Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabari, Muhammed bin Djarir - Tabarije - Tabarin (Jean Salomon) - Tabasco - Tabatinga - tabatiär - Tabell - Tabellarisk - Tabellinskjutning - Tabellkommissionen - Tabelras - Taberg el. Smålands Taberg - Taberg (Värmland) - Taberna - Tabernakel - Tabes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Tabarije—Tabes
1246
(utg. i Leiden 1879—1901, 13
vol. jämte indices och glossar),
och »Tafsir» (se d. o.). K. V. Z.*
Tabarije, se T ib er ias;
Bahr T., dets. som G e n u
e-s a r e t (se d. o.).
Tabarin [-rå’], fransk
komiker (1584—1633), hette eg.
Jean Salomon. T. kan sägas
ha skapat en nationell form av
den italienska commedia
del-1’arte och blev mäkta populär
som marknadsgycklare i och
utanför Paris. En samling av
hans farser utgavs 1622 (ny
uppl. 1858). Kj. S-g.
Tabasco [tan>a’skå], stat i
s. ö. Mexiko, s. om
Campeche-bukten, vid floderna Grijalva
och Usumacinta ; 23 337 kvkm,
223,838 inv. (1930); huvudstad:
Villa Hermosa (15.072 inv.).
T. är till större delen en osund,
skogrik kustslätt;
huvudprodukterna äro kakao, majs och rörsocker.
Tabatinga [tawatFpga], handelsplats och
militärpostering vid Brasiliens v. gräns, staten
Amazonas, belägen på vänstra stranden av
Amason floden mitt för mynningen av Javary.
Tabatiär (fr. tabatière, av tabac, tobak),
snusdosa, särskilt av dyrbarare material.
TabeTl (lat. tabe’lla, liten tavla),
benämning på sådan sammanställning av siffer- el.
andra uppgifter, där för överskådlighetens
skull dessa systematiskt ordnats i rader och
kolumner. I den yttersta kolumnen angives
vanl. den bestämning el. rubrik, som är
gemensam för siffrorna el. uppgifterna inom en
rad; kolumnen i fråga kallas ingång och
de olika bestämningarna i densamma i
n-gångsord el. in gångs t al. Ovanför de
egentliga raderna angivas bestämningar el.
rubriker för resp, kolumner. Raden av dessa
bestämningar kallas k o 1 u m n h u v u d.
T. förekomma i det dagliga livet inom alla
verksamhetsområden, där behov av
systematisk gruppering av siffer- el. andra uppgifter
föreligger. Ett typiskt exempel på t. utgöra
tidningarnas väderleksuppgifter, där
observationsorterna bilda ingången och
kolumnhuvudet upptar »Lufttryck», »Vind», »Väderlek»,
»Temperatur», »Nederbörd» etc. T. B.
Tabellärisk, uppställd i form av tabell.
Tabellinskjutning, skjutning med eldvapen
i syfte att fastställa de grundvärden, som
fordras för att medelst ballistiska beräkningar
bestämma kulbanans form och övriga
egenskaper på olika skjutavstånd. T. utföres i
regel så, att en grupp av skott (20—30) avges
med exakt samma inriktning, varvid för varje
skott uppmätas projektilens utgångshastighet,
nedslagets matematiska läge i förhållande till
vapnets mynning och de på kulbanan
inverkande atmosfäriska faktorerna. Med stöd
härav beräknas dels den medelnedslagspunkt
gruppen skulle ha givit under normala
atmosfärförhållanden (temp. 15° C, lufttryck
760 mm, vindstilla m. m.), dels den
spridning vapnet givit. Sedan detta upprepats på
ett tillräckligt antal avstånd, kunna
ballistiska beräkningar vidtaga. Resultaten av
dessa sammanföras i en s. k. s k j u 11 a b e 11,
Smålands Taberg.
där man för varje km avstånd finner uppgift
på uppsättning, sidsättning, nedslagsvin kel,
skjuttid, spridningsvärden m. m. Jfr B a
1-listik, Inskjutning, Riktning och
S p r i d n i n g 2. G. af W-dt.
Tabellkommissionen, se Statistiska
tabellkommissionen.
Tabelräs, försvenskad form av fr. table rase
(se T a b 1 e).
Taberg [tabä’rj] el. Smålands Taberg,
berömt »järnberg» och utsiktsberg i Månsarps
socken, Jönköpings län, s. om Jönköping; 343
m ö. h. Större delen av T. utgöres av fattig
järnmalm (32 % järn), en magmatisk
differen-tiationsprodukt (jfr M a g m a) av den
omgivande hyperiten, i vilken bergart den gradvis
övergår. Malmen är titanrik (TiO2 = 4—6 %
och därutöver) och på grund därav
svårsmält. Vanadinhalten är 0,13 % i råmalm,
0.36—0,65 % i slig. 1895 upphörde
malmbrytningen vid T., på vars malm dittills ganska
många (vanl. 11) masugnar i omgivande trakt
varit baserade. Se även Järnmalm, sp.
38, Småland, sp. 1353 och bild 5, samt
V a n a d i n. N. Zn.
Ta’berg, järnmalmsfält i Nordmarks socken,
Värmland, n. om Filipstad. God magnetisk
järnmalm. 1931 producerades 10.676 ton
styckmalm och 5,279 ton slig. Kallas även
Värmlands T.
Tabe’rna (plur. tabe’rnae), lat., lada, barack,
verkstad, bod, dels som självständigt
varu-stånd, dels åt gatan befintligt utrymme i
bottenvåningen av större byggnad; även krog,
härbärge, station på härväg. E. St.
Tabernakel (lat. tabernäculum, hydda, tält),
hos romarna särskilt den hydda, varifrån
au-gurerna företogo auspicier; i 2 Mos. 25 om
israeliternas nationalhelgedom
(»stiftshyd-dan») under ökenvandringen. Inom kristna
kyrkan är t. i allm. en baldakin, t. ex. över
ett altare; även sakramentshus och
sakra-mentsskåp samt den på altardisken stundom
anordnade uppsats, i vilken finnes
förvaringsrum för hostian. Jfr Ciborium. Upk.*
Täbes, lat., upplösning, förruttnelse;
tvinsot. — T. dorsälis, ryggmärgstvinsot, se
Ryggmärgss j uk domar, sp. 1282.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
