- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
125-126

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofiska samfundet - Teotihuacán, San Juan Teotihuacán - Tephroit - Tephrosia - Tephus - Tepic (Nayarit) - Tepidarium - Teplitz - Teplitz-Schönau - Tequendama - Teramo - Terapeuter - Terapi - Terauchi, Masataka - Terbium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Teotihuacän—Terbium

126

(se d. o.) och överste Henry
Steele Olcott (1832—1907).
1879 flyttade T. över till
Indien. Kort efter fru
Blavat-skys död splittrades T. i två
huvudgrenar: en
västerländsk-indisk (ledd av Annie Besant,
se d. o.) och en amerikansk
(ledd av Catherine Tingley, se
d. o.). Den djupaste schismen
inom T. ägde rum 1913, då
Rudolf Steiner (se d. o.) bröt sig
ut (se Antroposofi). E.B-m.

Teotihuacän [täåtimaka’n],
San Juan T., ruinplats i
Méxicodalen, 50 km n. ö. om
Mexikos huvudstad. T. var
toltekkulturens centrum. Det
skövlades omkr. 600 e. Kr. av
ett barbarfolk, som därefter
bebodde platsen och som
slutligen underkuvades av
aztekerna. De viktigaste
ruinerna äro två stora pyramider
samt en omfattande, av
mäktiga vallar omgiven tempelanläggning. Den
största pyramiden, Solpyramiden (se Mexiko,
bilder på pl. 2), är 68 m hög, och varje sida
mäter vid basen över 220 m. Den är
Forname-rikas näst största byggnadsverk. — Litt.: E.
Seler, »Die Teotiuacan-Kultur» (i »Gesammelte
Abhandlungen», 5, 1915); M. Gamio, »La
pobla-ciön del valle de T.» (3 bd, 1922). S. L-é.

Tephroit, miner., se O 1 i v i n.

Tephrösia, ett släkte av fam. baljväxter,
Leguminosae, som i Afrika begagnas som
fiskgift. Jfr B a t u a, sp. 1018.

Tephus, se B h u t a n.

Tepi’c, numera off. N a y a r i t, stat (före
1917 territorium) på v. kusten av Mexiko,
kring nedre loppet av Rio de Santiago; 27,053
kvkm, 167,724 inv. (1930). Produktion av
socker, bomull m. m.; rika men föga
exploaterade mineralfyndigheter. Huvudstad är Tepic
(15,109 inv.), hamnstad San Bias.

Tepidärium, se Romerska bad.

Te’plitz, stad och badort, ingår numera i
Teplitz-Schönau (se d. o.).

Te’plitz-Schönäu, tjeck. Teplice-Sanov, stad
i n. Böhmen, Tjeckoslovakien, i sänkan
mellan Erzgebirge och Böhmisches Mittelgebirge;
30,911 inv. (1930), mest tyskar. T. är en av
Böhmens äldsta och förnämligaste bad- och
kurorter med starkt radioaktiva
alkalisk-saliniska varma källor (temp. i Urquelle
uppgår till 46° C), anlitade för reumatism, gikt,
neuralgi m. m. T. besökes årl. av 8,000—
10,000 kurgäster. Med närliggande förorter
(bl. a. Turn, tjeck. Trnovany, 16,637 inv.) är
T. även ett betydande industricentrum med
textil-, metall- och kemiska fabriker samt
glasbruk. — Källorna äro säkert kända åtm.
från 1500-talet.

Tequendama [täkända’ma], 146 m högt
vattenfall i Rio Bogotä, högerbiflod till Rio
Magdalena, v. om Bogotä i Colombia.

Te’ramo [-må], stad i it. landskapet Abruzzi
e Molise. vid kustfloden Tordino; 30,663 inv.
(1931; i hela kommunen); huvudstad i prov.
T. (1,944 kvkm, 226,414 inv.). Märklig
katedral, gr. på 1100-talet; romerska
byggnads-lämningar. Vid T. astron. observatorium.

Utsikt över Teplitz-Schönau.

Terapéu’ter, i Filons skrift »Om det
kon-templativa livet» namn på eremiter, män och
kvinnor, särskilt i Egypten, som lämnat allt
för att leva ett från själens sjukdomar befriat
liv i ensamhet under meditation över de
heliga skrifterna. Ty. monogr. av P. Wendland
(1896). Hg Pl.

Terapi (grek. therapei’a, behandling),
sammanfattningen av de systematiska
åtgärderna för att bekämpa sjukdom och
sjukdoms-yttringar. Symtomatisk t. riktar sig
mot enstaka, vanl. subjektivt markerade
sjukdomstecken, ss. smärta, feberhetta, andnöd
och yrsel. Kausal el. etiologisk t.
riktar sig mot sjukdomens orsak och kallas,
där den är väl begränsad till den kända
orsaken, t. ex. bakteriellt virus el. hormonbrist,
för specifik t. Uttrycket therapia
sterilisans magna begagnas om kemoterapiens
resultat att genom en avpassad insprutning i
ett slag befria kroppen från ett i densamma
spritt infektiöst agens, t. ex. salvarsanets
verkan vid experimentell syfilis. Fysikalisk
t. är, i viss motsats till el. i samarbete med
den medikamentösa t., användningen av
gymnastik, massage, bad, värme el. elektricitet i
behandlingen. Om dietisk t. se Diet.
Regimterapi är en, särskilt för
funktionella nervsjukdomar utarbetad, skolning av
livsföringen med det bestämda målet att
träna en försummad funktion el. träna viljan
till en prestation, t. ex. för att komma upp
ur ett tillstånd av indolens el. för att
undvika skadliga vanor. Utövaren av t., som
behärskar tekniken och överblickar resultatet,
kallas terapeut. Jfr Elektroterapi
och Ljusbehandling. Tillg.

Terauchi [-raotfi], M a s a t a k a, greve,
japansk statsman (1850—1919). Var som
krigsminister före och under rysk-japanska
kriget verksam för japanska arméns
modernisering, genomförde som resident i Korea 1909
—16 detta lands införlivande med Japan och
förde som ministerpresident 1916—18 en
konservativ kraftpolitik. V. S-g.*

Te’rbium, kem., se Sällsynta j o r
d-artsmetaller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free