Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sör-Tröndelag - Sör-Varanger - Söråker - Sörängen - Söröy - Sösdala - Sötblomsläktet (Sötblomstersläktet) - Sötblomstersläktet - Sötebrödshögtiden - Sötpotatis - Sötvattensbildningar - Sötvattenskalk - Sötvattenslera - Sötvattnets djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Sör-Varanger—Sötvattnets djurvärld
1242
till Sverigegränsen); 18,755,06
kvkm, 174.946 inv. (1930).
Består i s. av de skogrika
dalgångarna Orkdal, Gauldalen
(se G u 1 d a 1 e n) och Selbu
(med Tydalen) på Dovres
nordsluttningar samt de bördiga
slättbygderna kring fjorden, i
n. av v. delen av Fosnahalvön
och i v. av den på öar (Hitra,
Fröya, Froöarna m. fl.) och
fiskebankar rika Atlantkusten.
Tills. 55 herreder och en stad,
Trondheim (säte för
fylkesman-nen). Svavelkis- och
koppargruvor (Lökken verk, Röros, se
dessa ord). Ax. S.
Sör-Varanger, norskt
gränsherred mot Finland, i ö.
Finnmark fylke, s. om
Varanger-fjorden; 4,067,78 kvkm, 7,590
inv. (1930). Begränsas mot
Finland huvudsaki. av Jakobs älv
och Pasviks älv (jfr dock Boris-Gljeb).
Kusten är uppdelad av småfjordar. Kring
Björnevatn ligga Norges största
magnetitgru-vor, som brytas av a.-b. Sydvaranger (se d. o.).
Utskeppningshamn är Kirkenes (se d. o.), där
den i medeltal 33—35-procentiga malmen
ombildas till 66-procentig slig. 1931
producerades 422,000 ton slig, därav 162,000 i form av
briketter. Ax. S.
Söråker, se R ä s s j ö och Sund.
Sörängen. Jönköpings läns 1876 grundade
folkhögskoM i Nässjö (se vidare d. o.).
Söröy. största ön i Finnmark fylke, Norge;
815,72 kvkm, 2,187 inv. (1930).
Sösdala, municipalsamhälle i N. Mellby
socken, Kristianstads län, vid S. stambanan, s.
om Hässleholm; 98 har, 855 inv. (1933). I S.
hållas smågrismarknader varje vecka samt
två årliga stormarknader. Sparbank, mejeri,
stärkelsefabrik m. m. Tax.-värde å fastighet
1,590,700 kr. (1931), tax. inkomst 551.880 kr.
Sötblomsläktet (Sötblomstersläktet),
Matricäria (Chamomi’lla), hör till fam.
korgblommiga. Korgarna äro vanl. medelstora,
diskblommorna rörformiga, tvåkönade,
kantblommorna (som dock stundom saknas)
tunglika, vita och blomfästet naket. Hithörande
omkr. 50 arter äro örter med smalflikiga blad
och växa företrädesvis i Medelhavsländerna. I
Sverige finnas tre. M. inodora, baldersbrå,
som har märgfyllt, halvklotformigt blomfäste
och luktlösa blommor, är ett allmänt
åkerogräs och växer dessutom på havsstränder.
M. discoidea (M. svaveolens), gatkamomill
(»gatkamill»), som saknar kantblommor och
har stark lukt, härstammar från n. v.
Nordamerika och har under de senaste 75 åren spritt
sig utmed vägar i hela Sverige. M.
chamo-milla, sötblomster, kamomill
(»ka-mill»), har koniskt, ihåligt blomfäste och åtm.
till sist nedåtriktade kantblommor; är allmän
Eå odlade ställen. De sötaktigt luktande
lomkorgarna ha sedan gammalt använts som
svettdrivande medel (kamomillte) och äro
fortfarande officinella. Lukten härrör från en
flyktig olja, kamomillolja. G. M-e.
Sötblomstersläktet, bot., se S ö t b 1
om-släktet.
Sötebrödshögtiden, den judiska påskfesten,
Utsikt över Söul.
då endast osyrat bröd får ätas (2 Mos. 12: 39,
23: 15). Jfr Påsk 1.
Sötpotatis, bot., se B a t a t e r.
Sötvattensbildningar, geol., avlagringar av
jord- och bergarter, som avsatts ur sött
vatten, till motsats mot marina
bildning-a r, som avsatts ur havet. S., bildade under
ständig vattenbetäckning, kallas 1 i m n i s k a
bildningar (se d. o.). K. A. G.
Sötvattenskalk, kemiskt utfälld kolsyrad
kalk, avlagrad dels på områden, som mera
tillfälligt översilas av källvatten och
dagvatten, terrestrisk s., dels på områden,
som under vissa delar av vegetationsperioden
stå under vatten, t e 1 m a t i s k s., dels i
insjöar, 1 i m n i s k s., denna dock ofta mer el.
mindre uppblandad med lera och gyttja. S.,
som hårdnat till fast bergart, kallas
kalktuff (se d. o.), medan mera lösa och mjuka
former kallas bleke (se d. o.); detta senare
avlagras företrädesvis i ständigt vattentäckta
områden, även i insjöar. K. A. G.
Sötvattenslera, geol., lera, bildad genom
avsättning av lersediment i sötvattensbäcken,
både i vanliga insjöar och i isdämda sjöar,
s. k. i s s j ö 1 e r a (se I s d ä m d a sjöar
och Istiden, sp. 814). K. A. G.
Sötvattnets djurvärld. Småvattnens
djurvärld: Med småvatten avses ett
flertal stillastående sötvatten, ss. dammar,
tjärnar, pölar och avstängda grunda sjövikar.
Djurvärlden utmärkes av rikedom på lägre
djur, ss. infusionsdjur, insektlarver,
vatteninsekter, smärre kräftdjur och snäckor samt
musslor. De högre djuren äro fåtaliga, t. ex.
dammruda, groplöja, vattenödlor.
Insjöarnas djurvärld: A. Det fria
vattnets djurvärld omfattar dels
planktonorganismer (små kräftdjur), dels några fiskar
(nors. sik, siklöja, löja, gös, röding). B.
Vegetationsbältets djurvärld hyser ett stort
antal lägre djur (se ovan) och många av
Sveriges vanligaste fiskar (sjöruda, sutare, sarv,
björkna, mört, id, abborre, gädda). C.
Sten-och sandsträndernas djurvärld är alltigenom
artfattig (t. ex. flodkräfta, sten- och
berg-simpa). D. I bottnens djurvärld ingå dels
mindre kräftdjur, dels fiskar (hornsimpa, lake,
mal, braxen, insjölaxöring).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
