Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tenalj - Tenasserim - Tenchi - Tencin, Claudine de, f. Guérin - Tenda, Col di - Tendai - Tendens - Tender - Tendera - Tendo - Tenebrio - Tenebrionidae - Tenedos - Tenerife, Teneriffa - Teneriffaspets - Teneriffasöm - Tengberg, Johan Rudolf - Tengberg, Niklas August - Tengbom, Andreas - Tengbom, Ivar Justus - Tengdahl, Knut Abel - Tengene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Tenasserim—Tengene
108
bräschskjutning vid foten av kurtin och
flanker och att täcka utfallstrupper (se Fäs
t-n i n g, bild 2). — T. betecknar även
ingående vinkel (se Bastion, med bild), och
en fästning säges vara anlagd efter
tenalj-systemet, när dess grundlinje är bruten
i in- och utgående vinklar (se Fästning,
bild 1). L. afP.
Tenasserim, se Burma.
Tenchi, kejsare, se Japan, sp. 994.
Tencin [täsä’], Claudine de, f. Guérin,
fransk salongsdam (1682—1749). Madame de
T. höll under »la régence» en av de mest
berömda salongerna i Paris, där hon, utom
re-genten själv och hans ministrar, mottog
spetsarna i finansens och litteraturens värld. Med
Destouehes hade hon en son, d’Alembert (se
d. o.). Hon skrev kärleksromaner i madame
de La Fayettes stil. — Biogr. av P. M.
Masson (1909). (Kj. S-g.)
Te’nda, Col di, seCol di T e n d a.
Tendai, japansk religion, se Japan, sp. 989.
Tende’ns, syfte, böjelse, strävan, avsikt. —
Adj.: Tendentiös.
Te’nder. 1. Det till ett ånglokomotiv
kopplade fordon, varpå bränsle och vatten för
lokomotivets drift medföras. Se
Lokomotiv, med bilder. — 2. Mindre fartyg, på
vilket passagerare, post och resgods överföras
till på redd el. dyl. liggande större fartyg.
Tendera, syfta till, gå ut på.
Te’ndo, anatse Sena.
Tene’brio, zool., se Mjölbagge.
Tenebriönidae, fam., tillhörande
skalbaggs-gruppen Heteromera, omfattande vanl. mörkt
färgade former av växlande kroppsform. Den
vanligaste och mest kända är mjölbaggen
(se d. o.). I. T-dh.
Te’nedos, turk. Bogtscha ada, turk, ö
utanför Mindre Asiens v. kust, s. om inloppet till
Dardanellsundet; 42 kvkm, 6,052 inv. (1927).
Ockuperat av Grekland under världskriget,
avträddes T. av Turkiet till detta land i
Sèvresfreden 1920 men återgick till Turkiet
enl. Lausannefreden 1923. T. tillhör den
demilitariserade zonen vid sunden och får ej
befästas. Befolkningen, huvudsaki. greker,
åtnjuter sedan 1927 självstyrelse.
TeneriTe, vanlig sv. form Teneriffa, den
största ön bland Kanarieöarna; 2,352 kvkm,
189,931 inv. (1921); huvudort: Santa Cruz.
Se vidare Kanarieöarna samt bild och
kartskiss vid d. o.
Tenerfffaspets, knuten, gles spets med
spin-delliknande mönster, kallas även solspets,
utföres också i Brasilien. Föga värdefull.
Teneri’ffasöm, löst utförd hålsöm, liknande
Tenerif faspetsarna.
Tengberg, Johan Rudolf, historiker
(1845—77), av samma släkt som N. A. T. Blev
fil. dr 1875 och docent i historia i Uppsala.
Han skrev bl. a. »Om den äldsta territoriala
indelningen och förvaltningen i Sverige»
(1875), partiet 1718—1809 i »Sveriges
historia från äldsta tid till våra dagar», bd 5
(1879; fullbordat av S. J. Boethius), samt
artiklar i Nordisk Familjebok.
