Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temperamåleri - Temperatur - Temperaturfält - Temperaturförnimmelser - Temperaturgradient - Temperaturinversion - Temperaturkoefficient - Temperaturstrålare - Temperaturstrålning - Temperdagar, Quatemperdagar, kvatemperdagar - Temperera - Tempering - Tempest, Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temperatur—Tempest
101
utgörande mestadels en gummi- el. limfärg,
således knappast emulsionstempera. Först
under de allra senaste åren har en dylik
lanserats av ett par firmor (äggtempera,
oljetem-pera). — Litt.: E. Berger, »Beiträge zur
Ent-wickelungs-Geschichte der Maltechnik» (1909);
A. v. Pereira Arnstein, »Tempera rediviva»
(s. å.); M. Doerner, »Malmaterial und seine
Verwendung im Biide» (1921); K. Wehlte,
»Ei-Tempera und ihre Anwendungsarten»
(1931). A-eK-n.
Temperatur. 1. (Fys.) De första
iakttagelserna över t. knöto sig direkt till intryck på
känselsinnet av värme el. kyla. Senare sökte
man ansluta dessa intryck till en bestämd
temperaturskala, som medgav
kvantitativa mätningar och angivelser av t. Slutligen
har man sökt definiera t. direkt ur materiens
tillstånd, oberoende av sinnesintrycket.
En kropp säges ha en högre t. än en annan
kropp, om värme övergår från den förra till
den senare, då de bringas i värmeledande
förbindelse med varandra. Varje egenskap, som
undergår ändring, om värme tillföres till el.
bortföres från en kropp, kan tjäna som medel
för definition av t. Den egenskap, som i
detta syfte tidigast använts, är volymen,
vilken hos de flesta kroppar ändrar sig med
temperaturen. Under det att sambandet
mellan t. och vissa andra egenskaper är givet
genom vissa bestämda fysikaliska lagar, är
å andra sidan temperaturskalan i viss mån
godtycklig. Man brukar villkorligt definiera
den genom två fixpunkter och genom en
uppdelning av förändringen mellan
fixpunk-terna i vissa mot bestämda
temperaturintervall svarande delar. I Celsiusskalan, sådan
den nu allmänt användes, bestämmas
fix-punkterna t. ex. av vattnets fryspunkt och
kokpunkt, båda vid 760 mm tryck, varvid den
förra betecknar 0-punkten, den senare
100-punkten. Låter man nu varje grad svara mot
en hundradel av en viss förändring, t. ex. av
utvidgningen mellan dessa båda punkter,
erhåller man en något olika temperaturskala,
beroende på vilken kropp man använder som
måttstock. Ur de termodynamiska lagarna
har man härlett en teoretisk temperaturskala,
den termodynamiska, av lord Kelvin
definierade skalan, även kallad den absoluta skalan.
Denna skala sammanfaller exakt med den,
som definieras av utvidgningen av en ideal
gas, i enlighet med nyss anfört resonemang.
0-punkten i denna skala förlägger man till
— 273° C, vid vilken t. man anser, att all
mo-lekylarrörelse upphör och följaktligen inga
ämnen längre kunna existera i gasformigt
tillstånd. I den absoluta skalan svara 0° C
mot 273 absoluta grader (K) och 100° C mot
373° K. Vid olika metoder att mäta t., t. ex.
genom kvicksilvers el. alkohols utvidgning
el. genom den elektromotoriska kraft, som
uppstår mellan termoelement, införes vid
noggranna mätningar en korrektion till den
absoluta skalan, d. v. s. praktiskt taget
till vätgastermometerns angivelser. T. mätes
med termometer (se d. o.), mätningen
hos luften stundom med sådana av
specialkonstruktion (se Meteorologiska
instrument, sp. 1249). — Litt.: G. Phragmén,
»Termodynamik» (1931); K. Meyer, »Die
Entwicke-lung des Temperaturbegriffs» (1913); F.
Hen
102
ning, »Die Grundlagen, Methoden und
Ergeb-nisse der Temperaturmessung» (1915). A. Å.
2. (Mus.) Avvikelsen från intervallens
akustiska renhet. Blev först nödvändig, då man
begynte använda instrument med fast
stämning, således vid alla klaviaturinstrument. I
början använde man m e d e 11 o n s y s t
e-m e t med ren ters och förstämd kvint, sedan
höll man diatoniska skalan (de vita
tangenterna) så ren som möjligt och tempererade de
mellanliggande (de svarta). På så sätt erhölls
det oliksvävande systemet. På
1690-talet (med A. Werckmeister) skred man
vidare till indelning av oktaven i tolv lika
delar och fick därigenom det
liksvävande systemet, som ännu användes. —
Litt.: H. v. Helmholtz, »Lehre von den
Ton-empfindungen» (6:e uppl. 1913). T. N.
Temperaturfält, fys., se F ä 11 2.
Temperaturförnimmelser, se Hudsinnen.
Temperaturgradient, meteor., se Gr ad ien t.
Temperaturinversion. Om temp. efter att ha
avtagit med tilltagande höjd ö. h. vid en viss
höjd börjar tilltaga med tilltagande höjd,
säger man, att en t. uppträder på denna höjd.
En t. uppträder i regel inom
sammanhängande molntäcken. Temp. antar i allm. ett lägsta
värde strax ovanför molntäckets undre
be-gränsningsyta för att sedan stiga till ett
maximivärde något ovan molntäckets övre yta. En
märklig t. uppträder i allm. på en höjd av
mellan 8 och 18 km; denna av Teisserenc de
Bort upptäckta t. begagnas som definition av
gränsytan mellan den undre troposfären och
den övre stratosfären. Generellt kan
beteckningen t. användas för att ange de ställen i
rummet, där temp:s ändring med avståndet
byter om tecken. A. Å.
Temperaturkoefficient, ett talvärde, som
anger hur en viss egenskap, t. ex. trycket,
elektriska ledningsförmågan, volymen, ändrar
sig vid en ändring i temp. Är egenskapens i
fråga värde vid temp. t° C lika med At, vid
temp. 0° C lika med Ao, så är t. (a) mellan 0°
och t° definierad ur likheten: At = Ao (1+at).
I allm. är a i sin tur mer el. mindre beroende
av temp. A. A.
Temperaturstrålare, elektrotekn., se
Elektrisk belysning, sp. 624.
Temperaturstrålning, se Strålning, sp.
686, och Termometer.
Te’mperdagar, oftare Q u a t e’m p e r d
a-g a r (lat. jejünia qua’ttuor te’mporum, fr. les
quatre temps, varav blev
kvatemperda-gar och slutligen t., fsv. tamperdagar), de i
rom.-kat. kyrkan brukliga
kvartalsfastedagar-na, näml, onsdagen, fredagen och lördagen
före 2:a söndagen i fastan och
trefaldighets-söndagen, efter korsmässan (14 sept.) och
Luciadagen (13 dec.). Jfr Fasta. Hg Pl.
Temperera, ge rätta värmegraden, mildra,
dämpa. — Tempererad, måttligt varm.
Tempèring (av lat. te’mpus, tid), artill., ett
sådant inställande av en artilleriprojektils
t i d r ö r (se R ö r 1), att detta efter en viss
från skottlossningsögonblicket beräknad tid
(skjuttiden) bringar projektilen att krevera i
luften på lämpligt avstånd framför målet. Jfr
Luftkrevad. G. af W-dt.
Te’mpest [-pist], Marie, engelsk
skådespelerska (f. 1864). Var 1885—1900 berömd som
operettsångerska och sjöng från 1890 i
Ame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
