Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Telefon
62
antingen den magnetiska förändringen
framkallade vibrationer i skivan el. tvärtom. Med
två sådana genom en ledning förenade
apparater kunde musik överföras på långt håll.
Efter liknande princip konstruerade R e i s
1860 en apparat, som han själv benämnde t.
Vid denna slöts och bröts en elektrisk ström
genom en vid en elastisk hinna fäst kontakt
till en motsv. mottagningsapparat Till
praktiskt resultat fördes t. av Bell 1876.
Bells t. visas i genomskärning på bild 1.
Den består av en permanent magnet, A, med
en därpå anbragt induktionsrulle, B, vars
lindning är kopplad till t:s ytterklämmor,
V och V’. Framför magnetpolen befinner sig
en i trähöljet FF’ inspänd, tunn membran, M,
av mjukt järn. När denna vid tal framför
ljuduppsamlaren kommer i vibrationer,
uppstå mot talsvängningarna svarande
variationer i styrkan hos magneten. Härav
induceras växelströmmar av samma periodtal och
styrkenyanser i rullen B. Med två ledningar
från ytterklämmorna W kunna dessa
strömmar föras till en annan, likadan t. och genom
dess induktionsrulle. Växelströmmarna i
denna åstadkomma motsv. ändringar i
magnet-styrkan och därmed i kraften på membranen,
varför denna, ehuru försvagat, kommer att
repetera svängningarna i membranen hos
av-sändningstelefonen. I mottagningstelefonen
kan man således uppfatta vad som talas vid den
andra. Till principen har Bells t. sedermera
undergått endast obetydliga förändringar. Den
viktigaste av dessa utgör den av Siemens
införda dubbelpoliga t. (bild 2). Bell använde
likadana apparater för avsändning och
mottagning. Därvid erhållna strömmar bli mycket
svaga, varför telefoneringsmöjligheten blir
begränsad. En viktig förbättring erhölls genom
den av Hughes 1878 uppfunna mikrofonen
(se d. o.). Telefoneringen förbättrades
ytterligare, sedan Edison infört
induktionsrulle n, en transformator, varigenom
led-ningsströmmen förstärkes.
Bild 3. Principschema för
telefonapparat för lokalbatteri.
Bild 4. Principschema för
telefonapparat för
centralbatteri.
Bild 5. Linjeväljarapparat.
För en fullständig telefonapparat fordras
dessutom en signalinduktor (Siemens) samt en
polariserad ringklocka. Bild 3 visar
hopkopplingen av dessa apparatdelar i en
telefonapparat, avsedd för lokalbatteridrift. I serie
mellan ledningarna Li och L2 äro inkopplade
klockan KL (parallellkopplad med induktorn I),
induktionsrullens sekundärlindning S och
hörtelefonen T, som numera alltid
samman-bygges med mikrofonen M till en s. k.
mikrotelefon. Klykan, på vilken MT
upplägges, är utrustad med
kontaktanordningar, som för vartdera av klykans lägen
kortsluta de apparatdelar, som vid läget i
fråga ej behövas. När MT är upplagd på
klykan, äro S och T kortslutna. En
inkommande signalström från Li går då genom
klockan KL, kontakten i tryckknappen A,
klykans kontakt II direkt till L2. Ledningen i
induktorn I är bruten, när induktorn är i
vila. Först när den vrides runt, slår en
centri-fugalanordning på axeln ut och bildar
kontakt, varvid I över II blir kopplad direkt
mellan L± och L2. KL ringer även för egen
signal, om ej dess ledning brytes genom
ned-tryckning av knappen A. Ledningen för
mikrofonströmmen är bruten vid C, så att
batteriet B ej onödigtvis förbrukas, när t. ej
användes. Är åter MT avlyft och klykan
befinner sig i övre läget, blir KL kortsluten, så att
S och T bli direkt inkopplade mellan L± och
L2, samtidigt som batteriet B slutes över C,
genom mikrofonen M och induktionsrullens
primärlindning P. För att få starkare ljud i
T kan man vid lyssning trycka på knappen
A, varvid S förbikopplas.
Telefonapparater för centralbatterisystem
behöva varken batteri el. signalinduktor.
Mikrofonen, som har ett stort motstånd, är
här direkt inkopplad i ledningen.
Principschemat för apparatens koppling blir därför
mycket enkelt (bild 4). Kondensatorn C
hindrar likströmmen från stationen att slutas
genom ringklockan, då t. ej användes.
Bild 1. Bells telefon i genomskärning.
Bild 2. Tvåpolig telefon enligt Siemens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
