Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennmalm - Tenno - Tennoxid - Tennpest - Tennsten el. Kassiterit - Tennyson, Alfred - Tenochtitlán - Tenoplastik - Tenor - Tenorbaryton - Tenorklav - Tenos, Tinos - Tenotomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Tenno—Tenotomi
116
processer (jfr Mal m), samt förekomma som
små kristaller insprängda i vissa partier av
sådana eruptiv el. angränsande bergarter.
Genom sin tyngd (spec. v. 6,8—7), hårdhet
(6—7) och kemiska stabilitet bildar
tennstenen därjämte sekundära s. k.
vaskfyndighe-ter. Ur sådana förekomster utvinnes
huvudparten av världsbehovet. Den primära, i
gruvor brutna t. har i regel en metallhalt av
0,2—2,o %, medan vaskförekomster under
gynnsamma förhållanden kunna vara
brytvärda vid en halt av endast 0,03 %.
Råmalmen anrikas lätt på mekanisk väg (se A
n-r i k n i n g) till omkr. 70 % metallhalt.
Jordens största tennförekomster (av sen
mesozoisk el. tidig tertiär ålder) finnas i s. ö.
Asien, inom den s. delen av en tennförande
zon av nära 4,000 km längd, från de vid
Sumatras östkust belägna öarna Billiton och
Banka utefter hela Malackahalvön samt
vidare norrut genom Siam och Burma till
Syd-kina. Från denna zon härröra f. n. nära 70 %
av den årliga världsproduktionen, och under
historisk tid ha här utvunnits sammanlagt ej
mindre än 4,000,000 ton metalliskt tenn, ehuru
bearbetning i större skala ej tog sin början
förrän på 1880-talet. Som modern producent
kommer därnäst Bolivia med omkr. 22 %
av den årliga världsproduktionen. Alltsedan
bronsåldern bearbetas förekomster i Cornwall
och Devonshire, vilka under hela den
historiska tiden ända fram till 1880-talet voro
världsmarknadens huvudleverantörer med en
total produktion av omkr. 1,500,000 ton
tennmetall men vilkas årliga bidrag till
världsproduktionen numera utgör mindre än 2 %.
I Sverige har tennsten anträffats som en
sällsynthet i pegmatitgångar på Utö och vid
Finnbo nära Falun; i Finland har den brutits
i Pitkäranta vid Ladoga. F. R. T.
Tenno, se Japan, sp. 992.
Tennoxid, kem., se Tennföreningar
och Tennmalm.
Tennpest, kem., se Tenn.
Tennsten el. K a s s i t e r 11, miner., se
Tennmalm.
Tennyson [te’nisn], Alfred, lord, engelsk
skald (1809—92). T. studerade vid Cambridges
univ., där också hans tidigaste diktning
tillkom, vilken mottogs kyligt av kritiken:
diktsamlingarna
»Poems chiefly
ly-rical» (1830) och
»Poems» (1833). I
den senare
före-kommo några av
hans bästa dikter,
»Oenone», »The
miller’s daughter»,
»The lotos-eaters»,
»The palace of
art» m. fl. 1842
kom en ny
diktsamling, som dock
även upptog urval
ur de föreg. Bland
nya dikter däri
märkas »Godiva», »Locksley hall», »Ulysses»
m. fl. och förstudier till hans senare stora
episka cykel om Artursagan (se nedan)
Därmed slog han igenom. Efter »The princess, a
medley» (1847) följde elegierna »In memoriam»
(1850) med tidsstämning jämte uttryck för
personliga upplevelser (vännen Hallams död).
T. blev poet laureate 1850. Bland hans mera
betydande större dikter märkas vidare »Maud,
a monodrama» (1855), med stark och upprörd
lidelse, »Enoch Arden» (1864), ett
sentimentalt idylliskt epos (sv. övers, i Finsk Tidskr.
1878), samt en cykel episka dikter om
Artursagan (»The idylls of the king», 1859—-89).
Av dessa äro 7 övers, till sv. under titeln
»Konung Arthur och hans riddare» (1874—
76). T. erhöll 1884 pärsvärdighet. Han utgav
även »Ballads and other poems» (1880),
»Locksley hall — sixty years after» (1886; med utfall
mot naturalismen), »The death of Oenone and
other poems» (1892) m. fl. samlingar. Inom
dramat misslyckades han (»Queen Mary»,
1875, »Harold», 1876, »Becket», 1884, etc.). —
T:s skaldelynne är lyrisk-episkt; i det
kon-templativa och skildrande lyckas han bäst.
Gudsförtröstan och hopp om en ädlare
mänsklighet känneteckna hans diktning. Till väsen
och form är den en fortsättning av
romantiken (Wordsworth, Byron, Shelley, Keats) med
stegring av färg- och klangrikedom och
konstnärlig detaljutmejsling. Han begrovs i
West-minster abbey. — »Works» i 9 bd (1908—09)
med förklarande noter av honom själv och
hans son »Suppressed poems of A. lord T.
1830—1868» utgå vos 1910. T:s »Dikter i urval,
tolkade af Hj. Edgren» utkommo 1902,
däribland »Nyårsklockorna». — Monogr. av T:s
son (2:a uppl. 1905), M. Luce (1908), A. E.
Baker (1914 och 1916) samt H. Nicholson
(1923). E. F-t.*
Tenochtitlän [tenåtf-], »kaktusklippans
stad», aztekernas huvudort, grundades 1325.
Var belägen på två öar i saltsjön Texcoco i
Méxicodalen. Den utökades medelst
utfyll-ningar och stod genom breda vägdammar i
förbindelse med fastlandet. Staden förstördes
1521 av Cortez. På T:s ruiner uppfördes
Mexikos nuv. huvudstad. — Litt.: J. V. Eriksson,
»Montezumas Mexiko» (i Ymer 1919). S. L-é.
Tenoplastik, kir., se Tenotomi.
Tenor (it. teno’re, fr. ténor, taille), mus.,
urspr. huvudstämman i en flerstämmig sats i
motsats till den diskanterande stämman
(diskanten), som figurerade mot den andra. Då den
flerstämmiga satsen delades i två
stämkaraktärer, sopran och alt mot t. och bas, blev t.
beteckning för den höga manliga stämman. Med
avseende på tenorrösten såsom den höga
manliga rösten skiljer man ibland mellan lyrisk
t. och hjältetenor, av vilka den senare
ligger något lägre och närmar sig baryton.
I manskvartett kallas de båda övre
stämmorna t. (»första t.» och »andra t.»). T. N.
Tenorbaryton, se Baryton 3.
Tenorklav, mus., se C - k 1 a v.
Ténos, nygrek. T i’n o s, ö i Egeiska havet,
tillhörande Kykladernas grupp och belägen
mellan Andros och Mykonos; 201 kvkm;
huvudstad: T. (Tinos; 2,485 inv. 1929). I närheten
ligger vallfartskyrkan Hagia Euangelistria,
dit stora mängder av pilgrimer (30,000—
40,000) samlas vid festerna 25 mars och 15
aug.; den är ett grekiskt Lourdes, ryktbar för
underbara helbrägdagörelser. T. kom 1207 till
familjen Ghisi och tillhörde därefter
venezia-ner och sedan 1714 turkarna. M. Pn N-n.
Tenotomi (av grek. te’non, sena, och tomé,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
