Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termometer - Termometri - Termonasti - Termopyle - Termoregulator - Termosflaska - Termoskop - Termostapel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Termometri—Termostapel
150
uppnår man, att en mycket kort
termometerskala kan användas inom en serie
temperaturintervall, som tillsammantagna sträcka sig
över vitt skilda temp. — Både maximi- och
minimitemperaturer anges av Six’
t. (bild 2). Röret nop är nedtill
fyllt med kvicksilver, kärlet d och
återstoden av rörgrenen n med
alkohol el. toluol; i rörgrenen p och
kärlet q finns en mindre mängd
alkohol el. toluol; i övrigt är kärlet
q tomt. Som termometervätska
tjänstgör vätskan i d och n jämte
kvicksilvret; de små
metallstavarna a och b förskjutas av
kvicksilverpelarens båda ändar och
kvar-stanna vid dessas högsta lägen.
Instrumentet anbringas vanligen
horisontellt, och metallstavarna
återföras då till beröring med
kvicksilvret genom att man
vänder instrumentet vertikalt; i den
modell, som visas av bilden,
återföras de med hjälp av en magnet.
Metalltermometrar användas
särskilt i självregistrerande
instrument, s. k. termografer. I den
vanligaste termografen består den
temperaturkänsliga delen av ett
bour-donrör, som innehåller alkohol el.
toluol. Då vätskan utvidgar sig,
ökas trycket i det krökta röret,
vilket därvid rätar ut sig. Rörets ställning
överföres på en penna, som ritar på en av
ett urverk driven cylinder. Som
differentialtermometer kan man anse varje
anordning, som avser att mäta
temperaturdifferenser. Urspr. användes beteckningen på
en av Leslie konstruerad gastermometer, som
direkt angav differensen i temp. mellan två
gasbehållare.
För vetenskapliga mätningar av temp. ha
på senare tid de elektriska metoderna vunnit
vidsträckt användning. Termoelementen lämpa
sig särskilt, då det är fråga om mätning av
temperaturdifferenser. I kombination med en
känslig galvanometer ge de möjlighet att
bestämma temperaturskillnader, som äro mindre
än en milliondels grad. Ung. samma
noggrannhet kan man uppnå med mo t stånd
s-termometern, som grundar sig på att
vissa ämnens elektriska motstånd starkt
ändrar sig med temp. Ett ofta använt
termoelement består av koppar-konstantan. Vid höga
temperaturer användes termoelement av
platina och platinarodium samt iridium och
Bild 3. Termograf. A bourdonrör, B rörlig arm med
penna.
iridiumrutenium. I motståndstermometrarna
brukas vanl. platina men även guld och
nickel som motståndsmetall.
Genom teori och experiment har man
fastställt vissa lagar om sambandet mellan en
svart (fullkomligt absorberande) ytas
strålning och dess temp. En sådan är t. ex.
Stefan-Boltzmanns lag (se Strålning,
sp. 687). Man har funnit denna lag
bekräftad för hela det temperaturintervall, inom
vilket man kan röra sig vid experiment i
laboratorierna. Gör man det av teorien stödda
antagandet, att lagen gäller även utanför detta
intervall, har man möjlighet att från
strål-ningsförhållandena sluta till temp. hos
kroppar med så hög temp., att den ej kan mätas
på annat sätt. På detta el. liknande sätt
har man t. ex. slutit sig till temp. på
hundratusentals grader hos vissa stjärnor. Särskilt
inom astronomien men även inom
metallo-grafien (se Pyrometer) är denna metod,
ehuru behäftad med en viss villkorlighet, av
stor betydelse. A. Ä.
Termometri. 1. (Fys.) Läran om metoder
för temperaturmätning (jfr Termometer).
-—• 2. (Fysiol.) Bestämning av temp. hos
kroppen el. dess olika organ. För vanliga
medicinska ändamål betjänar man sig av s. k.
febertermometrar (se Feber). För
mätningar av temp. i olika organ har man
utbildat termoelektriska metoder. För att i
detalj följa temperaturförändringarna hos en
individ har man tillämpat samma princip, som
ligger till grund för b o 1 o m e t e r n (se d. o.).
Jfr Kroppstemperatur. J. E. J-n.*
Termona’sti, bot., se Re tn ingsf y si
o-1 o g i, sp. 680.
Termo’pyle, se T h e r m o p y 1 e.
Termoregulätor, se Termostat.
Te’rmosflaska, dubbelväggigt glaskärl, i
vilket mellanrummet mellan väggarna
evakuerats, sedan glaset först
försilvrats (se Dewar).
Frånvaron av luft i
mellanrummet hindrar
övergång av värme mellan
ytter- och innervägg
genom värmeledning och
konvektion, medan
försilv-ringen på grund av sin
ringa absorptionsförmåga
för strålning starkt
nedsätter värmeutbytet
genom värmestrålning (jfr
Strålning, sp. 687).
T., oftast skyddad av ett
plåtfodral, nyttjas till för-
varing av varma el. kalla matvaror el.
drycker samt flytande luft, väte och helium
m. m. Sv. B-r.
Termoskop [-skå’p], enkla instrument av
olika typer för påvisande av
temperaturändringar. Nyttjas mest för
demonstrationsän-damål. Sv. B-r.
Termostapel, ett antal seriekopplade
termoelement (se d. o.), brukas oftast för
strålningsmätningar. Genom seriekopplingen
adderas spänningen från de olika elementen,
och känsligheten mångdubblas. Lödställena
kunna fördelas över en rund el. fyrkantig
yta el., för mätningar i spektrum, längs en
linje (1 i n e ä r t.). Man placerar då t. så,
Två olika
termosflaskor utan
skyddshöl-je. Försilvringen är
icke angiven, varför
även inre väggen
synes.
Bild 2. Six’
maximi- och [-minimiter-mometer.-]
{+minimiter-
mometer.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
