Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Talis Qualis—Tall
1274
äro flytande. T. äro huvudsakl. negativt
avvärjande och anses verka genom tecken el.
magiska ord, som äro inristade på dem; de
bäras ännu ej sällan. E. B-m.
Tälis Quälis, pseud., se Strandberg,
C. V. A.
Talja, hissverk, bestående av två block, av
vilka intetdera har fler än 2 skivor, samt av
ett genom blockens skivgatt skuret tåg,
talje-löpare (jfr L y f t b 1 o c k, sp. 415). På fartyg
benämnas t. efter sitt särskilda ändamål, ss.
revtalja, styrtalja och racktalja. Varje t. har
en halande part (taljelöparens fria ända) och
en fast part. Lyftkraften hos en t. motsvarar
den i halande parten applicerade dragkraften,
multiplicerad med antalet löpande parter i det
rörliga blocket. Jfr Block 3. ö-g.
Taljrep, se Jungfru 1.
Talk, ett mycket mjukt, sannolikt
monoklint (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral, som klyver sig i tunna,
genomskinliga, böjliga men ej elastiska fjäll med
livlig pärlemorglans och består av ett
vatten-haltigt magnesiumsilikat, 3 Mg O . 4SiO2.I12O.
T. är fet el. hal för känseln samt har
hårdheten 1 (se Hårdhetsskala) och spec.
v. 2,6—2,8. Till färgen är ren t. antingen vit
el. svagt färgad (grön-, gul- el. ibland
röd-aktig). Förutom tydligt b 1 a d i g t. finnes
även tät t. (s p ä c k s t e n el. steatit). T.
bildas i naturen genom omvandling av andra
magnesiumrika, på aluminium fattiga el.
därifrån fria silikat, ss. olivin och vissa
pyroxe-ner och amfiboler. Den uppträder mestadels
inom områden med kristallina skiffrar, gärna
tills, m. kloritskiffer, serpentin och dolomit.
I blandning med klorit m. m. bildar t.
bergarten tälj sten (se d. o.). Stora
fyndigheter av t. finnas på åtskilliga ställen på
jorden, och särskilt i malet tillstånd har t. fått
mycket vidsträckt användning. Mald t.
nyttjas för de mest olika ändamål. Den brukas
sålunda t. ex. som smörjämne, polermedel och
för borttagande av fettfläckar, vidare vid
beredning av smink och puder m. m. samt inom
pappers-, textil-, glas-, färg- och
byggnads-ämnesindustrierna, keramiken och gummi-,
övre delen av en blommande talipotpalm, Corypba
umbraculifera.
Alplandskap med cembratall, Pinus cembra.
läder- och sprängämnesfabrikationerna o. s. v.
De förnämsta talkproducerande länderna äro
U. S. A., Frankrike, Italien, Tyskland,
Österrike och Kanada. I Sverige finnes t. vid
många gruvfält, ss. Falun samt Persberg och
Taberg i Värmland. På ett flertal ställen i
trakterna kring Kvarnbergsvattnet i
Frostvikens socken i Jämtland finnas ganska
betydande fyndigheter av till målning lämplig t.
i olivinsten. — Späcksten brukas som krita
(»skräddarkrita», »veneziansk krita») och som
eldfast material för gasbrännare (bayersk
späcksten). En del av vad som i handeln går
under namnet agalmatolit (jfr d. o.) utgöres
vidare av späcksten. N. Zn.
Talkälla, teol., se Jesus Kristus, sp.
1071.
Tall, Pinus, släkte av tallfamiljen (se d. o.;
avd. Abietineae), karakteriserat av två slags
mycket olika skott, fjällbeklädda långskott
och med 2—5 barr försedda kortskott i
långskottfjällens bladveck. Hanblommorna sitta,
flera tillsammans, vid basen, honblommorna,
få el. blott en, i spetsen av långskotten.
Täckfjällen avstanna tidigt i utvecklingen;
fröfjällen utbildas till kottefjäll. Kottarna avfalla
hela, och fröna äro oftast försedda med vinge.
Släktet har sin huvudsakliga utbredning i
n. halvklotets tempererade länder och räknar
omkr. 80 arter, de flesta högvuxna träd. Flera
äro skogbildande, t. ex. P. silvestris (se nedan),
P. nigra’ (s v a r 11 a 1 1) och P. halepensis
(aleppotall) i Medelhavsländerna, P.
pa-lustris (pitch pine) och P. strobus (w e
y-muthtall el. white pine) i ö.
Nordamerika, P. ponderosa (g u 11 a 11 el.
western y e 11 o w pine) i Klippiga bergen och
P. Montezumae i Mexiko. Om de
nordamerikanska arterna jfr Amerikansk
skogshushållning. Många lämna värdefullt
virke. Terpentin fås från P. taeda (s. ö.
Nordamerika) och P. pinaster (strandtall;
Medelhavsländerna) m. fl. Ätliga frön
(dvärgnötter, pinjenötter) fås från P. cembra (c e
m-b r a t a 11; Alperna, Karpaterna, Altaj) och
P. pinea (pinje; Medelhavsländerna) m. fl.
Företrädesvis i parker odlas i Sverige P. nigra
(med parvisa barr), P. strobus och P. cembra
(båda med 5 barr) m. fl. och som
flygsands-bindare el. skyddstall vid kusten den vanl.
buskartade P. montana (dvärgtall,
bergtall; Mellaneuropas bergstrakter).
Vild i Sverige är endast en art, P. silvestris
(skogstall, fur el. fura), jämte granen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
