Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarmkanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Tarmkanalen
1330
Bild 1. Människans bukhåla, öppnad framifrån, a
mage, b tunntarm, c grovtarm (colon transversum),
d grovtarm (colon descendens), e blindtarm, f
mask-formiga bihanget, g grovtarm (colon ascendens), h
lever, i gallblåsa, k urinblåsa.
löpande rader biåslika upphöjningar (haustra
coli), skilda av tre släta, smala och likaledes
längsgående band (taeniae coli, se nedan).
Tarmens lumen är uppdelat genom
halvmån-formiga veck (plicae semilunares). Däremot
företer ändtarmens lumen ett mera likformigt
utseende. Dess bäckendel har en spolformig
utvidgning (ampulla recti), som upptar faeces
före uttömningen. Närmast mynningen är
ändtarmen omgiven av ett myskelhylle,
tillhörande bäckenbottnens muskler, samt av en
snörmuskel (musculus sphincter ani externus).
Hela t. är sammansatt av följ, lager, som
ligga koncentriskt utanpå varandra (bild 2 och
5). Lumen beklädes av en slemhinna (tunica
mucosa), på vars yttre yta finnes ett denna
tillhörigt lager av glatt muskulatur (lamina
Bild 2. Mikrofotografi av ett längdsnitt genom
tunntarmen. a slemhinna med villi, b glandulae
intesti-nales (Lieberkühnska körtlarna), c lamina
muscula-ris mucosae, d tela submucosa, e inre, cirkulärt och
f yttre, longitudinellt lager av tunica muscularis.
Bild 3. Mikrofotografi av en tarmvillus från
människa. a resorberande epitel, b glatta muskelceller,
c centralt liggande chyluskärl.
muscularis mucosae). Utanför denna
uppträder ett lager av mer el. mindre fettrik
bindväv (tela submucosa), som förbinder
slemhinnan med tarmväggens av glatta muskelceller
bestående muskelskikt (tunica muscularis).
På dennas utsida omklädes t., särskilt inom
de delar därav, som äro mera fritt rörliga, av
bukhinnan (tunica serosa). Hela t:s slemhinna
innehåller tätt bredvid varandra stående, enkla
rörformiga körtlar, Lieberkühnska
körtlarna (glandulae intestinales propriae), och
mellan dessa inskjuta inom tunntarmens
område blad- el. fransliknande slemhinneutskott
i lumen, tarmludd (villi intestinales; bild
2, 3 och 4), som ge slemhinnans insida ett
sammetsliknande utseende. Inom grovtarmen
saknas villi. Tolvfingertarmen äger förutom
dessa körtlar även stora körtelmängder, som
utbreda sig i tela submucosa, Brunnerska
körtlarna (glandulae duodenales).
Slem-hinneytan beklädes dels av ett resorberande,
dels av ett slemavsöndrande epitel. Särskilt
i grovtarmen äro de slemproducerande cellerna
utomordentligt talrika, och de Lieberkühnska
körtlarna innehålla här uteslutande sådana
Bild 4. Mikrofotografi av ett längdsnitt genom övre
delen av jejunoileum. a slemhinna med villi, b plica
circularis, c tela submucosa, d tunica muscularis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
