Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tempel - Tempel, Ernst Wilhelm Leberecht - Tempelherreorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Tempel—Tempelherreorden
98
Bild 12. Fasaden till Maison Carrée i Ntmes.
Bild 13. Plan av
romerskt
rund-tem pel.
I den attisk-joniska stilen inskjutes en
fortlöpande bildfris mellan arkitrav oeh
tandsnitt. Det joniska t. har uppstått ur en
lättare träkonstruktion, liknande den, som
efterbildas på vissa gravmonument i Lykien;
tandsnittet representerar löftets framskjutande
sparrhuvuden. Det korintiska t. skiljer sig
från det joniska endast genom kapitälets form.
Det etruskisk-romerska t.
är en avläggare av det
grekiska och var liksom detta
i äldre tid uppfört av
soltorkat tegel med kolonner
och entablement av trä med
terrakottaförklädnad men
skiljer sig från det senare
genom den s. k. toscanska
kolonnens form, genom sin
plan och höga underbyggnad
(podium, därför även kallat
podiumtempel). Den nära
kvadratiska ytans bakre del
upptages av cellan, ev. tre
cellor (bild 10; Capitolium,
för Jupiter, Juno och Minerva), den främre
av förhallen. 1 början av l:a årh. f. Kr.
minskades podiets höjd, templen byggdes av
sten, slutligen av marmor, och de grekiska
kolonnordningarna övertogos (bild 11 och 12;
se även N i m e s, sp. 1026). Romarna före-
Eild 14. Plan av Pantheon i Rom.
drogo den rika korintiska stilen med tillägg
av konsoler under kransgesimsen och införde
kompositakapitälet, som ibland försågs med
figurer. De uppförde också rundtempel (bild
13); denna byggnadsform förekommer även i
Grekland. Införandet av valvet som
konstruktiv princip har endast mindre väsentligt
berört det rektangulära t.; cellan, ev. förhallen,
övertäcktes av tunnvalv. Rundtemplet har
däremot blivit en kupolbyggnad utan
ringhall, t. ex. Pantheon (bild 14), en rund
byggnadskropp, till vilken en förhall fogats ganska
oorganiskt (se Rom, bild 19). Under
kejsartiden omgåvos t. ofta av en monumentalt
ut-gestaltad tempelgård, t. ex. kejsarfora i Rom
och det stora t. i Baalbek. M. Pn N-n.
Tempel, Ernst Wilhelm L e b e r e c h t,
tysk-italiensk astronom (1821—89). Var först
verksam i Marseille men utvisades 1870 och
begav sig till Italien, där han från 1875 var
biträdande astronom vid observatoriet i
Ar-cetri (Florens). T. upptäckte 20 kometer och
ett stort antal nya nebulosor samt utförde
förträffliga, ännu ej utgivna teckningar av
nebulosorna. K. Lmk.
Tempelherreorden (lat. templärii, militcs
te’mpli, fr. templiers, eng. knight templars),
medeltida andlig riddarorden. T. stiftades
omkr. 1119 i Jerusalem, fick sitt säte på
platsen för Salomos tempel (därav namnet t.),
hade till uppgift att skydda pilgrimer och de
heliga platserna samt fick påvlig bekräftelse
på kyrkomötet i Troyes 1128. Medlemmarna
voro riddare, präster och servienter (ofrälse
lekmän). T. förvärvade stora besittningar i
olika europeiska länder (dock ej i
Skandinavien), dit den efter Akkas fall 1291 spridde sig.
Den fick genom sina vidsträckta förbindelser
stor finansiell betydelse. T. förmedlade
transporter till Palestina, drev grosshandel med
Orientvaror samt högst betydande
bankirverk-samhet. T:s rikedom, maktlystnad,
förvärvsbegär och hemlighetsmakeri väckte avund och
misstro, varjämte ordens internationella
organisation blev ett hinder för de frambrytande
nationalitetssträvandena. T. tog parti för
påven Bonifatius VIII mot Filip IV den sköne
i Frankrike. Då denne fått Clemens V att
flytta till Avignon, begagnade Filip den svage
påven i den strid han började mot t. 1307.
Stormästaren Jacques de Molay fängslades,
och t. anklagades för kätteri:
Kristusförne-kelse, skymfande av korset, osedliga
ceremonier, onaturliga laster och avguderi. Påven
anbefallde nov. 1307 tempelherrarnas
fängslande i hela kristenheten. Masstortyr
fram-bragte för Filips avsikter gynnsamma
vittnesmål, och 1310 brändes på bål 63
tempel-herrar i Frankrike. Ett kyrkomöte i Vienne
1311 ansåg dock, att’ t. skulle få försvara
sig, men Clemens upphävde då på
administrativ väg orden 22 mars 1312; dess egendom
konfiskerades. I Paris brändes 1314 bl. a.
J. de Molay. •—• Länge stod vetenskaplig strid
om t:s eventuella skuld; den modernaste
forskningen synes vara enig om att orden var
oskyldig till de förseelser, för vilka den
anklagades av Filip IV. — Litt.: Ty. monogr.
(om påvedömet och t.) av H. Finke (2 bd,
1907); fr. monogr. (1910; om Clemens V och
Filip IV) och aktsaml. (1923; om processerna
XIX. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
