Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel, Erik Jöransson - Tegelmalm - Tegelsmora - Tegen, Karl Einar Zakarias - Tegenaria - Tegengren, Jacob August - Tegernsee - Tegetthoff, Wilhelm von - Tegetthoffexpeditionen - Tegnaby - Tegneby - Tegnelser - Tegnér, släkt - Tegnér, Alice Charlotte, f. Sandström - Tegnér, Elof Kristofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Tegelmalm—Tegnér, E. K.
44
och 1610 biträdande kammarråd. Med stor
hänsynslöshet begagnade han sin ställning
för att skaffa sig län och egendomar. Efter
Karl IX:s död igångsattes en räfst mot T.:
Svea hovrätt fråndömde honom åtskilliga
gods. 1615—16 deltog han i den aktion mot
Messenius (se d. o.), som förde denne i
fängelse. 1627 fick T. bekräftelse på faderns
adelskap. — Sin historiska verksamhet började
han på uppdrag av Karl IX för att bemöta
A. Huitfeldt. T. utarbetade en krönika om
Gustav Vasa, vilken dock utkom först 1622.
Den sammanfogar äldre krönikor; dess
betydelse ligger i att den in extenso el. i utdrag
bevarat en del förlorat aktmaterial. Hans
»Erik XIV:s historia» (utg. 1751 av A. A. J.
v. Stiernman med inl.) bygger även på
mekaniskt hoparbetade äldre krönikor och
akter: dess tendens är att förtiga Jöran
Perssons roll. Mot Messenius skrev han en
nidskrift (utg. av H. Schück 1915). Ehd. (I. A.)
Tegelmalm, miner., se K u p r i t.
Tegelsmora, socken i Uppsala län, Olands
härad, n. v. om Dannemoja; 111,45 kvkm, 2,002
inv. (1933). Jordbruksbygd kring Vendelsåns
källarmar, omgiven av vida skogs- och
mossmarker. 1,754 har åker, 6,668 har skogsmark.
I T. Tobo bruk och en del av örbyhus
stationssamhälle. Pastorat i Ärkestiftet, örbyhus
kontrakt.
Tegen, Karl Einar Zakarias, filosof
(f. 1884 4/o), fil. dr och docent vid Uppsala
univ. 1918, prof, i praktisk filosofi i Lund
1931. Skr.: »Studier till uppkomsten av Kants
kritiska kunskapslära» (1918), »Möderne
Wil-lenstheorien» (2 bd, 1924—28), »I
filosofiska frågor» (1927), »Viljandet i dess
förhållande till jaget och aktiviteten» (1928),
»Om världen och vetandet» (1930), »Humes
uppfattning av jagets identitet» (1932) m. fl.
T. kan betraktas som anhängare av den s. k.
Uppsalafilosofien (se d. o.). Hans
huvudarbeten utgöras av synnerligen grundliga och
ingående psykologisk-begreppsanalytiska
undersökningar över viljandet och dithörande
psykologiska problem. G. O-a.
Tegenäria, zool., se H u s s p i n d e 1.
Tegengren, Jacob August, finländsk
författare (f. 18 7 5 28/8), utbildade sig till
agronom, blev sedan folkhögskolföreståndare och
är från 1915 föreståndare för ett bankkontor
i Vörå. T. debuterade
1900 med »Dikter»
och har sedan utgivit
tolv diktsamlingar, bl.
a. »Skuggor och
dagrar» (1901), »Ny vår»
(1913), »Sol och
stjärnljus» (1918), »Den
svåra vägen» (1929) och
»Beredelse» (1931),
samt några
prosaböcker. T:s diktning är
dels känslig, vanl.
vemodig naturlyrik,
skildrande
Österbot
tens landskap, dels religiös lyrik, till en
början allmänt panteistisk, senare alltmer
kristen. Som led. av svenska
psalmbokskommit-tén i Finland 1923—27 har T. en stor andel
i det 1928 antagna psalmbokstillägget. G-rC.
Tegernsee [tö’gornzè], insjö i s. ö. Bayern,
726 m ö. h., avflyter genom Mangfall till Inn;
9,12 kvkm. Vid sjön ligger byn T. (3,605 inv.
1925), livligt besökt luftkurort; slottet T. var
719—1803 benediktinkloster.
Tégetthoff, Wilhelm von, frih.,
österrikisk amiral (1827—71), stred 1864 mot
danskarna vid Helgoland, fick vid utbrottet av
kriget med Italien 1866 befälet över österrikiska
flottan, vars slagkraft han i hög grad höjde,
varom segern vid Lissa (se d. o. och P e
r-s a n o) vittnade, blev 1868 chef för
österrikiska marinen och krigsministeriets marinavd.
Tègetthoffexpeditionen, se
Polarexpeditioner, sp. 1132.
Tegnaby, landskommun i Kronobergs län,
Konga härad, kring Toftasjön, s. ö. om Växjö;
40,90 kvkm, 616 inv. (1933). Jämn skogsbygd.
561 har åker, 2,259 har skogsmark. Ingår i
Hemmesjö (med Tegnaby) församling.
Tegneby, socken i Bohuslän, Orusts v.
härad, på v. Orusts sydkust; 56,64 kvkm, 1,664
inv. (1933). Bergplatåområde, uppdelat av
odlade dalar och slätter, bl. a. Gillebybygden.
Stora skogsplanteringar. 1,418 har åker, 380
har skogsmark. Innanför Lyrön i söder
Nö-sund (se d. o.), badort och handelsplats. Ingår
i T., Röra och Stala pastorat, Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.
Tegnelser [täi’-], se Registratur.
Tegnér, svensk släkt, härstammande från
frälsebonden Lucas Esaiasson (1693—
1739) i Bringetofta, förut bosatt i Tegnaby
(Småland). Efter Tegnaby togs namnet av
hans son Esaias T. (1733—92), kyrkoherde
i Millesvik (Värmland), fader till bl. a.
skalden E. T. (se nedan). Dennes son prosten fil.
dr Christopher T. (1807—85) var fader
till E. H. W. T. och E. K. T.; om dem, deras
brorson T. E. K. T. och hans moder, Alice
Ch. T., se nedan. B. H-d.
Tegnér, Alice Charlotte, f.
Sandström, tonsättarinna (f. 1864 12/3); jfr
släktart. Lärarinna i sång vid skolor i Stockholm
och Djursholm. Har utgivit en mängd
populära solosånger, därav flera av egen
komposition. Mest känd är samlingen »Sjung med
oss mamma» (8 h., 1892 ff.); av andra märkas
»Dags visor», »Lillebrors segelfärd»,
sångduetterna »Fröjdefullt sjunga» och två häften
romanser. Av pianostycken må nämnas »Från
mormors mormors tid», »Musik till rytmisk
gymnastik» och »Hemma och borta» m. m.
Hon har redigerat den mycket spridda
samlingen »Sjung svenska folk» (1906). T. N.
Tegnér, Elof Kristofer, biblioteksman,
historisk författare (1844—1900), sonson till
E. T.; jfr släktart. Blev fil. dr i Lund 1865,
tjänstgjorde 1870—83 (med vissa avbrott) vid
Kungl. bibi, och blev
1883 bibliotekarie (och
chef) vid univ.-bibi, i
Lund. Av T:s talrika
värdefulla historiska
arbeten må nämnas
»Lunds universitets
historia 1668—1868»,
bd 2(1868; tills, m. M.
Weibull), och »Lunds
universitet 1872—97»
(1897), den ypperliga
monogr. »Gustaf
Mau-ritz Armfelt» (3 bd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
