Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tallört - Talma, François Joseph - Talmage, Thomas de Witt - Talman - Talmanskonferensen - Talmiguld - Talmud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283 Talma-
tät, lutande klase sittande blommor.
Sidoblommorna äro fyrtaliga med 8 ståndare,
toppblomman femtalig med 10 ståndare.
Fruktställningen är upprätt. T. växer i barrskogar
(el. bokskogar) upp till s. Norrland. G. M-e.
Talma’, F r a n g o i s J o s e p h, fransk
skådespelare (1763—1826). T. var tidigare
tandläkare, utbildades för scenen vid Théatre
fran-gais, debuterade där 1787 och blev 1789
socie-tär. Han avgick 1791
av politiska skäl
tillsammans med flera
kamrater och öppnade
med dem den
revolutionära Théatre
fran-gais vid Rue Richelieu,
där den berömda
natio-nalscenen sedan dess
varit inrymd. T. var
klassicismens store
tragiske skådespelare
på fransk scen, en
nydanare med för sin tid
revolutionerande krav
på sanning och natur i såväl deklamation och
spelstil som i historisk kostymering. Bland
T:s roller märkas Hamlet, Othello (båda i
Ducis’ bearb.), Julius Cæsar i »Pompejus’ död»,
Nero i »Britannicus», Orestes (Voltaire), Karl
IX och Henrik VIII (M. J. de Chénier). —
Litt.: A. Dumas d. ä., »Mémoires de T.» (4 bd,
1849—50). G. K-g.
Talmage [tä’lmid$], Thomas de Witt,
amerikansk predikant (1832—1902). Blev 1869
anställd vid Central
presbyterian church
i New York-Brooklyn
och vann stor
ryktbarhet som predikant.
T:s djärva realism
och dragning till det
sensationella
motsvarades dock icke av
tankarnas djup. Från
sina vidsträckta
pre-dikoresor, vilka även
förde honom till
Sverige, utgav han
omtyckta resebeskriv-
ningar. Många av T:s böcker äro övers, till
svenska. E. Nwn.
Talman, ordf, i ett lands
representantför-församling eller del därav. Om den svenske
t. se Riksdag, sp. 831, och F. Vegelow,
»Den svenska talmansinstitutionen» (1921;
akad. avh.); förteckning över de ofrälse
ståndens t. (adelns t. var lantmarskalken, se d. o.)
från 1719 och riksdagens kamrars från 1867
i S. Lewenhaupt, »Staternas främste» (1925).
Om t. i Finland se d. o., sp. 396, om det
engelska underhusets t., speaker, se
Parlament, sp. 684.
Talmanskonferensen, den rådplägning, som
enl. reglementariska föreskrifter för riksdagen
skall hållas, när någon av kamrarnas talmän
så finner nödigt, rörande ordningen för
ärendenas föredragning i kamrarna, arvodena till
riksdagens tjänstemän m. m. Konferensen
består av talmännen och vice talmännen jämte
tre led. av vardera kammaren samt kamrarnas
sekr. T. har förebild redan i frihetstidens
riksdagsskick. S. B.*
-Talmud
Talmiguld, även
efter den parisiske
fabrikanten Tallois
kallat Talloisguld
(tal-lois-demi-or, förk. till
tal-mi-or), kopparrik,
guldliknande legering.
Äkta t. har ung. följ,
sammansättning: 90 %
koppar, 9 % zink och
1 % guld. T. nyttjas
som bladguld, till
smycken, urkedjor m.
m. — Oäkta t.
fram-ställes av rödmässing
(86,4 % koppar, 12,2 %
zink, l,i % tenn och
0,3 % järn), som
för-gylles på galvanisk
väg. I. B.
Talmüd, nyhebr.,
»lära», näst bibeln
judarnas viktigaste
lag-kodex (jfr
Rabbinska språket och
litteraturen). T. är
dock icke blott av teo-
logisk karaktär, den utgör faktiskt en
fullständig encyklopedi över judiskt samhällsliv och
vetande under århundradena f. och e. Kr. Utom
ett rikt litterärt stoff finnas alla
vetenskapsgrenar representerade. Två versioner finnas, en
babylonisk T. (T. babli) och en palestinsk (T.
jeruschalmi). Med T. menas i dagligt tal den
förra, fullständiga versionen. Slutredigerad i
Mesopotamien (500-talet e. Kr.), blev den av
prejudicerande karaktär för judisk
samhällsuppfattning. Språket i denna version är
öst-arameiska. T. utgöres dels av text, Mischna,
En sida ur en upplaga av Talmud (med kommentaren,
Gemara, bredvid texten, Mischna), tryckt i Venezia
1520.
Tallört, Monotropa
hypopitys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
