Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Sötväppling—Tabari
1244
Sövdeborgs slott
Det rinnande vattnets djurvärld:
Bland lägre djur märkas flodkräfta och
flod-pärlmussla, bland högre en del fiskar (asp.
vim-ma, stäm, harr, forell, blanklax m. fl.). N-k.
SKfv"ppIing, bot., se Hon ungsklöver.
Söul, jap. Keijo, huvudstaden i Korea, nära
floden Kanko; 394,240 inv. (1930), omkr. U*
japaner, ö. har under den japanska regimen
moderniserats. Märkliga byggnader äro bl. a.
de forna kungliga slotten. S. har univ. (sedan
1924), flera högre skolor, museer, astron.
ob-servatorium m. m. Industrien omfattar bl. a.
tillv. av textilfabrikat och tobak; betydande
handel över hamnstaden Chemulpho (se d. o.).
S. var 1392—1910 de koreanska konungarnas
residens. Se bild sp. 1242
Sövde, socken i Malmöhus län, i s. Färs
härads småkuperade och skogrika sjöområde;
76.17 kvkm, 1,264 inv. (1933). Genomdrages i n.
av Fyledalen (se S k å n e. sp. 1239). 3,502 har
åker, 2,187 har skogsmark. Egendomar:
Söv-deborg, Snogeholm, delar av Bellinga (se dessa
ord) m. fl. Ingår i S. och
Blentarps pastorat i Lunds
stift, Färs kontrakt.
Sövdeborg, gods i Sövde
socken, Malmöhus län, 20 km n. v.
om Ystad; med underlydande
i Sövde, Ilstorps, Tolånga, S.
Äsums och Blentarps socknar
4,700 har, därav 2.500 har
åker; tax.-värde 2,726,000 kr.
(1932). Det på 1590-talet
uppförda slottet, som 1840—44
restaurerades av C. G. Brunius,
ligger vid s. stranden av
Sövde-borgssjön. Den äldsta borgen
låg på en holme i Sövdesjön. S. tillhörde
under medeltiden Lundaärkebiskoparna; det
indrogs vid reformationen till danska kronan,
såldes 1587 till F. Lange, tillhörde 1639 O.
Tott, såldes av hans son 1682 till R. von
Ascheberg och har sedan tillhört ätterna
Sparre, Meijerfeldt samt sedan 1788 Piper.
Sövestad, socken i Malmöhus län. Herrestads
härad, n. v. om Ystad, på övergången från den
odlade slätt- till den sjörika skogsbygden;
42.92 kvkm, 993 inv. (1933). 2,627 har åker,
682 har skogsmark. Egendomar: Krageholm
och Bellinga (se dessa ord). Ingår i S:s,
Bromma, Bjäresjö och Hedeskoga pastorat i Lunds
stift, Ljunils och Herrestads kontrakt.
Sövning för operativa åtgärder el. för svår
och långvarig undersökning åstadkommes
antingen så, att patienten inandas flyktiga
bedövningsmedel (se d. o.), ss. eter, kloroform,
kloretyl, acetylen och etylen, el. att
bedövningsmedlet via ändtarmen tillföres i löst,
re-sorberbar form (avertin). Ljd.
Tär latinska alfabetets tjugonde bokstav,
motsv. grek. T, r (tau). Det betecknar
främst ljudet t, som är en tonlös dental
explosiva och i svenskan ofta följes av svag
aspiration. Sv. ti i vissa lånord uttalas (t)si
(aktie), (t)f (nation); t + j sammansmälter
vanl. till tje-ljud (tjuv), s + t + j till / (stjäla),
r + t till supradentalt t (ort). Latinet återgav
grek. 0, ■& (theta; = aspirerat f-ljud) med th;
dylika ord, inkomna i svenskan, stavas
numera oftast där med enbart t (teori). T. är
förk. bl. a. för sv. timme(-ar), ton (mått el.
vikt) och för lat. tomus el. fr. tome (del av
tryckt arbete). A. Lbd.
Ta, kem. tecken för en atom tantal.
Taaffe [tä’fa], E d u a r d, greve, österrikisk
politiker (1833—95). Såsom ministerpresident
1869—70 och 1879—93 arbetade T. på
nationaliteternas försoning, vilket förmådde honom
att göra stora eftergifter gentemot de
tjeckiska och polska elementen. Han åtnjöt
orubbligt förtroende hos monarken men bekämpades
kraftigt av Bismarck. som såg en fara för
tyskösterrikiska förbundets bestånd i T:s för de
tyska elementen inom dubbelmonarkien
ogynnsamma politik. 1890 lyckades T. genomföra en
utjämning mellan tyskar och tjecker, men det
ungtjeck’°ka partiets angrepp under de följ,
åren underminerade hans ställning. T:s »Po-
litischer Nachlass» utgavs 1922. — Litt.: G.
Kolmer, »Parlament und Verfassung in
öster-reich». 3 (1905); E. v. Wertheimer, »Bismarck
im politischen Kampf» (1929). R. Sv-m.
Taal [taa’l]. vulkan på Luzon, Filippinerna,
bildar en ö i Bombonsjön s. om Manilabukten.
T. har haft flera förödande utbrott, bl. a. 1754
och senast 1911.
Taasinge [tå’-], ö i Svendborg amt, Danmark,
s. om Fyn och skild därifrån av Svendborg
sund; 69.61 kvkm, 4,197 inv. (1930). Tillhörde
förr fideikommisset T., gr. 1711, övergick till
fri egendom 1923. Dess huvudgård var
Valdemars Slot, uppf. 1639—43 av Kristian IV för
hans son greve Valdemar Kristian. På n. ö.
kusten hamnplatsen Troense (601 inv. 1930).
tab., förk. för lat. ta’bula och för tabell.
Tabago [tobeFgåu], se Tobago.
Tabänidae, Tabänus, zool., se Bromsar.
Ta’bari, Muhammed bin Djarir,
arabisk historieskrivare av persisk härkomst (838
—923). Företog vidsträckta resor i Egypten,
Syrien och Babylonien och slog sig ned i
Bagdad. S. var utomordentligt produktiv; hans
förnämsta arbeten äro »Ta’rih ar-rusul
wa-1-mulük» (Apostlarnas och konungarnas
historia), omfattande tiden från världens skapelse
till hans egen tid och grundläggande för yngre
arabiska framställningar av världshistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
