Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Telegraf
76
frigjordes från färgvalsen. Samma princip
till-lämpas fortfarande. Bild 1 visar en dylik
mor-seapparat med den på en trumma
upplindade, fortlöpande pappersremsan. Bild 2 visar
en avsändarapparat, den s. k. m o r s e n y
c-k e 1 n. På bild 3 återges schematiskt
anordningarna för morsetelegrafering mellan två
stationer, A och B. Om nyckelhävstången h
på den ena stationen nedtryckes, så lämnar
dess andra arm klacken k och slår mot
s t ä d e t s. Därvid går en elektrisk ström
från strömkällan S genom städet,
nyckelhävstången och ledningen till den andra
stationens nyckel, klack och elektromagnet, E, till
jorden, J. Därvid nedtryckes ankaret a, som
är rörligt kring axeln b, och dess andra ända
trycker pappersremsan p mot färgvalsen f.
Då strömmen upphört, återföres ankaret av
en fjäder, och trycket mot färgvalsen upphör.
Nämnda system betecknas öppen kedja.
Vid sluten kedja får strömkällan lämna
ström även då telegrafering icke pågår.
Tecknen bildas då antingen genom strömslutningar
som vid öppen kedja eller genom strömavbrott.
Mottagning medelst hörseln förekommer
även. Mottagningsapparaten, s o u n d e r (av
eng. sound, ljud) el. knackare (bild 4),
består av en magnet med tillhörande hävstång
(ankare), som rör sig mellan två särskilda
anslag, varvid »teckenljud» uppkomma.
Soun-derapparat kopplas vanl. ej direkt till linjen
utan till ett relä (bild 5 R), som under
inverkan av telegraferingsströmmen sluter en lokal
strömkrets genom strömkällan N och
knacka-ren K. Hörselmottagning kan även ske
medelst hörtelefon (förekommer på de större
telegrafstationerna). I detta fall utbytes K på bild
5 mot en hörtelefon och S mot en
växelströmskälla (frekvens omkr. 500 per. i sek.).
Reläet har även vunnit en mycket viktig
användning vid det s. k. överdraget (bild
6), en automatisk anordning för repetition av
telegram vid telegrafering på långa avstånd.
På en mellanstation B insättes över-
Bild 7. Duplexförbindelse.
drag, bestående av två reläer, vilka mottaga
telegraferingsströmmen från var sitt håll och
utsända motsv. strömimpulser åt motsatt håll
från en lokal strömkälla. Mellanstationen är
vanl. anordnad såsom två ändstationer (bild
3), vilka genom en omkastare, s t r ö m 1
e-d a r e, kunna kopplas till ett överdrag.
En telegrafstation, till vilken ett större
antal ledningar inkommer, kallas u t g r
e-ningsstation. Där anordnas
linjeväxel. När expedition ej förekommer på
ledningen, är denna kopplad till en »förkrympt»
ändstation, bestående av signaltangent
och signalklaff. Mycket stora
utgre-ningsstationer kallas samlingsstationer
och de största av dessa huvudstationer.
För att samtidigt el. i rask följd kunna
expediera flera telegram ha
multiplex-och maskintelegrafer kommit till
användning. Multiplextelegrafering innebär, att
telegrammen antingen kunna sändas
samtidigt på en och samma ledning, s. k. samtidig
multiplex, el. avsatsvis under en bestämd kort
tid. Samtidig telegrafering av två telegram
på samma ledning, dubbeltelegraf
e-r i n g, kan ske antingen i motsatt riktning,
duplex, el. i samma riktning, d i p 1 e x.
Dessutom kunna båda sätten tillämpas,
kvad-ruplex, med fyra samtidiga telegram.
Ett lämpligt duplexsystem konstruerades
1868 av Stearns. Bild 7 visar ett dylikt
system enl. den s. k. differentiella metoden,
där mottagarens magnet är lindad med två
varandra motverkande lindningar, den ena
kopplad till linjen, den andra genom
»konstgjorda ledningen» (motstånd och kondensator)
till jord. Vid telegrafering från en station
påverkas ej dennas relä utan endast
mottagarens. Vid samtidig telegrafering från båda
stationerna kommer icke någon ström att
uppträda i själva ledningen utan endast i
motståndsgrenarna. Stationerna mottaga
Bild 8. Samtidig telegrafering och telefonering
Bild 4. Sounder.
Bild 5. Relä, som sluter en lokal
strömkrets.
Bild 6. Överdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
