- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
1271-1272

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1271

Talarkonst—Talisman

1272

Talarkonst, se Retorik.

Ta’las, O n n i, finländsk jurist och diplomat
(f. 1877). Blev jur. utr. dr 1905, var 1905—23
adjunkt och 1925—30 prof, i förvaltningsrätt
vid Helsingfors univ. T. tillhörde lant- och
riksdagarna 1909—19 och 1927—30
(Ungfinska, senare Nationella samlingspartiet), var
nov. 1917—nov. 1918 senator och chef för
justitieexpeditionen samt 1919—21 chargé
d’affaires i Madrid och Lissabon. Från 1930
är han envoyé i Köpenhamn. H. E. P.

Talassolog [-lä’g], idkare av havsforskning
(se d. o.); tjänsteman vid
havsforskningsinsti-tutet i Finland.

TaTatta el. T a’l a s s a, se T h a 1 a 11 a.

Talavera de la Reina [-o>ä’ra- -rei’na],
romarnas Caesarobriga, stad i sp. prov. Toledo,
Nya Kastilien, vid Tajo; 13,362 inv. (1920). Vid
T. besegrade en engelsk-spansk armé under
Wellington en fransk under konung Josef
Bonaparte 27—28 juli 1809.

Talbot [täTbot], engelsk adelssläkt, vars
medl. i sju årh. intagit en framskjuten
ställning i Englands offentliga liv. Med full
säkerhet går dess ättartal upp till Rikard
Lejonhjärtas tid. Se vidare Shrewsbury
och Tyrconnel.

Talbot [tåTbat], Fox, engelsk uppfinnare
(1800—77). T. gjorde 1834 de första försöken
att fixera bilden i camera obscura på kemisk
väg, varvid han
använde ett med
klor-silver överdraget
papper (se Fotografi,
sp. 871 och bild 2).
Han publicerade 1844
—46 »The pencil of
nature», illustrerad
med 12 enl. detta
förfarande utförda
bilder. T. upptäckte även
bl. a. ljuskänsligheten
hos en blandning av
bikromat och gelatin.
Flera för fotografien

och den fotomekaniska reproduktionstekniken
viktiga förfaranden äro grundade på denna
upptäckt (jfr Fotografi, sp. 877). J. H-g.

Talbotypl, se Fotografi, sp. 871.

TaTca, stad i mell. Chile, vid Rio Claro,
biflod till Rio Maule; 45,020 inv. (1930).
Huvudstad i prov. T. (15,377 kvkm, 218,227
inv.), biskopssäte; viktigt handelscentrum.

Talcahuano [-katoa’nå], stad i mell. Chile,
prov. Concepciön, vid Stilla havet; 27,594
inv. (1930). T. är staden Concepciöns hamn
och Chiles förnämsta örlogshamn.

Talegallahöna, zool., se Storfotshöns.

Taléi’a, se T h a 1 i a.

Talén, Björn, norsk operasångare (f. 1890).
Har varit engagerad vid Nationaltheatret i
Oslo och Staatsoper i Berlin. Som gäst har
T. även på Stockholmsoperan (1917, 1927) låtit
höra sin vackert timbrerade tenorröst. H. G-t.

Tale’nt (grek. taTanton, lat. tale’ntum, eg.
våg, vikt; jfr Talang), högsta enheten i det
forngrekiska, urspr. från Orienten lånade
vikt-och myntsystemet. En t. innehöll 60 minor
(se Mina, sp. 76) och 6,000 draehmer (se
Drachme). Som myntenhet motsvarades t.
icke av ett särskilt myntstycke utan bildade
endast räkne- och värdeenhet för motsv. vikt

av myntat silver el. av guld. T. har olika
vikt och värde i olika system. Viktigast äro
den eginetiska t., 37 kg, och den eubeiska,
26,196 kg, som av Solon infördes i Aten och
på grund av denna stads kommersiella
betydelse fick stor spridning. Som mynt var 1 t.
ung. = 4,200 kr. i silvervärde. M. Pn N-n.

Taler, se T h a 1 e r.

Ta’les, se T h a 1 e s.

Talfilm, se L j u d f i 1 m.

Talg. 1. I teknisk mening det vid slakt
tillvaratagna fettet hos nötkreatur, får el.
getter. Nötkreatursfett kallas i handeln
ox-talg, fett av får och getter fårtalg. T.
utvin-nes ur djurkroppens fetthaltiga vävnader
genom utsmältning (jfr Margarin). Oxtalg
har en smpt av omkr. 45° C, fårtalg omkr.
50° C. Till kemisk sammansättning består t.
av stearin, palmitin och olein. Brukas som
råvara inom fettämnesindustrierna, bl. a. för
tillverkning av stearin och tvål. G. H-r.

2. Av flera träds frukter erhålles s. k.
vegetabilisk t. De mest bekanta
»talg-träden» äro Ostindiens Vateria indica, fam.
Dipterocarpaceae, vars frön genom utkokning
ge »talg», använd till klart lysande och
tilllika välluktande ljus, Sapium sebiferum (se
S a p i u m), Pentadesma butyracea, fam.
Gut-tiferae, i Sierra Leone, engelsmännens
butter-el. tallow-tree, smör- el. talgträd, vars frukter
innehålla ett gulaktigt fett, samt Myristica
sebifera, vars frukter, »talgmuskotnötter»,
genom kokning lämna ett slags till ljus
användbar t. (C. G. S.)

Talgkörtlar, i huden belägna körtlar, som
avsöndra fettartade ämnen, vilka ge huden
glans och smidighet. Jfr Hud, sp. 78,
Pormaskar och S e b o r r é.

Talgljus, se Ljustillverkning.

Talgoxe, zool., se Messläktet.

Talla, se T h a 1 i a.

Ta’lich, V ä c 1 a v, tjeckisk dirigent (f.
1883 28/s). Utbildades till violinist i Prag samt
studerade i Leipzig komposition för Reger och
dirigering för Nikisch, blev violinist i
filharmoniska orkestern i Berlin och senare
violin-prof. i Tiflis, där han även begynte dirigera.
1918 blev han konstnärlig chef för tjeckiska
filharmoniska orkestern i Prag samt 1919
prof, vid konservatoriet där. Efter att 1926
ha gästdirigerat i Konsertföreningen i
Stockholm blev han s. å. förste kapellmästare där.
T., som 1931 lämnade dirigentbefattningen i
Prag, är alltjämt verksam i Stockholm samt
företar vidsträckta resor som gästdirigent.
Han är högt uppskattad för sin mångsidiga,
av både finess och kraft utmärkta
dirigerings-konst. H. G-t.

Ta-lien-wan, se D a i r e n.

Tälio, dets. som lus talionis, se I u s, sp. 892.

Talipotpalm, Co’rypha umbracuWfera, på
Ceylon växande hög palm med hjärtlika, ända
till 5 m långa och 4 m breda, i kanten djupt
sågade blad och toppställd blomställning.
Bladen användas till solskärmar, taktäckning etc.
Av märgen beredes ett slags sago. G. M-e.

Talismän (av arab, telsam, plur. telsamän,
magiskt tecken), föremål, som tillskrives
särskilt skyddande egenskaper.
Talismanföre-ställningen har uppkommit på det primitiva
stadiet och är besläktad med tron på
amuletter och fetischer, mellan vilka gränserna ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 6 00:32:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0806.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free