Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tangent - Tangentbussol - Tangentplan - Tanger - Tangera - Tangermünde - Tango - Tanguter - Tanis - Tanjore - Tank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Tangentbussol—Tank
1310
4. (Mat.) T. till en kroklinje, gränsläget för
en rät linje genom två punkter på kroklinjen,
när dessa närma sig varandra obegränsat. T.
till en cirkel går genom endast e n punkt
på periferien utan att skära denna. Vid högre
kurvor kan det förekomma, att t. går genom
flera punkter el. att den skär kurvan
samtidigt som den tangerar den. Även kunna
förekomma kurvor, som helt sakna t. Ett
tangentplan till en yta definieras som
gränsläget för ett plan genom tre punkter
på ytan, när dessa närma sig varandra
obegränsat. Två kurvor el. ytor sägas tangera
varandra i en punkt, om de i denna punkt
ha en gemensam t. el. ett gemensamt
tangentplan. T. B.
Tange’ntbussol [-sål], se G al v ano me ter.
Tangentplan, se Tangent 4.
Tanger [fr. uttal tä^e’], sp. Tånger, arab.
Tand ja, eng. Tangier, hamnstad i n. Marocko,
vid Gibraltar sund, ö. om Kap Spartel; 46,270
inv. (1929); bildar med omgivning ett
inter-nationaliserat område, nominellt under
sultanen av Marocko (373 kvkm, omkr. 70,000
inv.). Befolkningen utgöres av marockaner,
judar, spanjorer, fransmän m. fl. De äldsta
stadsdelarna, med den gamla borgen (kasba),
bevara ännu sin orientaliska prägel; i s.
omges de av europeiska kvarter. T. har numera
elektriskt ljus, telefon m. m. samt järnväg
till Fez (sedan 1928) och flygplats. Till
hamnen, sedan 1925 under grundlig ombyggnad,
ankommo 1930 1,426 fartyg om 1,666,062 ton;
importen värderades s. å. till 115,5 mill. frcs,
exporten till 16,8 mill. frcs. — Styrelsen
utövas (enl. val 1931 för sex år) av en
administratör (fransman) med 3 assistenter (en
engelsman, en spanjor, en italienare). Den
lagstiftande församlingen består av 26 medl.,
därav 6 muhammedaner och 3 judar. Fransk
lag är gällande, och polisväsendet står under
fransk uppsikt. Muhammedanska ärenden
behandlas av en mendub, som representerar
sultanen av Marocko. S. F.
1 närheten av T. låg det romerska Tingis,
som av kejsar Claudius gjordes till en
romersk koloni och huvudstad i prov. Tingitana.
Det innehades efter vartannat av vandaler,
bysantiner och morer, föll 1471 i portugisernas
händer och återgick efter en kort period av
engelskt herravälde till morerna. När det
fransk-spanska protektoratet över Marocko
organiserades 1912, ställdes T., som länge
haft en internationell befolkning, under en
internationell regim, som 1923 bekräftades
genom ett fördrag mellan England,
Frankrike och Spanien om ständig neutralitet för
T. 1928 fick även Italien del i detta
internationella kondominium. L-ts.
Tangera, se Tangent.
Tangermü’nde, stad i preuss. prov. Sachsen,
vid Elbe. nedanför Magdeburg; 13,030 inv.
(1925); flodhamn, många fabriker.
Ta’ngo [-gå], modern sällskapsdans i 2/4
takt, långsamt tempo, omkr. 30 takter i min.
Den dansas parvis med växlande fattning i
varierande turer. T. inkom omkr. 1910 från
latinska Amerika till Europa och har med
sin spanska rytm och lidelsefulla melodik
framgångsrikt trängt undan åtskilliga av de
omelodiösa jazzdanserna. V. Fr.
Tangüter, av kineserna kallade si-fan (»de
Gatubild från Tanger.
västra barbarerna»), med tibetanerna
besläktat folk i n. Tibet, i de kinesiska prov. Kan-su
och Si-chuan, särskilt omkring Huang-hos
källfloder och sjön Kuku-nor. De, som bo s.
om floden Si-ning i Huang-hos övre dal, kallas
karatanguter (»svarta tanguter»), de
sydligare, kring Yang-tsi-kiangs övre lopp,
kallas k h a m t a n gu te r. Orongyner
benämnas vissa rövarstammar. T. äro
mestadels nomader och oroa ständigt trafiken på
karavanvägen från Kina till Lhasa. Polygami
förekommer allmänt, men de bofasta
karatan-guterna leva i polyandri; en kvinna kan ha
ända till sju män (alltid bröder). Deras
religion är buddistisk, och deras språk är
besläktat med tibetanskan. K. F. J.*
Tanis, fornegyptisk stad i ö. delen av
Nil-deltat, vid den s. k. tanitiska Nilmynningen.
Var under 19:e dynastien en betydande stad;
ruiner av bl. a. ett åt Seth helgat tempel,
uppfört av Ramses II.
Tanjore [tänd^o], stad i britt.-ind.
presi-dentskapet Madras, i Cauverys deltaland;
59,913 inv. (1921). Har sedan långa tider
kulturellt och religiöst varit en av
centralpunkterna i Sydindien och har en storartad
tempelarkitektur från tiden före och omkr. år
1000 e. Kr. Sedan gammalt är T. även en
medelpunkt för den protestantiska missionen
i Sydindien och fr. o. m. 1921 säte för
tamul-kyrkans biskop. Missionsstation, övertagen
1915 av svenska kyrkan från den ty.
Leip-zigmissionen. gossläroverk, stora barnhem.
Tank, behållare för förvaring av vätska.
1. (Skpsb.) På fartyg förekomma dels större
t., s. k. stor-, djup-, botten- el. sidotankar,
för flytande last el. vattenballast, dels
mindre t., s. k. vatten- och bränsletankar, för
vatten och flytande bränsle. Andra t. på
fartyg finnas för förvaring av
färskvatten, maskinoljor m. m. Jfr Ballast 1,
Dubbelbotten, Rullningstankar,
Tankfartyg och Trimtank. Ax. L.
2. (Flygv.) På flygplan utgöra t. för
drivmedel och för olja en viktig del. Man skiljer
mellan falltankar, belägna högre än motorn,
från vilka drivmedlet av sin tyngd rinner till
denna, samt övriga t., från vilka genom
motor- el. handpump bränslet pumpas el. också
tryckes till motorn. På nutida flygplan äro t.
oftast inbyggda i vingarna. Bensinur
registrera kvarvarande bränslemängd. ö-g.
3. (Krig sv.) Plur. tanks, se Stridsvagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
