Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teresia (Teresa), Den heliga (Teresia av Jesu, spanskt helgon) - Terestjenko, Michail Ivanovitj - Tereus - Terfezia - Tergeste - Terglou - Teriak - Terijoki - Terijärvi el. Terjärv - Terion, Hugues de - Term - Termal - Terman, Lews Madison - Termer - Termes - Termin - Terminal - Terminalia - Termini Imerese - Terminism - Términos, Laguna de - Terminsaffärer - Terminshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Terestjenko—Terminshandel
129
»Vida» och brev. T. kanoniserades 1622 och
erhöll titeln doctor ecclesiae. Hennes dag är
15 okt. Hennes skrifter utgåvos bl. a. i 6 bd
1881 samt i flera övers. — Litt.: R. Hoornaert,
»Sainte Thérèse écrivain» (1922); L. Bertrand,
»Sainte Thérèse» (1927; ty. övers. 1928). Hg Pl.
Tere’stjenko, Michail Ivanovitj, rysk
politiker (f. 1885). Industrimagnat från Kiev
med västerländsk universitetsbildning (studier
i nationalekonomi i Leipzig), blev T., som
under världskriget nedlagt ett energiskt
arbete i ryska krigsindustrikommissionen,
finansminister i den mars 1917 bildade
provisoriska regeringen; efter Miljukovs avgång i
maj s. å. var T. utrikesminister till
bolsjevik-revolutionen och proklamerade maj 1917 som
den ryska politikens mål en fred utan
annexio-ner och kontributioner. T. sökte också, ehuru
förgäves, påverka Rysslands bundsförvanter
till moderation och öppna vägen till allmän
fred. Efter bolsjevikrevolutionen inspärrad i
Peterpaulsfästningen, blev han i början av
1918 frigiven och lyckades fly till
Västerlandet, där han sedan varit verksam i den
emigrantryska aktionen mot bolsjevismen. A.Kgn.
Tèréus (grek. Teréu’s), se F i 1 o m e 1 e.
Terfézia, bot., se Tryffel.
Terge’ste, se Trieste.
Terglou [-glo’], se T r i g 1 a v.
Tèriak, motgift, medikamentsblandning,
varmed man under den klassiska tiden sökte
skydda sig mot alla slags förgiftningar. På
Galenos’ auktoritet begagnades såväl under
medeltiden som långt in i nyare tid ett t.
med 71 olika beståndsdelar, bl. a.
pulveri-serade huggormar, opium m. m. C. G. S.
Te’rijoki, socken i Viborgs län, Finland,
invid ryska gränsen; 61 kvkm, 8,331 inv. (1932),
finsktalande. Havsbad. Före världskriget
mycket besökt av sommargäster från
Petersburg. O. Brn.
Te’rijärvi el. T e’r j ä r v, socken i Vasa län,
Finland; 207 kvkm, 3,724 inv. (1932),
svensk-talande. O. Brn.
Terlon [tärlä’], II u g u e s de, fransk
diplomat (omkr. 1620—omkr. 1690). Gick i
beskickning till Karl X Gustav i Polen 1656—57 och
följde denne i kriget. På Karl Gustavs
önskan utsåg Mazarin motvilligt T. till
ambassadör 1658. T. följde Karl Gustav över Bält
och underskrev som medlare Roskildefreden
s. å. Han ogillade fredsbrottet men följde
konungen även aug. s. å. till Själland (se T.
Gihl, »Sverige och västmakterna under Karl
X Gustafs andra krig mot Danmark», 1913;
akad. avh.). T. var 1659 i Polen för att medla
och deltog sedan i förhandlingarna, som ledde
till freden med Danmark 1660. S. å.
