Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Takometer—Taktäckning
1268
högskoleman, 1913—21 lektor vid och 1926—
33 direktor för Ekenäs seminarium samt
skolråd vid skolöverstyrelsens sv. avd. 1920—26
och blev chef 1933. Fil. dr 1926, blev T. 1930
docent i Finlands kyrkohistoria vid Åbo akad.
Han har bl. a. utgivit en biogr. över E. G.
Melartin (2 bd, 1926—27) och »Ekenäs stads
historia», 1 (1930). Han har ock framträtt
som psalmförfattare. H. E. P.
Takometer, Takogräf, Slagtäljare
el. Varvräknare, apparat för
uppmätning av varvantalet per tidsenhet hos
roterande föremål. En t. är vanl. konstruerad
efter den s. k. vridpendelprincipen, d. v. s. en
kring en axel roterande massa förflyttas
genom centrifugalkraften utåt vid ökad
hastighet och motverkas genom fjädrar el. vikter.
Rotationshastigheten på det uppmätta
föremålet (en maskinaxel el. dyl.) anges genom
utväxling på en rund visartavla i varv per
min. el. sek. el. i annat mått
(periferihastighet m. m.). På takografen uppritar en särskild
mekanism på en rörlig pappersremsa ett
diagram över växlingarna i hastigheten. G. H-r.
Takoradi, hamnplats i Västafrika, britt,
besittningen Guldkusten, s. v. om Sekondi. över
T., som är den enda skyddade hamnen mellan
Sierra Leone och Nigeria, går numera största
delen av Guldkustens kakaoexport; hamnen
öppnades 1928.
Takpapp, papp, bestruken el. impregnerad
med asfalt, petroleumbeck, stenkolstjära
(tjär-papp) el. dyl. och ofta beströdd med sand.
Sådan papp är avsedd till väderbeständig
beläggning av yttertak på enklare byggnader.
Har man stora anspråk på t:s varaktighet,
brukas vid beläggning s. k. underhåll
s-f r i t., som lägges i två på varandra
klistrade lager, det översta med t. av hög kvalitet,
det undre med t. av enklare slag. G. H-r.
Takryttare, ett över en byggnads taknock
uppstigande mindre torn, vars planform vanl.
är polygon. T. förekommer ofta på större
gotiska kyrkor, i regel över korskvadraten i
skärningen mellan huvud- och
tvärskepps-axlarna, någon gång över koret. Norska
stavkyrkor ha allmänt t. C. G-m.*
Takränna (F o t r ä n n a), en längs takfoten
anbragt ränna med uppgift att uppsamla
regnvattnet från taket och leda det till vissa
utlopp, från vilka vattnet endera kastas fritt
ut och tillräckligt långt från byggnaden el.
ock ledes genom stuprännor (stuprör) ned
till marken, rännsten, kloakledning,
uppsam-lingskärl el. -brunn.
Takröst(e), se Tak.
Takskiffer, plattor av hård, luftbeständig
skiffer (se Ler ski f f er). Anbringas i
lutande el. vågräta rader på takläkten medelst
galvaniserad järnspik. Ett i Sverige mindre
vanligt taktäckningsmaterial. G. H-r.
Takskägg, äldre benämning för takfot, den
nedre, utom en byggnads vägg framskjutande
delen av ett yttertak.
Takstol, se Tak.
Takt. 1. Den fina, instinktlikt säkra känsla,
som ger förmågan att i varje läge bete sig
och handla så, att det icke sårar och på
samma gång fyller de etiska kraven.
2. Se R o d d i d r o 11, sp. 946.
3. (Mek.) Se Förbränningsmaskin,
sp. 184.
4. (Mus.) Urspr. körledarens slag med
handen för att markera de rytmiska
förhållandena, sedan beteckning för notvärdena; blev
till sist en tidsgruppering, reglerande hela
tonstycket. Grundformerna äro härvid
två-takt (med ett nedslag; jämn t.) och tretakt
(med ett nedslag och två uppslag; ojämn t.).
T. begränsas genom taktstreck. —
Dirigentens stav kallas taktpinne; dennas
markering av rytmen kallas taktering
(taktslagning). — Se även Rytm. - T. N.
Taktéring, mus., se Takt 4.
Taktik. 1. Den del av krigskonsten, som
omfattar grunderna för truppernas
uppställning, rörelser och användning för striden.
Gränslinjen till krigskonstens andra
huvuddel, strategien (se d. o.), är ofta svår att
uppdraga. T:s utveckling har varit beroende av
stridsmedlens förbättrande, truppförbandens
olika storlek och indelning, krigets karaktär
av rörligt krig el. ställningskrig m. m. —
Bland den mängd arbeten, som behandla t.,
må här anföras: L. Tingsten, »Taktikens
grunder» (8:e uppl. 1921); V. Balck, »Taktik» (6
bd, 1897—1910; många uppl.); F. Foch, »De
la conduite de la guerre» (1904; flera senare
uppl.); F. v. Cochenhausen, »Die
Truppen-führung» (6:e uppl. 1931); É. Alléhaut,
»Élé-ments de tactique générale» (1927). M. B-dt.
2. I sjökriget omfattar t. fartygens
uppträdande och vapnens användande under strid.
3. I luftkriget omfattar t.
flygstridskrafternas uppträdande och vapnens (kulsprutors
och bombers) användande vid strid. ö-g.
Taktmätare, mus., se Metronom.
Taktstreck, se Takt 4.
Taktäckning, taklagets yttre beklädnad. På
t:s täthet beror byggnadens bestånd; därför
måste den största uppmärksamhet ägnas åt
takets intäckande och åt dess underhåll. De
i Sverige vanligaste taktäckningsämnena äro:
spån, bräder, skiffer, tegel, papp, plåt av
järn, koppar, zink el. bly, asfalt samt
kombinerade täckningsmaterial, ss. neponset och
holtscement. Till t. räknas även underlaget,
som vid lutande tak vanl. består av en
underpanel av spontade bräder, spikade på den
bärande delen av takkonstruktionen
(takstolar, åsar). Som underlag för tegel nyttjas,
då icke vindsrum förekomma, endast läkt,
som underlag för asfalt, neponset och
holtscement brukas betong. Holtscement användes
som beläggning på plana tak och behöver
betäckning av grus. Denna betäckning avser
att skydda själva täckningsämnet mot
solhettans uppmjukande inverkan samt mot
nötning. Göres takkonstruktionen tillräckligt
stark, kan på ett dylikt tak påföras matjord
till lagom djup för planteringar. Taklag, som
täckes med neponset, belägges med ett
skyddslager av betong, varpå, om så önskas, kan
läggas asfalt, klinkerplattor el. dyl.
Taktäck-ningsmaterialen påläggas antingen som fjäll
— spån, skiffer, tegel — el. som ett helt
sammanhängande täcke — papp, plåt av järn,
koppar el. bly, asfalt, neponset, holtscement
o. s. v. I allm. fordra i vårt klimat de
fjäll-artade betäckningsämnena relativt hög
takresning för att hindra regn och yrsnö att av
blåsten pressas in mellan fjällen. Tegeltak
kunna dock, om teglen äro dubbelfalsade,
läggas i lutningar på omkr. 25°. Begagnas plåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
