Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefon - Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson - Telefonautomat - Telefonförmedling - Telefoni - Telefonograf - Telefonvakt - Telefotograf, Bildtelegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson—Telefotograf
kompletterades snart nog med
kortvågsför-bindelser (15—50 m våglängd) för att
säkerställa oavbruten förbindelse (jfr
Radioteknik, sp. 414). För bevarande av
samtalshem-ligheten ha särskilda anordningar måst
vidtagas, t. ex. genom ständiga växlingar1 av
bärvågen.
Som ex. på de trådlösa
telefonförbindelsernas omfattning må nämnas, att varje
telefonabonnent i Sverige numera kan komma i
samtalsförbindelse med abonnenter,
tillhörande telefonnäten i Nord- och Sydamerika (via
London och Berlin radio), i Belgiska Kongo
(via Bryssel radio), i Sydafrika, Indien och
Australien (via London radio), Franska
Indokina (via Paris radio), Nederländska Indien
(via Amsterdam radio), Siarn och Filippinerna
(via Berlin radio) o. s. v. Den dyraste
förbindelsen f. n. (1933) är den med Hawaiiöarna,
som går via London—New York—San
Francisco radio. Ett samtal om 3 min. med
Hono-lulu kostar 258,75 kr.
Förbindelse har även med den trådlösa t:s
hjälp upprättats mellan det europeiska
telefonnätet och ett antal fartyg, trafikerande
Atlanten. Trafiken förmedlas av London,
Hamburg och Rom radio. E. Mgrn.
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson är
sedan 1926 namnet på det 1918 bildade
Allmänna telefonaktiebolaget L. M. Ericsson (se
d. o.). Aktiekap. höjdes 1928 till 60,498,800
kr. och 1930 till 100,831,300 kr. Tillv. omfattar
numera svagströmsmaterial av alla slag jämte
tråd och kablar för såväl svag- som
starkström. Bolagets huvudsakliga intressen utom
Sverige äro numera koncentrerade till Mexiko,
Argentina. Polen, Italien, Frankrike, England,
Ungern, Österrike, Spanien, Norge. Holland
och Finland. H. J-n.
Telefonautomat, telefonapparat, försedd med
särskild anordning, varigenom telefonisten på
telefonstationen kan kontrollera, att
den^på-ringande erlägger avgiften för apparatens
begagnande i en vid apparaten fäst avgiftsbössa.
T. användas bl. a. i telefonkiosker och på
sådana platser, där ingen kan mottaga och
redovisa avgifterna för samtalen. H. Hbgr.
Telefonförmedling. På vissa större
telefonstationer finnas s. k. förmedlingsbyråer, som
mot fastställd taxa åtaga sig att hänvisa
påringande abonnent att ringa till annat
nummer, lämna upplysning om abonnents
bortovaro, tiden för hans återkomst
m. m., anteckna den påringandes
nummer, för abonnents räkning
lämna el. mottaga kortare
meddelanden (»telefonvakt»),
verkställa uppringning av abonnent
för väckning, lämna uppgift om
den officiella tiden m. m. I
Stockholm och Göteborg finnes även
s. k. telefonkö, som mottager
beställning av samtal till
upptaget telefonnummer och
verkställer koppling, när detta blivit
ledigt. 1932 verkställdes i
Stockholm 94,576 väckningar och 81,378
tidgivningar. Vid telefonkön
utfördes s. å. 116,776
samtalsbeställ-ningar. II. Hbgr.
Telefoni, läran om metoder att
med hjälp av telefon överföra ljud
på avstånd. Om t. och hit hänvisade ord se
f. ö. Telefon. Om trådlös t. se även R
a-d i o t e k n i k, sp. 405.
Telefonogräf, fys., dets. som telegrafon (se
d. o. och Fo no gr af).
Telefonvakt, se Telefonförmedling.
Telefotograf, Bildtelegraf, apparat för
elektrisk överföring av bilder. Denna kan ske
enl. olika system. Oftast lägges bilden om en
cylindrisk vals och belyses med ett intensivt,
smalt ljusknippe, samtidigt som valsen roterar
och med hjälp av en skruvanordning sakta
rör sig i axelns riktning. Ljusfläcken
kommer därvid att, rad efter rad, stryka över
hela bilden. Det från bilden reflekterade el.,
för på glasvals upplindad filmbild, genom
bilden gående ljuset träffar i äldre system en
selencell, i nyare en fotoelektrisk cell. Den
med ljus och skuggor varierande belysningen
av cellen framkallar växlande elektriska
strömmar, som vid äldre system direkt
överfördes till mottagaren per tråd men vid nyare
förstärkas och modulera en bärvåg (jfr
Radioteknik, sp. 409 och 408), antingen
hög-frekvent för trådlös bildtelegrafi el. av
hörbar frekvens för bildtelegrafering per tråd.
Siemens använder intermittent belysning och
får därigenom i senare fallet bärvågen utan
särskild generator för detta ändamål. I
mottagaren omvandlas de mottagna strömmarna
åter till ljus genom att efter likriktning och
förstärkning påverka ett ljusknippe, vilket
träffar en punkt av ett fotografiskt papper,
uppsatt på en likadan vals som sändarens och
roterande synkront med denna. Efter
framkallning får man en kopia av den avsända
bilden. För att påverka ljusknippet i
mottagaren använder Bellbolaget ett slags
sträng-galvanometer, som genomflytes av den
mottagna och förstärkta strömmen, Siemens åter
en av Karolus uppfunnen anordning, som
utnyttjar den elektriska Kerreffekten. Ljus
sändes därvid genom två korsade nicoler och
en mellan dem befintlig kyvett med kolsvavla
mellan två metallelektroder. Ljus
genomsläp-pes då ej, förrän kolsvavlan blir
dubbelbrytande genom en elektrisk spänning mellan
elektroderna.
Rotera sändar- och mottagarvalsarna ej
synkront, blir den mottagna bilden förstörd.
Valsarna drivas därför av små
synkronmotorer, som vid Bells system få ström från sam-
Bild 1. Principschema för systemet Karolus—Siemens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
