Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tellur - Tellurat, Tellurdioxid - Tellurguldsilver - Teullurisk - Tellurium - Tellursyra, Tellursyrlighet, Tellurtrioxid, Tellurväte - Tellus - Telmányi, Emil - Telmatiska bildningar - Telofas - Telphusa, Flod- el. Sötvattenskrabba - Teltow - Telugu el. Telinga - Tema - Tematisk - Tembe - Tembuland - Temenos - Temes - Temesvár - Temis - Temistokles - Temminck, Coenraad Jacob - Tempe - Tempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Tellurat—Tempel
91
väte, H2Te, en färglös gas med oangenäm lukt,
påminnande om arsenikvätets. G. S-ck.
Tellurat, Tellurdioxld, kem., se T e 11 u r.
Tellurguldsilver, dets. som petzit, se G u 1 d,
sp. 1245.
Tellürisk (av lat. te’llus, jorden), som tillhör
el. har sitt ursprung i jorden. Jfr T e r r e
s-t e r. — Telluriska linjer i
solspekt-rum, se Solen, sp. 85. — Tellurisk
fysik, dets. som geofysik (se d. o.). — T e
1-1 u r i s k t järn (T e r res t r i s k t järn)
benämnes, i motsats till meteorjärn, sådant
gediget järn, som urspr. tillhört el. bildats
på vår planet. Det viktigaste, mest
bekanta telluriska järnet utgöres av det av
A. E. Nordenskiöld 1870 på Grönland funna
ovifakjärnet (se d. o.). Likartat gediget järn,
förekommande i mörka, i basalt inneslutna
bollar, har, om ock blott i små mängder,
senare påträffats nära Kassel i Hessen. (N. Zn.)
Tellurium (av lat. te’llus, jord), astron., en
förenklad form av planetariet, framställande
jordens och månens rörelser och
belysnings-förhållanden i förhållande till solen. K. Lmk.
Tellursyra, Tellursyrlighet, Tellurtrioxid,
Tellurväte, kem., se T e 11 u r.
Te’llus. 1. (Astron.) Se Jorden.
2. (Myt.) T. mäter (lat., »moder jord»),
forn-romersk gudomlighet, sädesfältets
beskydda-rinna, i kulten nära förbunden med Ceres.
Telmänyi [tälmä’nji], Emil, ungersk
violinist (f. 1892), elev av bl. a. Hubay. Har sedan
1911 företagit konsertresor i Europa och
Amerika (i Stockholm 1918 och 1925). T. är sedan
1919 bosatt i Köpenhamn (måg till
tonsättaren C. Nielsen, se d. o.), där han även varit
dirigent. H. G-t.
Telmätiska bildningar, geol., se Limniska
bildningar.
Telofäs, biol., se Cell, sp. 767.
Telphüsa, Flod- el.
Sötvattenskrab-b a, till kräftdjursgruppen krabbor (se d. o.)
hörande släkte, till utseendet erinrande om
den vanliga strandkrabban men egendomligt,
emedan dithörande arter leva i sötvatten.
En art finnes i Sydeuropa, övriga i
tropikerna. T. P.
Teltow [-tå], stad i preuss. prov.
Branden-burg, s. om Berlin; 5,403 inv. (1925).
Teltow k a n a 1 e n, 38 km lång och farbar för
fartyg om intill 600 ton, bildar en direkt
farled mellan Havel och Spree och ingår i
Mit-tellandkanalen (se d. o.).
Telugu el. T e 1 i n g a, det talrikaste bland
de dravidiska folken; detta folks språk. T.
utgör huvudmassan av befolkningen i n. ö.
delen av presidentskapet Madras samt stora
delar av llaidarabad. Språkområdet är näst
hindis det största i Indien. T. äro till större
delen jordbrukare. De kommo tidigt under
inflytande av bramansk kultur och religion.
Språket är dravidiskt (se Dravidiska
s p r å k). Huvudparten av litt. består i övers,
el. efterbildningar av sanskritverk. En
betydande kristen litteratur av katolska och
protestantiska missionärer finnes på t. —
Grammatik av A. H. Arden (1905). K. F. J. (J. Ch-r.)
Tema, ämne att avhandla; grundtanken i
tal, predikan o. s. v.; skriftlig översättning
till främmande språk; sammanfattande
benämning på vissa verbets stamformer, t. ex. i
sv. infinitiv, imperfektum indikativ och supi-
num. — Mus., en musikalisk tanke, fullt
avrundad melodi (med satser och fraser). T:s
grundelement utgör motivet (se Melodi 1).
En sammansättning och bearbetning av flera t.
ger till resultat en komposition. T. N.
Tematisk, adj. till tema, bildad ur en
kompositions tema el. anslutande sig därtill.
Tembe, se Bostad, sp. 934.
Tembuland, se Cape of Good Hope.
Te’menos, se Grekland, sp. 1026.
Te’mes [tä’mäj*], rum. Timis(ul), serb. Tamis,
vänsterbiflod till Donau, upprinner i
Banatets malmberg, Rumänien, och utmynnar vid
Pancevo, Jugoslavien; längd omkr. 335 km.
En del av T:s vatten ledes genom
Begakana-len till Theiss.
Temesvär [teTneJvar], se T i m i s o a r a.
Te’mis, se T h e m i s.
Temi’stokles, se Themistokles.
Te’mminck, Coenraad Jacob, holländsk
zoolog (1778—1858). T. vidgade särskilt
kunskapen om däggdjur och fåglar, varför flera
djurarter uppkallats efter honom, och
utvecklade i hög grad naturhistoriska riksmuseet i
Leiden, vars dir. han var. Lönnb.
Te’mpe, dalgång i Tessalien, Grekland,
mellan bergen Olympos och Ossa, genomflytes av
Peneios (Salambria). T. är berömd för sin
romantiska natur; de branta dalsidorna äro
ofta klädda av yppig grönska. Av gammalt
är T. en huvudväg mellan Tessalien och
Make-donien, fordom av stor strategisk vikt, och
följes nu av järnvägen Aten—Saloniki.
Tempel (lat. te’mplum), ett enl.
augural-konstens regler avgränsat rum — i ett
dylikt måste senat och folkförsamling
sammanträda —; heligt, för gudarnas dyrkan avskilt
rum, gudshus. Dylika finnas redan hos
primitiva folk och i varje högre kultur (se t. ex.
Byggnadskonst, med bilder, Indisk
konst, sp. 544 f., Japansk konst, sp.
1014, och M a y a). Om Jerusalems t. se
Jerusalem, sp. 1056 f.; om kristna t. se K y r
k-lig konst. Här skola blott de
fornorienta-liska och antika t. behandlas.
Normalplanen för det egyptiska t. (se
Egyptisk konst, bild 1) är följ. Fasaden bildas
av två torn med något sluttande väggar
(py-loner), mellan vilka ingången är belägen (se
E d f u, bild av Horustemplet). Tempelgården
har pelarhallar utom på ingångssidan;
mittemot denna finns en hypostyl sal, d. v. s. en,
vars tak uppbäres av kolonner, »det djupa
gemaket» (kapitäl,
se Egyptisk
konst, bild 19),
och innanför denna
det allra heligaste
med gudabilden,
prästbostäder,
förrådsrum o. s. v.
Planen
kompliceras i stora t., t. ex.
i Tebe, därigenom,
att flera förgårdar
inskjutas efter
varandra. Dessutom
förekommer en
tempelform, som mera
påminner om det
grekiska t.: ett
mindre, fyrkantigt
Bild. 1. Plan av ett tempel
(»templet Z») i Babylon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
