Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarmkanalen - Tarmkatarr - Tarmkäx - Tarmobstruktion, Ileus - Tarmsaft - Tarmsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Tarmkatarr—Tarmsjukdomar
1332
Bild 5. Mikrofotografi av ett längdsnitt genom
grovtarm från människa, a slemhinna utan villi men
med djupa glandulae intestinales el. Lieberkiihnska
körtlar, b tela submucosa med fettvävnad, c tunica
muscularis.
körtelceller. Genom tarmluddets närvaro
förstoras väsentligt tarmslemhinnans
resorbe-rande yta. Denna yta ökas inom tunntarmen
i än högre grad genom cirkulära
slemhinne-veck (plicae circulares Kerkringi), som skjuta
in i tarmlumen (bild 4). De Lieberkiihnska
körtlarnas funktion inom grovtarmen är
slem-avsöndring — för att underlätta
exkremen-tens passage genom tarmen. Inom
tunntarmen åter avsöndra de även tarmsaft (succus
entericus), som omsätter stärkelse och
inverterar rörsocker. Tarmslemhinnans bindväv är
synnerligen rik på vita blodkroppar. Som
bildningshärdar för dessa äro att anse de
många folliklar, som enstaka el. i stora
grupper (Peyers plaques) förekomma i tarmväggen.
Vita blodkroppar vandra genom slemhinnan
in i tarmlumen, där de upplösas och bidraga
till bildningen av matsmältningssafterna samt
till skydd mot bakterier. Tarmluddet
innehåller centralt rötterna till tarmväggens
lymfkärl el. chyluskärl och i sin periferi
blodkapillärer. De ur näringen extraherade
beståndsdelarna resorberas av villis epitelceller
och överföras till blod- och chyluskärlen,
varifrån de övergå i cirkulationen. Under
dige-stionen äro chyluskärlen fyllda av mjölkvit
chylus, under pauserna innehålla tarmväggens
lymfkärl endast en vattenklar lymfa.
Uttömmandet av chylus ur villis chyluskärl
befordras genom sammandragningen av de glatta
muskelceller, som från lamina muscularis
mu-cosae instråla i villi. Genom denna
kontrak-tion, som uu även mikrokinematografiskt är
påvisad, sammanpressas näml, villi frän
spetsen mot basen, varvid de erhålla ett
tvär-veckat utseende (bild 2).
Tarmväggen består dessutom av två skilda
muskellager, ett inre cirkulärt och ett yttre
längslöpande. De cirkulära vecken mellan
grovtarmens haustra coli äro veck av hela
tarmväggen. De innehålla således även tunica
muscularis, särskilt dennas inre cirkulära lager, som
inom dessa klaffliknande veck bilda
snörmuskler, avsedda att kunna genom sin
sammandragning skilja de enskilda haustra från
varandra. Inom tunntarmen drives
genom tarmmuskulaturens peristaltiska rörelser
(se d. o.) t:s innehåll oavlåtligt framåt i
riktning mot grovtarmen, varjämte de
enskilda tarmslyngorna utföra en pendlande,
svängande rörelse, avsedd att framkalla en
omskvalpning av t:s innehåll. I
grovtarmens haustra försiggår dels en peristaltisk
rörelse, dels en rörelse i motsatt riktning,
varigenom tarmens innehåll drives fram och
tillbaka inom samma haustrum. Uppsugningen
av tarminnehållets vatten blir härvid
fullständig, och fastare exkrementer bildas. Inom
ändtarmen är muskulaturen likformigt
fördelad, och tarminnehållet drives endast i rikt
ning mot analmynningen. I närheten av denna
bildar det inre cirkulära muskellagret en
snörmuskel (musculus sphincter ani internus). (Om
den utanför t. liggande jfr sp. 1329.)
De artärer, som förse t. med blod,
utmärkas genom rikliga ömsesidiga förbindelser, som
börja redan innan de nå tarmväggen,
varigenom, vid ett partiellt hinder i kretsloppet,
ostörd tillströmning av blod säkerställes. V
e-n e r n a samla sig i den till levern gående
portådern. De nerver, som förse tarmväggens
olika lager, bilda jämte ganglieceller två
kraftiga nätverk, av vilka det ena, Auerbachs
nervplexus, ligger mellan de båda
lagren av tunica muscularis och det andra.
Meissners nervplexus, i tela
submucosa. E. L-g.
Tarmkatarr, med., se Tarmsjukdomar,
sp. 1333.
Tarmkäx, anat., se Mesenterium.
Tarmobstruktion, 11 e u s, med., se
Tarmsjukdomar, sp. 1335.
Tarmsaft, fysiol., en av
matsmältningsvätskorna, avsöndras av de s. k. Brunnerska och
Lieberkiihnska körtlarna i tarmslemhinnan.
Den innehåller flera enzym, främst erepsin,
invertin, laktas och maltas. T. kan ersätta
magsaft (se d. o., sp. 634). E. L-g.
Tarmsjukdomar. För att förstå sjukliga
förhållanden i tarmen är det nödvändigt att
känna till de normala (se Tarmkanalen).
Härvid är att märka, att t. i regel lättast
bedömas av avföringarna, deras frekvens,
konsistens, färg och övriga beskaffenhet, vilket
allt ger upplysning om rörlighet,
sekretions-och resorptionsförmågan hos tarmen. Normalt
tager födans passage genom tunntarmen 3—5
tim. I tjocktarmens första hälft stannar den
10—14 tim., i den senare omkr. 10 tim. I den
sistnämnda äger den vattenresorption rum.
som ger avföringen dess formade konsistens.
I tunntarmen göres födan användbar för
orga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