Tengberg, Niklas August, historiker
(1832—70). Blev fil. dr i Lund 1853, docent
i historia där 1855 och professor 1863. T.,
som var en gedigen, sakrik och självständig
forskare, var specialist på Gustav III:s
historia. Han skrev bl. a. »Om kejsarinnan
Catharina ll:s åsyftade Stora Nordiska alliance»
(1863; akad. avh.) och »Konung Gustaf III:s
första regeringstid» (1871; utg. av C. T.
Odhner).
Tengbom, Andreas, väckelsepräst (1702
—74). Prästvigdes 1730 och tjänstgjorde sedan
hela livstiden i Främmestad, från 1737 som
kyrkoherde. I början av sin prästerliga
verksamhet framkallade T. en lagiskt betonad
väckelse i bygden. Sedan han 1740 vunnits
för herrnhutismen, blev Främmestad
huvudorten i Västergötland för en omfattande och
djupgående herrnhutisk verksamhet, som
fortsatte under hela 1700-talet. Hg Pl.
Tengbom, Ivar Justus, arkitekt,
generaldirektör (f. 1878 7/«). Studerade vid
Chalmers tekniska skola i Göteborg 1894—98, vid
Konstakad:s byggnadsskola 1898—1901 och i
utlandet. T. var 1916
—20 prof, i
arkitektur vid
Konsthögskolan och blev 1924
ge-neraldir. och chef för
Byggnadsstyrelsen. I
samarbete med E.
To-rulf utförde T. bl. a.
rådhusbyggnad i Borås
(färdig 1909) och
Arvika nya kyrka
(färdig 1911). Bland T:s
självständiga arbeten
märkas Stockholms
enskilda banks
ny
byggnad vid Kungsträdgården, Borås enskilda
banks hus, Svenska Dagbladets hus och
Höga-lidskyrkan samt Tryggers, W. Philipsons och
Tillbergs privathus i Stockholm. T. har
dessutom lämnat ritningar till sjukhus,
fabriksbyggnader, kontorshus m. m., t. ex. Sachsska
barnsjukhuset, Konserthuset,
Handelshögskolan, Johnsons, Tändsticksbolagets, Sveriges
litografiska tryckeriers och Sydbankens
affärshus, alla i Stockholm, samt restaurerat
kyrkor och herrgårdar. Han var 1908—11 red.
för tidskr. Arkitekten. G-gN.*
Tengdahl, Knut Abel, kommunalman (f.
1867 8/i). Utbildades i byggnadsyrket, var
1890—98 medarb. i Social-Demokraten och
ägnade sig därjämte ivrigt åt uppbyggandet
av den fackliga arbetarrörelsen, särskilt inom
hamnarbetaryrket. 1898—1901 ledde T.
arbetet på byggande av Folkets hus i Stockholm
och var 1901—14 tjänsteman i
Livförsäkringsbolaget De förenade. Led. av Andra
kammaren 1909—19 och av Första kammaren 1920—
25, sysselsatte sig T. mest med
kommunalpolitiska frågor, särskilt sådana, som rörde
Stockholms stads angelägenheter. Såsom
medlem av Stockholms stadsfullmäktige från 1905
(förste v. ordf. 1920—27 och ordf, sedan 1927)
har T. intresserat sig bl. a. för bostadsfrågor,
kommunala författningsfrågor, rättshjälp,
tuberkulosvård o. a. hälsovård. T. var i 13 år
led. av arbetsutskottet för Stockholms
stadshusbygge, vars förhistoria han skildrat i
samlingsverket »Stockholms stadshus» (1923). T.
är sedan 1917 led.avFörsäkringsrådet. R.L-dm.
Te’ngene, landskommun i Skaraborgs län,
Viste härad, på slättbygden kring Nossan;
21,82 kvkm, 683 inv. (1933). 1,332 har åker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