återkallades T. till Frankrike men fick 1662, 1664
och 1665 åter kreditiv som ambassadör till
Sverige (se B. Fahlborg, »Sveriges yttre
politik 1660—1664», 1932; akad. avh.). Då
Pom-ponne anlänt 1666, lämnade T. Sverige men
kvarblev som ambassadör i Danmark till 1676
(jfr H. Bohrn, »Sverige, Danmark och
Frankrike 1672—1674», 1933; akad. avh.). T:s
»Mé-moires» för tiden 1656—61 (2 bd, 1681-—82)
är en ofta använd källskrift men betydligt
mindre tillförlitlig än T:s åtm. delvis
bevarade depescher till Mazarin (se L. Weibull i
Scandia 1929). B. H-d.
130
Term. 1. Fackord, fackuttryck. — Teknisk
t., uttryck, som på ett visst område har
specifik, skarpt begränsad betydelse.
2. (Log.) Begrepp i en slutledning (se d. o.).
3. (Mat.) Uttryck, som förbindes med ett
annat genom plus el. minus. I uttrycket
2a — b3 + 4ac äro samtliga tre uttryck alltså
termer.
4. (Fys.) Dets. som spektralterm (se
Spektrum, sp. 223).
Termäl, som rör varma källor el. bad.
Terman [tä’mon], Lewis Madison,
amerikansk psykolog (f. 1877), prof, i Los
An-geles 1906. Skr.: »Genetic studies of genius»
(3 bd, 1926—30), »Children’s reading» (1926;
tills, m. M. Lima) m. fl.
Te’rmer (lat. the’rmac, av grek. thermo’s,
varm, het). 1. Mineralkällor, t e r m a 1 k ä
1-1 o r, vilkas naturliga värmegrad överstiger
20° C (källor med högre värme än 50° C
benämnas heta t.). Bad, som serveras med
vatten från t., kallas termalbad. —
2. Namn på romarnas varmbad och lokalerna
för dessa. Se R o m e r s k a bad.
Te’rmes, zool., se Termiter, sp. 131.
Termin (lat. tc’r minus, gräns), bestämd,
utsatt tidpunkt; förfallotid; regelbundet
återkommande tid för vissa slags arbeten
(läs-termin vid läroanstalt o. s. v.).
Terminal, bot., zool., toppställd, sittande i
främre spetsen.
Terminälia. 1. (Bot.) Se Combretaceae.
— 2. Se Terminus.
• Te’rmini Imere’se, stad i it. prov. Palermo,
på Siciliens n. kust; 18,629 inv. (1921).
Viktig hamnplats med betydande fiske; kurort
med radiumhaltiga bittervattenskällor.
Ruiner från romarnas Thermae Himerenses; ö.
om T. låg Himera (se d. o.).
Termini’sm (av lat. te’rminus, gräns,
begrepp), namn på nominalismen (se d. o.)
under senskolastiken, då denna åsikt ånyo
utvecklades av Occam och hans efterföljare.
Terminologi, sammanfattningen av
termerna på ett visst område. — Ad].:
Terminologisk.
Términos, Laguna de, se C a m p e c h e.
Terminsaffärer, se Term i n s h a n d e 1.
Terminshandel. Vid den börsmässigt
organiserade handeln med varor och värdepapper
kan det effektiva fullgörandet av de olika
avtalen, kontrakten, bestämmas till att ske
antingen omedelbart el. inom närmaste tid,
el. också kan leveransens fullgörande fixeras
inom en längre fram belägen tidrymd el.
termin, t. ex. per medio mars, per ultimo juni
(terminsaffärer). De flesta dylika göras
ur spekulationssynpunkt, d. v. s.
kontrahenterna kunna genom köp el. försäljningar
kompensera sina engagement på den el. den
terminen. Under förutsättning av fullständig
kvantitativ kompensation i fråga om köp och
försäljningar har spekulanten endast att avlämna
el. erhålla den prisdifferens, som uppstått vid
avräkningen, differens affärer. Äro
antingen köpen el. försäljningarna
överskjutande, är den ifrågavarande kontrahenten bunden
vid att effektivt mottaga el. leverera den
överskjutande delen. För att spekulanterna
ej skola vara alltför bundna vid det effektiva
fullgörandet av kontrakten, kunna dessa pro-
XIX. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
