- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
1285-1286

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talmud - Talmystik - Taloda - Talong - Talorgan - Talos - Talpa - Talpidae - Talrubbningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Talmystik—Talrubbningar

1286’

1285

dels av kommentar, Gemara. Förutom
tolkning och utveckling av G. T:s
lagbestämmelser (IJalaka) innehåller T. legender och sagor
om bibliska och efterbibliska personer och
händelser, moraliska predikningar och
vetenskapliga diskussioner på olika områden
(Jlag-yada). Mischna utarbetades till stor del av
tannaiterna, Gemara av amoréerna och
sabo-réerna, vilka sistnämnda lade hand vid T:s
avslutning. Den palestinska T:s text är
avfattad på nyhebreiska, kommentaren på
väst-arameiska. Bland översättningarna märkas A.
Wünsche, »Der Jerusalemische T. in seinen
haggadischen Bestandtheilen» (1880) och »Der
babylonische T. in seinen haggadischen
Bestandtheilen» (1886—89), L. Goldschmidts ty.
övers, av den babyloniska T. (8 dir, 1896 ff.;
en folkuppl., beräknad till 12 dir, är under
utgivande sedan 1929), eng. övers, av L.
Rod-kinson (1896 ff.), fransk av M. Schwab (1878
—89). — Litt.: H. Sträck, »Einleitung in T.
und Midras» (5:e uppl. 1921). L. F.

Talmystik, se Talsymbolik.

Taloda [täläuMa], stad i britt.-ind.
presi-dentskapet Bombay, n. om floden Tapti, med
en av Svenska alliansmissionens
huvudstationer, gr. 1907.

Talo’ng (fr. t alon, eg. häl). 1. (Byggnk.)
En bärande list, vars övre del är konvex,
den undre konkav. Omvänd brukas den i
bas- och sockelprofiler. Jfr Karnis och
Listverk.

2. Det som är kvar av kortleken efter
giv-ningen, köpkorten.

3. Se K u p o n g.

4. Se K n i v.

Talorgan, se Röstapparat.

Ta’los, grek, myt., sagogestalt med kropp
av koppar, som vaktade ön Kreta och tre
gånger om dagen sprang runt den. Om
någon landade, grep T. honom och störtade sig
med honom i armarna på ett brinnande bål.
T. var osårbar och hade en enda åder, som
i hälen var tilltäppt med en kopparnagel.
Då argonauterna (jfr d. o.) landade på Kreta,
bragte Medea honom om livet genom
trolldom. M. Pn N n.

Ta’lpa, zool., se Mullvadsläktet.

Ta’lpidae, zool., se Mullvadartade
däggdjur.

Talrubbningar, felaktigheter i talet på grund
av utvecklingsfel el. sjukdom. Vanl. kunna
barn tala rent vid tre—fyra års ålder. Även
hos barn utan intelligensdefekter kan
utvecklingen av talet fördröjas, så att vissa
talfel kunna kvarstå el. barnet har oförmåga
att bilda satser (»agrammatism»). 1886
beskrev Coen en förlängning av den
fysiologiska stumheten och benämnde denna
hörst u m h e t. Av denna finnas två former, en,
där barnet både hör och förstår tal, en, där
barnet väl hör men ej förstår tal. Till
skillnad från stumma idioter ha hörstumma
intellektuell utvecklingsmöjlighet. En med
dövhet förenad form av stumhet är dövstumhet
(se d. o.). Uttalsfel äro dels sådana, där
barnet kvarstår på det stadium, då det ännu ej
lärt sig tala rent, dels sådana, där det
avsedda ljudet uttalas oriktigt. I förra fallet
förväxla barnen ljud el. utesluta ljud. De ha
otillräcklig förmåga att med hörseln särskilja
vissa ljud. Vid en denna närstående
talrubb

ning ersättes det riktiga ljudet regelbundet
med ett visst normalt ljud. Till den andra
gruppen höra läspning och i vissa fall
även skorrning. Utom artikulationsfel
finnas fel, beroende på vanemässigt orätt
röstläge, och förvärvad funktionell afoni, där
den sjuke talar endast viskande. Se även
Fonasteni.

Vid en del organiska sjukdomar i hjärnan,
särskilt i pons varoli, förekommer ett tal,
som i någon mån liknar de allmänna
uttals-felen. Men dessa äro förvärvade, och i allm.
kunna de enstaka ljuden, prövade var för sig,
uttalas. Detta är ej fallet vid
utvecklings-felen. Vid de organiska rubbningarna kan eji
den nödvändiga växlingen i
artikulationsstäl-lena utföras. Ljuden uttalas otydligt, sväljas
el. utstötas på ett explosionsartat sätt. Vid
vissa förgiftningstillstånd, t. ex. alkoholrus,
akuta somnifen- och bromuralförgiftningar,
finnas liknande t. En del imbecilla ha svag,
röst, otydlig ljudbildning och energilöst uttaL
De båda senare yttringarna har detta tal
gemensamt med den åkomma, som tyskarna»,
kalla Polter. Vid denna är ljudbildningen på»
grund av det hastiga tempot och den snabba»
avvecklingen av artikulationen otydlig. Alla
ljud kunna dock vid denna åkomma
bildas-fullt riktigt, om de sjuka tala långsamt och
med uppmärksamheten fäst på uttalet. Vid
detta tal förekomma även oavsiktliga avbrott
i talet. Stamning är en rent funktionell,
förvärvad åkomma, beroende på kramp vid
de olika artikulationsställena.
Förlångsam-mat tal med släpigt uttal och långsam,
entonig rytm (bradylalia) förekommer dels
ha-bituellt, dels förvärvat vid en del organiska»
nervsjukdomar. Vid s. k. hjärnuppmjukning
förekommer, att ljuden ej uttalas på rätt
ställe utan om varandra.
Hjärnuppmjukning följes dessutom stundom av afasi
(se-d. o. och Hjärnverksamhet). Vid
sjukdomar med svaghet i gomseglet (t. ex.
difteri-förlamning) avstänges vid tal munhålan
ej-från näsan på tillbörligt sätt, och alla ljud’
få en egendomlig nasal biklang (rhinolaliæ
aperta>. Liknande rubbning av talet
förekommer vid kluven gom och förvärvade
perfora-tioner av gommen. Ett mellanting mellam
detta tal och talet vid täppsnuva finnes, då.
på grund av sjukliga förändringar gomseglet
ej fullständigt kan lägga sig mot bakre
svalgväggen och på samma gång kommunikationen
mellan näsa och svalg ej är fri. Om
gomseglet sluter ordentligt men näsan är täppt,
uppkommer oriktigt uttal av m, n och g.

Kluven gom och perforationer av gommen
behandlas kirurgiskt-ortopediskt (protes).
Därjämte förekommer övningsbehandling.
Utvecklingsfel behandlas
pedagogiskt-psykotera-peutiskt. Vid hjärn- och nervsjukdomar
behandlas grundlidandet, ev. med understöd av
övningsbehandling. Vid hysteriska t., felaktigt
röstläge och fonasteni nyttjas psykoterapi
jämte övningsbehandling. I Danmark,
Tyskland och Österrike finnas polikliniker och
institut för behandling av t. Sedan 1930 finnes,
vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm en
poliklinik för t. Ett förtjänstfullt arbete har i’
Sverige utförts för kännedomen om och
behandlingen av t. av doktorerna K. Weinberg;
och Alfhild Tamm. C. V. S-d_

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0815.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free