Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tardieu, André - Tardigrada - Tardo - Tarent (Taranto) - Tarent - Tarentaise, La - Tarentum - Tarfalajaure - Tarfalatjåkko - Targowica - Târgovistea, Târgoviste - Targum - Târgu Mures - Tarifa - Tariff - Tariffavtal - Tariffpremie - Tariff reform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1325
Tardieu—Tariff reform
1326
Tardieu [-diö’], André, fransk publicist
och politiker (f. 18 7 6 22/9). T. började på den
diplomatiska banan men övergick till
journalistiken och blev allmännare bemärkt som
mångårig utrikesred. i
Le Temps. Samtidigt
var han lärare vid
École libre des
Sciences politiques och
skrev
uppmärksammade samtidshistoriska
arbeten, bl. a. »La
con-férence d’Algésiras»
(1907; flera senare
uppl.), »La France et
les alliances» (1909)
och »Le mystère
d’A-gadir» (1912). Han
invaldes 1914 i
de
puteradekammaren, där han anslöt sig till
vänsterrepublikanerna, sändes 1917 som fransk
överkommissarie till Förenta staterna,
tillhörde 1918—20 Clemenceaus kabinett som
minister för de befriade områdena och var som
fransk delegat vid fredskongressen i Paris en
av Clemenceaus verksammaste medarbetare.
Han hade väsentlig andel i formuleringen av
Versaillestraktaten, vars tillkomst han
skildrade i »La paix» (1921). T. uppträdde efter
kriget ofta kritiskt mot Poincarés
skade-ståndspolitik, som han ansåg sakna nödig
skärpa mot Tyskland, men ingick 1926 i
Poincarés tredje ministär som minister för
offentliga arbeten, vilken post han 1928
utbytte mot inrikesministerposten. Efter en kort
ministär Briand, vari T. också var
inrikesminister, framträdde T. som Poincarés
politiske arvtagare, då han nov. 1929 bildade sin
första ministär, som visserligen föll redan
febr. 1930 men återuppstod i ny form t mars
s. å. för att i dec. störtas. Jan. 1931 inträdde
T. som jordbruksminister i Lavals kabinett,
vid vars fall febr. 1932 T. ånyo blev
regeringschef. Efter vänsterpartiernas
valframgångar i maj trädde T. emellertid tillbaka.
T. framlade vid nedrustningskonferensens
början 1932 ett franskt förslag, som bl. a.
åsyftade att förse Nationernas förbund med en
väpnad internationell styrka. V. S-g. (L-ts.)
Tardi’grada. 1. Björndjur, djurgrupp av
osäker systematisk ställning, dock vanl.
räknad som leddjuren närstående. T. omfattar
vanligen i mossa o. dyl. men även i
strandregionen av både sött och salt vatten
förekommande, högst 1,2 mm långa djur med
cylindrisk, på buksidan något avplattad kropp,
försedd med 4 par korta, klobärande
extremiteter. De leva huvudsaki. av växtföda, röra
sig ytterst sävligt och tåla intorkning under
åratal utan att dödas. — 2. Dets. som
Bra-dypodidae, se S e n g å n g a r e. T. P.
Ta’rdo [-då], it., mus., långsamt, dröjande.
Tare’nt (grek. Ta’ras, lat. Tare’ntum, nu
T a r a n t o, se d. o.), stad i Apulien, grundad
av japyger, 708 f. Kr. spartansk koloni Efter
hårda strider med infödda stammar under
400-talets första hälft nådde T. hög blomstring
øch vann följ. årh. sin mest betydande
maktställning. Under krig med romarna kallade
tarentinarna Pyrrhos (se d. o.) till hjälp men
måste, övergivna av honom, bli romerska socii
272 f. Kr. Efter stadens avfall och besegrande
under Hannibalskriget började dess
tillbakagång. Ehuru efter bundsförvantskriget ett
romerskt municipium, behöll T. länge sin
karaktär av grekisk stad. Dess välstånd
grundades huvudsaki. på purpurfärgerier,
vävnads-industri och tonfiskfångst. T. tillhörde senare
östrom och tillföll i början av 1100-talet
konungariket Sicilien. E. St
Tare’nt, hertig av, se M a c d o n a 1 d, A.
Tarentaise [-rätå’z], La T., se S a v o j e n,
sp. 388.
Tare’ntum, se T a r e n t.
Tarfalajaure, enda svenska fjällsjö, vari
en glaciär kalvar, i övre ändan av
Tarfala-dalen, Kebnekaise (se d. o., med karta och
bild). Avflyter genom Tarfalajokk till Kalix
älvs ena källflod, Ladtjojokk.
Tarfalatjåkko, fjäll med glaciär n. ö. om
Kebnekaise (se karta vid d. o.), Lappland;
1,930 m ö. h.
Targowica [targåvi’tsa], ry. Torgovitsa, by
i v. Ukraina, vid Bugs biflod Sinjucha. Om
konfederationen i T. se Polen, sp. 1166.
Targovistea [tyrgovi^tea], Tä r go v ist e,
stad i Rumänien, 75 km n. v. om Bukarest;
22.485 inv. (1930). Viktig handelsplats; var
1383—1716 (med vissa avbrott) Valakiets
huvudstad.
Targüm, aram., »översättning», de
judisk-arameiska översättningar av G. T., som
betingades av hebreiskans utträngande som
folkspråk i Palestina; jfr
Bibelöversättningar, sp. 209. Dessa övers, äro
dock i de flesta fall mycket fritt hållna. En
ordagrann övers, av Moseböckerna finns i
Targum Onkelos. — Litt.: F. Buhl, »Kanon
und Text des Alten Testaments» (1891). L. F.
Tårgu Mures [ty’rgo mo’rej], magyar.
Ma-ros-Våsårhely,’stad i Transsylvanien,
Rumänien, vid Maros; 38,116 inv. (1930). Livlig
handelsstad med sockerbruk, läderfabriker
o. a. industri; viktigt kulturcentrum,
särskilt för Transsylvaniens szekler. Märkliga
byggnader äro bl. a. Telekipalatset och det
nya Kulturpalatset.
Tari’fa, stad i sp. prov. Cådiz, Andalusien,
nära Punta Marroquf (även kallat Kap T.),
Spaniens och europeiska fastlandets
sydligaste punkt (35° 59’ 53" n. br.); 12,034 inv.
(1920). Fiske, apelsinodling. — T., romarnas
lulia loza el. lulia Traducta, har namn efter
Tarlf, Täriks underbefälhavare, som med den
första arabiska krigsstyrkan övergick sundet 710.
Tari’ff (sp. tarifa, av arab. ta’rtf,
kungörelse), förteckning på avgälder; varu- och
prislista; taxa av olika slag, t. ex. för
transport per järnväg (dels taxa enl. fixt pris
per km, kilometertariff, och dels enl.
fallande skala, ss.
differentialtariffer, se d. o., staffeltariffer och
zontariffer; se Järnvägstariffer);
tulltaxa. F. P.
Tariffavtal, se Kollektivavtal, sp. 975.
Tariffpremie, se Nettopremie.
Tariff reform [tä’rif rifå’m], eng.,
»tullreform», förekommer särskilt som
sammanfattande beteckning på de förslag, som i början
av 1900-talet framfördes i England av Joseph
Chamberlain och som gingo ut på dels
införande av tull på vissa i England importerade
varor, dels upprättande av ett slags tullunion
mellan England och dess självstyrande kolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
