Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teckning - Teckningslärarnas riksförbund - Teckningsrätt - Teckomatorp - Teclubrännare - Tecoma - Tectona - Tecumseh (Tikamthi, Tecumtha) - Teda - Teda (socken) - Teddington - Te Deum (Tedeum) - Tedin, Hans - Teen - Teeswatherrasen - Tef - Tefamiljen - Tefillin - Tefroit el. Tephroit - Teg - Tegea - Tegefors verk - Tegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Teekningslärarnas riksförbund—Tegel
40
skolan i Stockholm (se d. o.). — Se även
Handteckning. Fr. Sg.
Teekningslärarnas riksförbund (vid
förbindelser med utlandet Svenska t e c
k-ningslärarnas el. Sveriges t e c
k-ningslärares riksförbund)
bildades 1914 för att höja undervisningen i
teckning och därmed sammanhängande ämnen
samt tillvarataga svenska
teckningslärarkå-rens intressen. Förbundet är fördelat på sex
lokalföreningar, av vilka Stockholms
teck-ningslärarsällskap intar en mera självständig
ställning. (Fr. Sg.)
Teckningsrätt, företrädesrätt till teckning
av aktier, särskilt vid nyemission, för
förutvarande aktieägare. Å. W:sonM.*
Teckomatorp, municipalsamhälle i N.
Skräv-linge socken, Malmöhus län, 17 km ö. om
Landskrona, vid skärningen mellan S. J.
(Malmö—Ängelholm) samt Landskrona och
Hälsingborgs järnvägar; 176 har, 913 inv.
(1933). Stationssamhälle; saftstation till
Sä-byholms sockerbruk. Tax.-värde å fastighet
3,620,600 kr. (1931), tax. inkomst 1,010,190 kr.
Te^lubrännare, en av N. Teclu konstruerad,
förbättrad Bunsens b r ä n n ar e (se d. o.).
Brännarröret är nedtill utvidgat i form av en
kon. Härigenom blir lysgasen fullständigare
blandad med luft och lågans temp. därför
högre.
Tecöma, bot., se Bignoniacéer.
Tectöna, bot., se Teakträdet.
Tecumseh (eg. T i k a m t h i el. T e c u
m-t h a, »meteoren» el. »den flygande pantern»),
berömd indianhövding i Nordamerika (1768—
1813), tillhörande shawnee (se d. o.). För att
förhindra de vitas framträngande mot v.
förnekade han deras rätt att förvärva land av
enskilda indianer el. stammar och förfäktade,
att landet var alla stammars gemensamma
egendom. Då förhandlingarna icke ledde till
något resultat, sökte han förena indianerna
till gemensamt försvar med Ohiofloden som
gräns mellan de båda raserna. Detta sista
stora indianuppror fick ett blodigt slut
genom slaget vid Tippecanoe 1811, då T:s
broder Tenskwatawa, »profeten», besegrades. T.
föll i slaget vid Thames river 1813 under
»1812 års krig» mellan England och Förenta
staterna, varvid han med brigadgenerals rang
stred på engelska sidan. T. var en ädel
personlighet, tapper, vältalig och god organisatör.
— Litt.: F. W. Hodge, »Handbook of
ame-rican indians» (2 bd, 1907—10). S. L-é.
Tèda, se T i b b u.
Teda, socken i Uppsala län, Äsunda härad,
vid Sagåns utlopp i Oxfjärden av Mälaren;
19,70 kvkm, 369 inv. (1933). Mälarslättsnatur.
888 har åker, 747 har skogsmark. Egendomar:
Strömsta, Salta, Gumlösa och Kurö. Pastorat,
som framdeles förenas med Svinnegarn och
Enköpings-Näs i Ärkestiftet, Åsunda kontr.
Teddington [te’dmtan], stad i eng. grevsk.
Middlesex, vid Thames, sydvästlig förstad till
London; 23,362 inv. (1931). Säte för National
physical laboratory, Englands instrument- och
materialprovningsanstalt.
