrika, för samfärdseln viktiga,
nästan nord—sydliga rullstensåsarna. —
Södertörn uppdelas av Hanveden (se
Södertörn) med Tornberget (111 m) i en s. ö. och
en n. v. kulturbygd. Kusten kantas av de till
Stockholms skärgård (se d. o.) hörande stora
öarna Nämdö, Ornö, Utö, Muskö (se dessa ord)
och Landsortslandet. Bland övriga större öar
märkas Mörkö i Östersjön samt Selaön och
Tosterön (se dessa ord) i Mälaren. G. R-ll.
Geologi. S:s berggrund består nästan
uteslutande av till urberget hörande
bergarter, huvudsaki. gnejser och leptiter samt i de
nordligaste och sydligaste delarna graniter.
Berggrunden är starkt genomsatt av
förkastningar, varigenom landskapet erhållit en
ganska bruten terräng. Gnejserna variera
betydligt i utseende; huvudmassan är grå
bandad gnejs. Strykningen av bandningen i
gnejsen är i allm. ö.—v. I Södertäljetrakten
böjer den om i ett veck med nästan n.—s.
riktning (t. ex. vid Nynäshamn). Till
lepti-terna hörande bergarter förekomma i
Stockholms skärgård med stor växling i den
petro-grafiska utbildningen. Här förekommer också
rikligt med urkalksten, t. ex. på Utö och
Runmarö. För kalkbränning lämpliga
urkalkstenar finnas på ön Oaxen i Himmerfjärden,
vid Andervik i Trosatrakten, vid Vagnhärad
m. fl. ställen. För arkitektoniska ändamål
lämpliga marmorarter finnas särskilt i v.
delen av S., t. ex. vid Gropptorp, Klastorp,
Mölnbo och Vrå. — De mest bekanta
malmförekomsterna i S. äro Kantorp och Utö (se
dessa ord), båda järngruvor, den senare
nedlagd. — Yngre graniter (Stockholmsgranit
m. m.) uppträda som smärre massiv, vilka
tränga igenom den äldre berggrunden. — I
S. finnes Sveriges största diabasgång,
Hälleforsgången, mer än 40 km lång, från
Malmköping till Hjälmaren. — Av yngre
pre-kambriska bildningar förekomma på den lilla
ön Granholmen i Mälaren så talrika block av
sandsten (jotnisk Mälarsandotem, att den här
säkert anstår. Likartat är förhållandet i
trakten av Bornhuvud n. om Södertälje.
De lösa jordlagren i S. utgöras av
moränbildningar samt glacifluviala. senglaciala
och postglaciala avlagringar De stora
rullstensåsarna från Uppland och Västmanland
(Uppsala-, Enköpings-, Badelunda-,
Ströms-holms- och Köpingsåsarna) fortsätta söderut
över S. Talrika torvmossar, därav några med
betydlig utsträckning, uppträda i
landskapets brutna terräng. K. A. G.
Klimatet skiljer sig icke i högre grad från
det, som råder i andra mellansvenska
landskap. Nederbörden uppgår till omkr. 520 mm
om året; den är minst vid Mälaren och
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
