Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talteknik - Talteori - Taltrast - Talusbildningar - Talvio - Talvj - Taman - Tamandua - Tamaricaceae - Tamarind - Tamarisk - Tamatave - Tamaulipas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Talteori—Tamaulipas
1290
frasering och betoning, avvägning av tempo
och stil, uttrycksfullhet. — Se G. V. Bratt,
»Talröstens fysiologi» (2: a uppl. 1916), Anna
Bergström-Simonsson, »Taltekniska öfningar»
(1917), och Hilma llenningsson,
»Välläsningens konst» (2:a uppl. s. å.). R-n B.
Talteori, urspr. läran om de hela talen,
omfattande frågor rörande deras uppdelning i
faktorer och addender samt deras förhållande
till primtalen och övriga egenskaper. Inom
primtalsläran har forskningen alltsedan
Euklides’ och Eratosthenes’ dagar uppnått
betydande resultat i form av intressanta satser,
dels bevisade och dels tills vidare endast
empiriskt konstaterade. Härvid har uppgiften att
avgöra huruvida ett tal är primtal el. ej samt
att bestämma antalet primtal inom en viss
gräns stått i förgrunden. Vid sistnämnda
uppgift har den s. k. Riemannska Z-funktionen
spelat en betydelsefull roll.
En framträdande plats inom t. intar läran
om heltalslösningar till ekvationer.
Beträffande ekvationer av l:a och 2:a graden är
denna fråga av elementär natur; vissa
ekvationer äga inga sådana lösningar, t. ex.
xn + yn — zn, när n är större än 2.
Hithörande spörsmål bygga huvudsaki. på talens
kongruens (jfr D i of an to s och K o
n-g r u e n t a tal).
Till t. höra även sådana inom analysen
avgränsade områden som läran om
kedjebråk och om t a 1 k r o p p a r. En
framträdande plats intaga de algebraiska
talkropparna, som bildas av alla rationella
funktioner med rationella koefficienter av en given
samling algebraiska tal. På detta område ha
de s. k. ideala talen införts, vilket lett
fram till betydelsefulla satser för de
algebraiska talen i analogi med de hela talens
entydiga uppdelning i primtal (se Ideala
t a 1).
T. har intresserat och omhuldats icke
endast av de gamla grekerna utan även av
indierna och araberna. Den moderna t. är
företrädesvis en skapelse av Fermat, som
vetenskapen har att tacka för en mängd
intressanta satser, för vilka han ofta icke lämnade
bevis och som i många fall trotsat varje
försök till sådant. På de av Fermat skapade
grundvalarna ha först Euler och Lagrange
byggt vidare. Euler uppställde bl. a. den s. k.
reciprocitetslagen, en av de viktigaste
grundläggande satserna inom t., vilken av Gauss
formulerats så: »Om p är ett primtal av
formen 4 n 1, så är p kvadratisk rest el.
ickerest till varje primtal q, som positivt taget
är rest el. icke-rest till p. Och om p är ett
primtal av formen 4 n + 3, så är —p
kvadratisk rest el. icke-rest till varje primtal q, som
positivt taget är rest el. icke-rest till p» (se
Rest). Lagrange bevisade, att varje tal
kan framställas som summan av högst fyra
kvadrater. Namn att nämna inom t:s
historia äro vidare Legendre samt i senare tider
Dirichlet, Riemann, Hermite, Kronecker,
De-dekind m. fl. T. B.
Taltrast, zool., se Trastsläktet.
Tälusbildningar (lat. tälus, häl, jfr taläris,
fotsid), Ras, halvkoniska raskäglor, efter
hand uppbyggda vid foten av branta
bergväggar av därifrån lösvittrade bergartsspill-
ror. T. få genom rasen en ytlutning av 30°
men kunna genom fjällbäckars inverkan
ombildas till flackare vattenras. T. ha i fjälltrakter
stor utbredning och kunna vara flera hundra
m höga. Se Spetsbergen, bild 3 G. D. G.
TaTvio [-viå], M a i 1 a, se M i k k o 1 a, M.
Talvj, se Robinson, Edward.
Tama’n, halvö i Nordkaukasien, mitt emot
Krim; skiljer Azovska sjön från Svarta
havet. T. består huvudsaki. av öde
kärrmarker, uppdelade av vikar och laguner, och har
talrika slamvulkaner. Vidsträckta lager av
lågprocentig järnmalm ha konstaterats. På T.
funnos under forntiden flera grekiska kolonier.
Tama’ndua, zool., se Myrslokar.
Tamaricäceae, fam. bland koripetalerna,
närmast besläktad med Cistaceae och nästan
uteslutande hemmahörande i
Medelhavsländerna och på Centralasiens saltstäpper. Omfattar
bortåt 100 arter, träd el. buskar med vanl.
vidjelika, blå- el. grågröna grenar, små,
spi-ralställda, barr- el. fjällika blad och små, vita
el. rödlätta, tvåkönade, oftast femtaliga
blommor i klase el. ax. Frukten är en enrummig
kapsel. Det största släktet är Tamarix
(tamarisk). Barken och galläpplena hos flera
arter nyttjas på grund av sin rikedom på
garvsyra till färgning och som läkemedel. I
Sverige finnes Myricaria germanica, k 1 å d r i s,
strandljung, en vanl. meterhög buske,
som växer på sandiga älv- el. sjöstränder i
Norrland samt vid Tåkern och på ett par
andra ställen i s. Sverige. G. M-e.
Tamari’nd, Tamari’ndus i’ndica, till
under-fam. Caesalpinioidcae bland baljväxterna
hörande stort träd
med parbladiga
blad och i klasar
samlade blommor
med tre stora,
upp-åtriktade, gula,
rödprickiga
kronblad och tre
ståndare. Frukten är
en täml. stor balja,
som i sin vägg
innehåller en brun,
köttig massa med
angenämt sur
smak. T. finns
odlad och förvildad i
de flesta tropiska
länder, och
fruktköttet (pulpa tama-
rindi) spelar stor roll som läkemedel. Det
begagnas även för beredningen av en läskande
dryck. G. M-e.
Tamarfsk, bot., se Tamaricaceae.
Tamata’ve, hamnstad på ö. kusten av
Madagaskar; 15,022 inv. (1926); örlogsstation. T.
har järnväg till Antananarivo, och över dess
hamn går nära hälften av öns utrikeshandel.
TamåulFpas, stat i n. ö. Mexiko, vid
Mexikanska bukten och s. om Rio Grande del Norte,
som är gränsflod mot U. S. A.; 79,602 kvkm,
343,677 inv. (1930); huvudstad: Ciudad
Victoria (17,900 inv.). Innanför den sandiga
lagunkusten vidtar den skogrika Sierra Madre
oriental; Rio Grandedalen producerar socker,
spannmål, tobak, bomull m. m. Bergsbruket
är betydande; främst erhållas petroleum, från
trakten innanför Tampico (se d. o.), koppar
Blommande kvist av
tama-rind, Tamarindus indica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