Te De’um (Ted e’u m), fornkristen lovsång,
känd från 500-talet, av legenden tillskriven
Ambrosius (se d. o.) och därför ofta kallad
»den ambrosianska lovsången». Sitt vanligaste
namn har den efter begynnelseraden »Te Deum
laudamus» (»O Gud, vi love dig», sv. ps. 505,
i rimmad form sv. ps. 263). Den begagnades
dels vid söndagens matutin (se Breviarium),
dels vid tacksägelsefester, varför t. blivit
liktydigt med tacksägelsegudstjänst. Den
gregorianska koralmelodien i frygisk tonart är ett
av de äldsta tonstycken man känner. I nyare
tid har t. tonsatts av bl. a. Händel, Haydn,
Ber-lioz, Bruckner och Otto Olsson. — Se K.
Peters, »Den gregorianska sången» (1930). Li.
Tedin, H ans, växtförädlare och genetiker
(1860—1930). Blev fil. dr i Lund 1891 och
var därefter anställd vid Sveriges
utsädes-förening i Svalöv såsom ärt-, vicker- och
korn-förädlare. T:s verksamhet har haft mycket
stor betydelse för svenskt lantbruk och
resulterade i en lång rad delvis ännu allmänt
odlade sorter, ss. gull- och segerkorn, solo-,
torsdags- och gyllenärt. Inom den teoretiska
ärftlighetsforskningen är han allmänt känd
genom en rad avh. rörande ärternas och kornets
genetik. Även inom den praktiska
entomologien gjorde han betydelsefulla insatser
genom undersökningar rörande ekonomiskt
viktiga skadeinsekter hos sädesslagen och
balj-växterna (vetemyggan, rågflugan, stjälkålen
hos ärter etc.). G. N.-L.
Teen, av Svartån genomfluten sjö i v. Närke
(se karta vid d. o.), vid foten av Kilsbergen;
5,6 kvkm, 65 m ö. h., 2,4 m djup.
Teeswatherrasen [tTzwåto-], se K or t
hornsbos kap.
Tef, bot., se Eragr ostis.
Tefamiljen, Theäceae, Ternstroemiäceae, står
nära Hypericaceae (Guttiferae) bland
koripe-talerna och omfattar omkr. 200 arter, tropiska
el. subtropiska buskar el. träd med enkla,
spiralställda, läderartade blad utan stipler.
Blommorna äro vanl. stora, med strålformigt
hylle och oftast talrika ståndare, frukten en
vanl. trerummig kapsel. Se vidare K a m
e-1 i a och T e. G. M-e.
Tefillin, se Fylakterier.
Tefroit el. T e p h r o i t, miner., se O 1 i v i n.
Teg, municipalsamhälle och förstad till
Umeå, i Umeå landskommun, Västerbottens
län, genom bro över Ume älv förenat med
staden; 202 har, 1,179 inv. (1933). Tax.-värde
å fastighet 1,965,000 kr. (1931), tax. inkomst
1,369,710 kr.
Te’gea (grek. Tege’a), stad i s. ö. Arkadien,
7 km s. ö. om Tripolitsa i det forna Tegeatis.
I mitten på 500-talet f. Kr. sökte spartanerna
erövra T. men mötte ett så kraftigt
motstånd, att T. fick bliva bundsförvant. T. blev
åter självständigt 370 f. Kr. efter slaget vid
Leuktra. T:s förnämsta byggnad är Athena
Aleas tempel, vilket, nedbrunnet 395 f. Kr.,,
återuppbyggdes av Skopas; fragment av
gavelgrupperna ge den bästa föreställningen om
Skopas’ konst (se Grekisk konst, sp.
1011). Se Ch. Dugas m. fl., »Le sanctuaire
d’Aléa Athéna å Tégée» (1924). M. Pn N-n.
Tegefors verk, a.-b., omfattar
cellulosafabrik med elektr. vattenkraftstation (i
Järp-strömmen) vid Järpen (se d. o.) samt sågverk
i Trångsviken (f. n. nedlagt). Aktiekap.
6,225,000 kr., 200 arb., årstillv. 20,000 ton
sulfitcellulosa. — Bolaget grundades 1900.
Tegel, en produkt av bränd lera.
Allteftersom det formats för olika ändamål, skiljer
man mellan murtegel, fasadtegel, taktegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
