Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennessee (Tenn., stat) - Tennfolie - Tennföreningar - Tenniel, sir John - Tennis - Tennkis - Tennklorur - Tennlegeringar - Tennlod el. Snällod - Tennmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Tennfolie—Tennmaim
114
V. om dem går Stora appalachiska dalen med
lägre bergryggar och mellanliggande breda,
fruktbara dalar, vilkas bottennivå i n. ö.
ligger omkr. 520 m och i s. v. 200 m ö. h. över
Stora appalachiska dalen höjer sig
Cumber-landplatån i v., en del av Appalachiska platån,
som här består övervägande av kalksten, i
sina högre östligare delar är täml. ofruktbar
men sänker sig västerut och där har ganska
god jord. I sin v. del är platån skarpt
sönderskuren av floddalar. V. om Appalacherna
ligger »Centralbassängen» på 120—200 m ö. h.
Denna begränsas av en omkr. 50 m hög
»bluff» mot Mississippis breda och sumpiga
dalslätt. I den nordligaste delen av den
senare inom T:s område finnes Reelfort lake,
som intar en sänka, bildad vid ett jordskalv
1818. Klimatet är kontinentalt. Nashville i
Centralbassängen har i jan. en medeltemp. av
3,5°, i juli av 26,3° C. Mississippidalgången
är hetare. Memphis har sålunda resp. 5,o° och
27,2°. Nashvilles årliga nederbörd är 123 cm.
Hela staten har över 100 cm årlig nederbörd.
T. har urspr. varit skogklätt, och ännu intar
skog, mest lövskog, omkr. 2/3 av ytan. 1930
funnos 245,657 farmer med en skördad yta av
omkr. 31,000 kvkm. Skörden uppskattades
1930 till ett värde av 239 mill. doll. Majs är
viktigaste sädesslag och därnäst vete. Bomull
intar en areal av 4,000 kvkm, tobak 600
kvkm. 1932 funnos 1,032,000 nötkreatur och
1,075,000 svin. Appalachiska platån har
betydande kolförekomster (produktion 1930 5,2
mill. ton kol). Stora fosfattillgångar finnas
(brytning 1931 363,000 ton, näst efter Floridas
störst inom Förenta staterna). Mycket
marmor brytes. Värdet av brutna mineral var
1929 41 mill. doll. Industrien baserar sig
huvudsaki. på T:s egna råvaror. Kvarnarna,
bomulls- och bomullsoljefabrikerna, läder- och
tobaksfabrikerna samt skogsindustrierna äro
ej obetydliga. 1929 funnos 2,846 industriella
anläggningar med 126,921 anställda och med
ett tillv.-värde av 0,7 milliarder doll.
Järnvägsnätet omfattar 6,400 km förutom 800 km
elektriska järnvägar. Av befolkningen bodde
1930 34,3 % i städer och samhällen med minst
2,500 inv. Fyra städer, Memphis (253,143
inv.), Nashville (huvudstad), Chattanooga och
Knoxville, nådde 1930 över 100,000 inv. 7,2 %
av befolkningen över 10 år kunna ej läsa och
skriva. Ett statsuniv. finnes i Knoxville och
Vanderbiltuniv. i Nashville. Baptister och
metodister äro de största religiösa samfunden.
T., som fick sina första vita nybyggare på
1750-talet, blev stat 1796. Parlamentet består
av en senat med 33 och ett representanternas
hus med 99 medl. Båda husens medl. väljas
för 2 år. I förbundskongressen representeras
T. av 2 senatorer och 9 representanter. H. N-n.
Tennfolie, kem.-tekn., se B 1 a d m e t a 11.
Tennföreningar. Tenn har atomvärdena 2 (i
stannoföreningar) och 4 (i stanniföreningar).
Den viktigaste stannoföreningen är
stanno-klorid el. tennklorur, SnCl2.2H2O, vita,
vat-tenlösliga kristaller, som bildas, då tenn löses i
saltsyra, och nyttjas som kraftigt
reduktionsmedel och vid färgning som betmedel.
Stanno-hydroxiden, Sn(OII)2, ger salter såväl med
syror som med baser, de senare kallade
stan-nit. Bland stanniföreningar märkes
tennoxid, SnO2, el. tennmalm (se d. o.). Den är
en syreanhydrid, vars salter, stannat, i vissa
fall ha praktisk användning. Natrium- och
kaliumstannat begagnas under namn av
pre-parersalt som betmedel vid färgning. Samma
användning har saltet av en klorhaltig
tennsyra, ammoniumklorostannat, (NlL^SnClo,
s. k. pinksalt (av eng. pink, skär).
Stanni-sulfid, SnS2, kan erhållas som guldglänsande
fjäll, vilka under benämningen musivguld
användas som färgämne. G. S-ck.
Tenniel [te’njel], sir John, engelsk
skämttecknare (1820—1914). T. blev ryktbar
förnämligast genom sina politiska teckningar i
Punch, där han medverkade 1850—1901. Han
adlades 1895. T. utförde även massor av
teckningar till böcker. G-gN.*
Tennis, sportv., se L a w n -1 e n n i s.
Tennkis, miner., se Tenn m a 1 m.
Tennklorür, kem., se Tennföreningar.
Tennlegeringar, kem.-tekn., se Brons och
Lödning.
Tennlod el. S n ä 11 o d, metallogr., se L ö
d-n i n g och Legering, sp. 933.
Tennm Im. Nästan hela
världsproduktio-nen av tenn utvinnes ur mineralet tennsten
el. kassiterit, som utgöres av tennoxid (SnO2),
innehållande 78,6 % tenn och 21,4 % syre.
Mineralet kristalliserar i det tetragonala
systemet (se Kristallsys te m), är vanl.
mörkbrunt till färgen och diamantglänsande.
Av underordnad betydelse som t. är den i
Bolivia förekommande tennkisen (stannit,
Cu2FeSnS4). Primärt uppträda tennmineralen
genetiskt bundna till sura eruptivbergarter,
ss. graniter och kvartsporfyrer, ur vilkas
magmor de framgått genom pneumatolytiska
TENNESSEE
Skala 1:7 mill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
