Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegner, Rudolph - Tegnér, Torsten Elof Kristoffer - Tegskifte - Tegucigalpa - Teheran - Tehri - Tehuantepecnäset - Tehuelche - Tehybrid - Tein - Teint - Teinte - Teiresias - Teism - Teisserene de Bort, Léon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Tegnér, T. E. K.—Teisserenc de Bort
52
En av palatsbyggnaderna i Teherans citadell.
ment över Finsen (i brons vid rikshospitalet
1910). 1911 utställdes skissen till
»Danse-rindebrönden» (utförd 1913; i Rosenborg have)
och 1915 i skiss »Kärlekens port», ett slags
dekorativ triumfport med människogrupper,
ett uppslag, som väckte diskussion och delade
åsikter. G-gN.*
Tegnér, Torsten Elof Kristoffer,
idrottsman, publicist (f. 1888 ®/i2); se släktart.
Fil. kand, i Stockholm 1912, tjänsteman i
Kommerskollegium 1912—13. Mångsidig idrottsman
och verksam även inom idrottens
organisationer (sedan 1926 led. av Riksförbundets
överstyrelse), har T. gjort sig mest känd som
idrottsjournalist, i vilken egenskap han
vunnit erkännande som banbrytande i sitt fack.
Han är sedan 1915 ägare av och red. för
Idrottsbladet (se d. o.), som helt präglats av
T:s starkt personliga, rappa stil. T. har
utgivit resebrev från idrottsevenemang (»Paris,
Antwerpen, Chamonix», 1924, och »Colombes
& c:o», s. å.). Å. S-n.
Tegskifte, kam., se Skifte.
TegucigaTpa [tägosi-], huvudstaden i
Hon-duras, Centralamerika, vid Rio Choluteca;
40,049 inv. (1930); ärkebiskopssäte, univ. (gr.
1845). T. grundades 1579, huvudstad 1880.
Teherän, huvudstaden i Persien, på en
högslätt, 1,160 m ö. h., vid s. foten av Elburs,
inom prov. T.; omkr. 320,000 inv. Staden
omgives av jordvallar och gravar; gatorna
äro trånga och krokiga. Talrika moskéer,
basarer och karavanserajer finnas. I stadens
centrum ligger det forna citadellet (ark) med
schahens palats; i n. märkes det europeiska
kvarteret, sätet för de utländska legationerna.
T. har talrika högre skolor bl. a. för medicin,
juridik och lantbruk. Industrien är obetydlig
men handeln ansenlig, gynnad av T:s läge
vid viktiga handelsvägar. Den nya
transper-siska järnvägen, f. n. under byggnad, kommer
att beröra T. Flygstation med regelbunden
trafik bl. a. till Baku och Bagdad.
Omgivningarna, fordom stäppartade, äro numera tack
vare konstbevattning välodlade; 9 km i s. s. ö.
ligger den berömda vallfartsorten Schah
Abd-ul-Azim. — T. gjordes av Aga Muhammed
(d. 1797) till residensstad.
Tehri, britt.-ind. skyddsstat, stundom kallad
Garhwal, i Himalaja, kring övre Ganges
och Jumna, i n. delen av Förenade provinserna
Agra och Oudh; 10,826 kvkm, 318,482 inv.
(1921); huvudstad: Tehri.
Tehuantepecnäset [täa>antäpä’k-], den
smalaste delen av Mexiko, mellan
Campechebuk-ten (Mexikanska buktens sydligaste del) samt
Tehuantepecbukten av Stilla havet; anses
vanl. markera gränsen mellan Nord- och
Centralamerika. Vattendelarens lägsta punkt
ligger 207 m ö. h. Kanalprojekt från 1800-talets
mitt blevo aldrig förverkligade. I stället
byggdes 1878—95 den 308 km långa T e h
u-antepecbanan från Puerto México vid
Mexikanska bukten förbi staden T e h u a
n-tepec (9,252 inv. 1921) till Salinas Cruz vid
Stilla havet; den ombyggdes för tung trafik
1902—07 och förmedlade före
Panamakana-lens öppnande en betydande godstrafik.
Tehuelche [täwädtjä], se Patagonien,
sp. 725.
Tehybrid, bot., se Rosor, sp. 1100.
Teln, kem. farm., se Koffein.
Teint [tä], fr., ansiktsfärg, hy.
Teinte [tät], fr., färgton, färgskiftning; även
färgens styrkegrad.
Télre’sias (grek. Teiresi’as, lat. Tire’sias),
grek, myt., den blinde siaren från Tebe. Enl.
Odysséen är han den ende, som i underjorden
bevarat medvetandet. Av tragikerna, t. ex.
Sofokles i »Konung Oidipus», har T. gjorts till
en imponerande profetisk gestalt. M. Pn N-n.
Tei’sm (av grek. theo’s, gud), den
monis-tiskt metafysiska åsikt, enl. vilken den
yttersta grunden till allt är en individuell
personlig Gud, som ej är identisk med
världsalltet. Jfr Panteism. G. O-a.
Teisserenc de Bort [täsrä’ do bå’r], L é o n,
fransk meteorolog (1855—1913). Inrättade 1895
vid Trappes i närheten av Versailles det
berömda Observatoire de météorologie
dyna-mique, vilket blev ett internationellt centrum
för utforskningen särskilt av de högre
luftlagren medelst drakar och obemannade
ballonger, medförande registrerande instrument.
T. upptäckte det s. k. isoterma
skiktet i atmosfären, vars existens innebär, att
temperaturavtagandet med höjden i regel
upphör, då man uppnått en viss höjd, varefter
temp. håller sig konstant el. rentav tilltar
med tilltagande höjd. Från denna upptäckt
kan man datera uppdelningen av atmosfären
i en undre troposfär och en övre stratosfär.
Tills, m. H. H. Hildebrandsson, med vilken
T. samarbetade i utgivandet av det omfattande
översiktsarbetet »Les bases de la météorologie
dynamique» (1898—1907), ledde han aerologiska
arbeten vid Hald på Jylland (1902—03) och tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
