Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland, Sörmland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Bebyggelse och näringsliv - Kyrklig konst - Etnografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Södermanland (Växtvärld—Etnografi)
1210
stiger där 500 mm. Besvärande torka
förekommer ej sällan under våren och
försommaren. Temp. är synnerligen likformig över hela
S. I Nyköping är medeltemp.’-för året 5,8° C,
för juli 16,6° och för febr, (kaÉ?ste månad)
— 2,7°. I genomsnitt är årets högsta gmp. 29°,
dess lägsta — 20°. Marken är i alL
snöbe-täckt under sammanlagt 3 mån. av året. E. P.
V äxtvärlden överensstämmer nära med den
i angränsande landskap. Den sörmländska
Mälarslätten har ung. samma växtvärld som
den uppländska. I de centrala delarna av S.
har vegetationen den prägel, som anses vara
den för landskapet typiska. Ilär omväxla
barrskog på mager mark och lövskog på
bördig med åkerfält och sjöar. Lövskogen består
ofta av ekbackar och lövängar. En likartad
växtlighet har den inre skärgården och de
större öarna. Kolmårdsområdet i s. täckes
mest av barrskogar och mossar. K. A.
Djurvärlden i S. avviker föga från den i
kringliggande landskap. Älgstammen är god
(1932 skötos över 500), och även rådjur
finnas. Glada och fiskgjuse häcka vid några
sjöar och havsörn vid kusten. Knölsvanen har
sitt hemvist i flera insjöar. Skärgårdens
fågelliv, som på flera håll åtnjuter gott skydd,
är ganska rikt. Bl. a. finnas där kolonier av
skräntärna och tordmule. Den i Sverige
sällsynta malfisken finnes i Båvens vattensystem.
I jaktsyfte ha fälthare (»tysk» hare),
dovhjort och fasan med framgång införts och
acklimatiserats. Lönnb.
Bebyggelse och näringsliv. S. har näst
Uppland den största folkmängden bland
Svealands landskap. På landsbygden är
bebyggelsen ganska tät på de av odlingsbara leror
täckta slättbygderna och dalslätterna samt
utmed rullstensåsarna, medan de skogrika
morän- och bergsbygderna äro glest befolkade,
vilket även är fallet med skärgården. Av
städer ligger s. delen av Stockholm med
anslutande vidsträckta förortsområde inom S.; om
övriga städer, större industriorter och
hamnar se art. om resp, län samt kartan.
Jordbruket är landsbygdens huvudnäring utom i
de största städernas närmaste omgivningar,
varjämte trädgårdsskötsel och fiske äro av
vikt som binäringar. För statistiska
uppgifter m. m. jfr Stockholms län,
Södermanlands län och Västmanlands
län. G. R-ll.
Kyrklig konst. Den äldsta kristningstidens
minnesmärken härröra från landskapets v. del.
Absidkyrkorna i Tumbo och Ytterenhörna
äro de bäst bibehållna exemplen på de
stenkyrkor, som ersatte de första primitiva
kyrkobyggnaderna; från samma tid — 1100-talets
senare och 1200-talets förra del — stamma
bl. a. ruinerna av Kärnbo och Ärla
absidkyrkor samt Botkyrka kyrka. Från
1100-talets mitt blir Strängnäs med sin på
1200-talet uppförda domkyrka centrum för den
kyrkliga kulturen, vars härdar även äro att
söka i cisterciensiska (Julita och
Vårfruberga-Kungsberg), dominikan- (Strängnäs),
francis-kan- (Nyköping), johannit- (Eskilstuna) m. fl.
Kloster. Folkungatiden och 1400-talet
kännetecknas av livlig byggnadsverksamhet. — Det
1912 anträffade s. k. Eskilstunamonumentet,
en gravkista från 1000-talets mitt, med ännu
vikingatidsmässig runslingedekor, gravmonu-
Karta över Södermanlands berggrund.
mentet från Botkyrka (se d. o.) och
relikkistan från Härad, gotländskt 1200-talsarbete,
äro förnämliga prov på den äldre medeltidens
stenskulptur. Träskulpturen, varav
domkyrko-museet i Strängnäs äger en ståtlig samling,
är medeltiden igenom rikt företrädd. Särskilt
representativa äro sengotiska altarskåp, ss.
de lybska Salem- och Sorundaskåpen, de
flamländska mysterieskåpen i domkyrkan, i Jäder
(urspr. i Stockholms Storkyrka), Ytterselö
och Dillnäs, svenska skåp i Aspö, Tumbo m. fl.
kyrkor. Medeltida monumentalmåleri finnes
i domkyrkan och flera sockenkyrkor, bl. a. av
Albert målare (Floda) och dennes lärare Peter
(ösmo). — Under efterreformatorisk tid har
särskilt barocken lämnat värdefulla tillskott
till det kyrkliga konstbeståndet. Under
1600-talet ombygges medeltidskyrkan i Jäder, och
här och var uppföras praktfulla gravkor för
stormaktstidens herremansätter (Rynings i
Sköldinge, Kaggs i Floda, Dahlberghs i
Turinge). För inrednings- och
gravmonuments-skulpturen anlitas Heinrich Blume (Jäder),
Nicolaes Millich (Sorunda, österhaninge),
Bur-chardt Precht (Ludgo, Kungsör) o. a. Det rika
medeltida arvet av nattvardssilver och
framför allt textilier ökas under 1600- och
1700-talet genom gåvor från landskapets slott och
herresäten. B. W-n.
Etnografi. S :s folkliga kultur har bevarat
färre ålderdomliga drag än kringliggande
provinser. Härtill ha bidragit kraftiga
påverkningar från herrgårdskulturen, men dessutom
ha kulturnyheter nått S. från Västergötland
över Närke, t. ex. beträffande bostadsformer,
eldstadstyper, möbelsystem och folklig slöjd.
Många av dessa »götiska» drag ha trängt
ända bort mot de bygder, som i övrigt varit de
motståndskraftigaste. Det sistnämnda gäller
Södertörn och särskilt Sorunda socken, som
till inemot 1800-talets slut i många avseenden
bevarade en rik och ålderdomlig
storbondekultur. öarna vid kusten visa frändskap särskilt
med Roslagen (jfr Uppland). — S har
nästan ensamt bland mellansvenska landskap
bevarat folkdräkter av särpräglat och mera
ålderdomligt snitt (jfr Folkdräkt, sp. 706
f.). — Rika samlingar av föremål, belysande
sörmländsk folkkultur, finnas förutom i
Nordiska museet i museerna i Södertälje,
Nyköping och Eskilstuna; museiföreningarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
