Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefotograf, Bildtelegraf - Telefotografi - Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Telefotografi—Telegraf
74
Bild 3. Morseförbindelss.
Bild 1. Morseapparat.
Bild 3. Morseförbindelse.
celler, känsliga inom var sitt
våglängdsområde (t. ex. rött,
gult och blått), vid sändaren
samt tre projektionsapparater med var sitt
färgfiltrum vid mottagaren.
Televisionen är ett problem, på vilket en
mängd forskare nedlagt oerhört arbete och
som nu kan anses principiellt löst. För att
få goda bilder fordras dock ännu mycket
dyrbara och komplicerade anordningar, och
problemet försvåras av att en televisionssändare
måste uppta ett täml. brett våglängdsområde
och därigenom starkt stör övrig radiotrafik.
Sändning per tråd har försökts, men
bild-punktsantalet begränsas därav, att vanliga
telefonledningar ej kunna överföra
frekvenser över en viss gräns. Bildens tydlighet blir
därför sämre än vid trådlös bildtelegrafi. —
Litt.: F. Schröter, »Handbuch der
Bildtelegra-phie und des Fernsehens» (1932). Sv. B-r.
Telefotografi, fjärrfotografi, en på långt
avstånd, vanl. med ett s. k. teleobjektiv (se
Fotografiska objektiv, sp. 881),
upptagen fotografisk bild; även en med
bildtelegrafi (jfr Telefotograf) fotografiskt
erhållen bild. J. H-g.
Telegraf (av grek, téle, fjärran, och
gra’-fein, skriva), anordning för snabbt
meddelande av underrättelser på långa avstånd.
Tidigare skedde detta genom optisk
telegraf (se d. o.). Först sedan örsted 1820
funnit sambandet mellan elektricitet och
mag-netism, lyckades man med framgång tillämpa
de elektriska fenomenen vid telegrafering, få
till stånd en elektrisk t. Schilling
grundade, trol. 1833, en av honom
konstruerad apparat (förebilden för den s. k. n å
1-telegrafen) på den elektriska strömmens
verkan på en magnetnål. Denna bringas till
utslag åt ena el. andra sidan alltefter
riktningen av den elektriska ström, som ledes
kring nålen. De olika utslagen motsvara
bokstäver el. tecken.
1835 konstruerade Morse den första
användbara telegrafapparat, vid vilken en
elekt-romagnet användes för skrivtecknens
mottagande. Han sammanställde ett teckenalfabet
(morsealfabet et),
bestående av punkter
och linjer (se tabell
nedan), vilka motsvarade bokstäver och tecken.
Punkterna och linjerna åstadkommos genom
att momentana el. kortvariga elektriska
strömmar med vissa mellanrum från
sändarappa-raten tvingades påverka en elektromagnet i
mottagarapparaten. Därvid trycktes för varje
sådan impuls en fortlöpande pappersremsa mot
en färgvals av magnetens ankare, vilket, när
strömmen upphörde, av en fjäder återfördes i
sitt ursprungliga läge, varvid pappersremsan
Morsealfabetet.
Bild 2. Morsenyckel.
a––-
&––––––
b––––
c––––-
ch–––— —
d–––
e -
é ––– -
f–––-
g––––
h - - - -
i - -
j–––––
k––––
1–––-
m––
n —
-n–––
o––
p––
q––
s - -
-t —
U - - —
ü - –-
W ––-
X — - –
y–––
z–––-
-å–––
ä––––-
ö–––––
1––––––-
2–––––-
3–––––
4––––-
5.......
6––––-
7–––––
8–––––-
9––––––-
0–––––––
puiitvc - - - - - -
semikolon — - — - —
-komma - — - — - —
kolon–––_ ...
frågetecken - ––- -
utropstecken–––- - -— —
apostrof––—––––
bindestreck — - - –-
bråk streck — ––-
parentes––––– —
anföringstecken––– - — -
understrykningstecken –––- —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
