Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taktäckning - Ta-ku - Takykardi, Tachykardi - Takymetri - Tal - Talaat (Talat) pascha - Talaing - Talamanca - Talan - Talang - Talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Ta-ku—Talar
1270
som täckningsmaterial, kan taklutningen
(takfallet) göras betydligt svagare, särskilt om
plåten dubbelfalsas, då lutningar på omkr. 10°
äro försvarliga. Horisontala (plana) tak måste
täckas med fullkomligt fogfritt material, ss.
asfalt, neponset el. holtscement. Valet av
täckningsämne beror alltså i viss mån på takets
form. Om åter materialet på grund av lokala el.
ekonomiska förhållanden är givet, måste
takets form och konstruktion anpassas därefter.
Billigast och minst varaktigt är papptaket,
dyrast äro tak, täckta med koppar- el.
blyplåt el. med neponset och därpå klinker.
Dessa senare täckningstyper äro också de
varaktigaste och medföra, om de blivit
sakkunnigt och omsorgsfullt pålagda, knappast några
underhållskostnader, övriga här angivna
täck-ningsämnen fordra i allm. mycken tillsyn
och återkommande reparationskostnader men
kunna, om de väl underhållas, räcka lika
länge som koppar- el. blytak. — Som allmän
regel rörande t. gäller, att den ej i onödan bör
genombrytas av vertikala byggnadsdelar,
skorstenar o. a. kanaler, kupor, lanterniner,
glaskroppar (glasbetong) etc., då t:s anslutning
till dessa delar ofta innebär risker för
otätheter. I. G. C. (E. S-hl.)
Ta-ku, fort i kin. prov. Ho-pei (Chi-li), vid
Pei-hos mynning; jfr Kina, sp. 703.
Takykardl, Tachykardi (av grek,
ta-chy’s, snabb, och kar di’a, hjärta), påskyndat
hjärtarbete med abnormt hög pulsfrekvens.
T. är ett konstant fenomen vid
febersjukdomar, vid vissa andra sjukdomar — oberoende
av feber —, ss. Basedowska sjukan,
tuberkulos, och vid en del förgiftningar (t. ex. genom
nikotin). En särskild plats intar den s. k.
paroxysmala t., då plötsligt, utan känd
anledning, hjärt- och pulsslagen ökas till det
dubbla fysiologiska antalet el. mer (140—200
i min.). Efter några tim. försvinner denna t.
vanl. lika hastigt, som den kommit.
Prognosen är i regel god. E. L-g.
Takymetrl, vid kartering nyttjad mätmetod,
grundad på en kombination av planmätning
och trigonometrisk höjdmätning. Mätningarna
utföras med hjälp av en s. k. t a k y m e t e r,
som består av en teodolit, försedd med sådana
anordningar, att instrumentet samtidigt kan
nyttjas för mätning av avstånd
(distansmätning) och höjdmätning. Somliga
takymeter-konstruktioner möjliggöra bestämning av
såväl horisontalavstånd som höjdskillnad mellan
stationspunkten o. a. punkter i terrängen
genom direkt avläsning utan tidsödande
räkneoperationer. — Det vid gruvmätning (se d. o.)
nyttjade markscheiderinstrumentet är ett med
takymetern likartat instrument.
Tal. Om man hos en samling föremål
bortser från de olika föremålens natur och endast
betraktar dem som enheter, så definierar denna
samling ett tal, näml, föremålens antal. Detta
ursprungliga genom abstraktion erhållna
talbegrepp är ett helt positivt t. Genom
generaliseringar av de hela positiva t. ha
sedan andra talbegrepp införts i matematiken:
en kvot mellan två hela positiva t., där
divi-sorn ej är faktor till dividenden, ger ett
brutet t., och minskas ett positivt t. med
ett större positivt t., erhålles ett negativt
t. Se även Irrationella tal och
Imaginära tal.
T. ha också gjorts till föremål för rent
be-greppsteoretiska undersökningar, varvid
särskilt intresse uppstått omkring frågor rörande
grundtal och ordningstal. T. B.
Talaat (nu Talat) pascha [-lä’t-], turkisk
statsman (1874—1921). Var framstående ledare
av den ungturkiska rörelsen under
genom-brottstiden, inrikesminister 1909—-10 och
1913—17,
postminister 1911—12,
storve-sir 1917—18. T.
bidrog verksamt att
1914 driva Turkiet ut
i kriget och var
närmast ansvarig för de
grymma armeniska
dödsvandringarna och
massakrerna under
kriget (se Arm
e-n i e n, sp. 106). 1919
nödgades han gå i
landsflykt, uppehöll sig huvudsaki. i Berlin
och föll slutligen för en armenisk hämnares
kula i Charlottenburg. G. Rqt.
Talaing, folk, se M o n.
Talama’nca. 1. Costaricas kust och
närliggande inland från Puerto Limön till Panamas
gräns. — 2. Sammanfattande namn på de
indianstammar, som bebo detta område. Dessa
höra såväl språkligt som kulturellt till
Sydamerika. Svensken Carl Bovallius företog 1882
omfattande resor och studier i T. — Litt.: C.
Bovallius, »Resa i Central-Amerika» (1887). S.L-é.
Talan, jur. Den part, som inleder
rättegång, käranden, riktar därmed till domstolen
en anhållan om rättsskydd; denna anhållan
är kärandens t. el. käromålet. Den begäran
om rättsskydd, som svaranden med anledning
av käromålet riktar till domstolen, är
svarandens t. Kärandens t. anger föremålet för
rättegången; svarandens t. kan ej gå utom
de gränser för rättegången, som käromålet
uppdragit. Kärandens t., upplöst i sina olika
element, innefattar ett påstående om rätt
(resp, ett påstående om frihet från
förpliktelse) samt anhållan av käranden dels att
domstolen skall ingå i prövning av
rätts-påståendet, dels att domstolen skall
tillerkänna käranden den rätt, som han påstår
sig äga. Det senare påståendet är själva
saken, d. v. s. det materiella
rättsförhållande, som är processens föremål i egentlig
mening. — Alltefter beskaffenheten av det
rättsskydd, som i tvistemål käranden begär,
skiljer man emellan olika slag av t.:
full-görelsetalan, fastställelsetalan och t., som går
ut på vinnande av en konstitutiv dom. Se
om dessa olika slag av t.
Fastställelsetalan. E. K. (T. E.)
Tala’ng (fr. talent, av lat. tale’ntum, våg,
vikt; jfr Talent), framstående skicklighet,
naturlig fallenhet, som genom övning
utvecklats till överlägsen färdighet el. förmåga;
person, som äger en sådan.
Talär (lat. ve’stis taläris, av tälus, fotknöl,
ankel), vanl. mörk, fotsid, vid och veckrik
dräkt med ärmar, vilken i vissa länder bäres
av präster, lärde och jurister. I Sverige
begagnas ordet stundom om den purpurröda,
hermelinsbrämade mantel, som bars av de
forna riksråden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
