Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termostapel - Termostat - Termoström - Termotaxis - Termoterapi - Termotropism - Tern - Ternate - Terni - Ternstedt, Nils Johan (John) - Ternstroemiaceae - Ternström, Chr. - Ternström, Johan - Ternär - Terofyt - Teros - Terpandros - Terpen - Terpener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Termostat—Terpener
152
T. v. termoregulator för elektriskt uppvärmt bad, t. h. för gaseldat.
att alla lödställena bestrålas av samma
spekt-rallinje. Sv. B-r.
Termostät, fys., bad (se d. o., sp. 683), som
med hjälp av en i badet placerad
termoregulator hålles på konstant temp.
Termoregulatorn kan bestå av en glaskula, fylld
med kvicksilver, toluol el. annan lämplig
vätska. Stiger temp. i badet, utvidgar sig
vätskan i kulan och pressar upp kvicksilver
i ett med kulan sammanhängande kapillärrör.
Vid gaseldad t. avstryper det uppstigande
kvicksilvret gastillförseln till brännarna; är
t. elektriskt uppvärmd, kommer det i kontakt
med en metallspets i kapillärröret. Härvid
slutes en elektrisk ström genom ett relä, som
bryter el. försvagar t:s värmeström. Så snart
temp. åter börjar sjunka, ökas gastillförseln
åter el. brytes reläströmmen, varvid
uppvärm-ningsströmmen slutes. T:s temp. kan inställas
på önskat värde t. ex. genom att man
förskjuter metallspetsen i kapillärröret. T. kan
utföras även för andra uppvärmningssätt
(varmvatten, ånga) och med andra
termoregulatorer, konstruerade som en
metalltermometer, termoelektrisk el. motståndstermometer
(se Termometer). Det enkla
elektromagnetiska relät ersättes ofta av andra typer,
som för termoelektriska och
motståndstermo-metrar måste vara mycket känsliga och ofta
äro täml. komplicerade.
Vissa bestämda temperaturer kunna
kon-stanthållas genom utnyttjande av lämpliga
ämnens smpt (vatten, olika metaller m. m.).
Man kan då placera t. i ett bad av det
smältande ämnet. Även ångor av lämpliga
ämnen (för låga temp. helium, väte, syre,
kolsyra; för högre vatten, anilin, svavel m. m.)
kunna användas. I detta fall kan man i viss
mån reglera temp. genom att variera trycket
över den kokande vätskan. Sv. B-r.
Termoström, se T e r m o e 1 e k t r i c i t e t,
sp. 138.
Termota’xis, bot., se Re t n i n gs f y s i
o-1 o g i, sp. 680.
Termoterapi, med., dets. som
värmebehandling (se d. o.).
Termotropi’sm, bot.,
seRetningsfysio-1 o g i, sp. 680.
Tern, tre lotterinummer, på vilka man
vinner blott om alla tre utfalla; tre (el. sex)
pappersark lagda ini varann.
Ternäte, vulkanö bland Moluckerna,
Nederländska Indien, utanför Halmaheras v. kust;
137 kvkm, omkr. 11,000 inv. Huvudorten T.
(5,984 inv. 1928) är viktig handelsplats och
huvudstad i residentskapet T. (286,380 kvkm,
492,973 inv.).
Te’rni, stad i Umbrien, mell.
Italien, vid Tibers biflod Nera;
62,635 inv. (1931; som
kommun) ; huvudstad i prov. T.
(2,129 kvkm, 179,078 inv.). T.,
romarnas Interamna, har i
nyare tid snabbt utvecklats
till en betydande industristad
med stora järn- och stålverk,
textilfabriker, tillv. av
krigs-material, kalciumkarbid m. m.
Elektrisk kraft från det
berömda vattenfallet (Cascata
delle Marmore; fallhöjd 160 m)
i Neras biflod Velino.
Ternstedt, Nils Johan (John), präst,
författare (f. 184 4 27/io), kyrkoherde i Fägre
(Skara stift) 1884, teol. dr 1897, framstående
representant för en personlig
fromhetsrikt-ning med en viss mystisk prägel (med rötter
i Böhme, von Baader, Tersteegen), utmärkt
av såväl ett starkt missionsintresse som
anknytning även till katolskt fromhetsliv. Så
har T. t. ex. under titeln »Den heliga
visheten» utgivit Fénelons (se d. o.)
»Christia-nisme» (1877). P. Sgn.
Ternstroemiäceae, bot., se Tefamiljen.
Ternström, C h r., se T ä r n s t r ö m, C h r.
Ternström, Johan, präst (1803—82). Blev
1847 kyrkoherde i Tranås, Lunds stift, och
erhöll 1855 transport till Fjälkestad. T. var led.
av prästeståndet vid riksdagarna 1859—66
och blev teol. dr i Jena 1863. Han utgav 1831
—33 Siaren, en Practisk Christlig Månadsskrift,
och 1840—49 Nordisk Kyrkotidning, i vilken han
gjorde sig till tolk för en av Sellergren och
Schartau påverkad gammalpietistisk fromhet
i strängt» kyrklig och konfessionalistisk anda.
Med ytterlig skärpa angrep han G. Scott och
metodismen samt den herrnhutiserande
ny-evangelismen hos C. O. Rosenius och F. G.
Hedberg. Kyrkopolitiskt närmade han sig
från 1850-talet de lundensiska
högkyrkomännen, kritiserade Fosterlandsstiftelsen och den
från prästerlig kontroll emanciperade
religiösa lekmannaverksamheten. Bland T:s
skrifter märkas »Den sjunde basunen och det
tredje ve» (1856) och flera saml. predikningar.
— Litt.: E. Newman, »Nordskånska
väckelserörelser», I (1925); G. Westin, »George Scott»
(1929); L. Schöldtz i Lunds Stifts Julbok 1931,
s. 9 ff. E. Nwn.
Ternär, metallogr., se Legering.
Terofyt (av grek. the’ros, sommar, och
fy’-ton, växt), bot., dets. som sommarannuell. Se
Hapaxant.
Teros, bot., se Rosor, sp. 1100.
Terpa’ndros (grek. Te’rpandros, lat.
Ter-pa’nder), forngrekisk musiker och diktare från
Lesbos, verksam i Sparta i början av 600-talet
f. Kr., enl. traditionen uppfinnare av den
sju-strängade lyran; bilder visa emellertid, att
denna är äldre. T. har utan tvivel haft stor
betydelse för musikens utveckling. M. Pn N-n.
Terpen, se P å 1 b y g g n a d e r, sp. 310.
Terpener, kem., mer el. mindre omättade
cykliska kolväten (se d. o.), som mycket likna
de acykliska föreningarna. De kunna sägas
bilda en övergång mellan acykliska och
cykliska föreningar. De förekomma i
terpentin-olja och i en hel del eteriska oljor. Kåda är
en lösning av hartssyror i t. Bland viktiga t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
