Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terrass - Terrasse, Claude - Terrasskultur - Terre Haute - Terrester - Terrester refraktion - Terrestriska bildningar - Terreur - Terribel - Terrier - Terrigen - Terrin - Territ - Territelariae - Territet, Montreux-Territet - Territorial - Territorialgränsen - Territorialtrupper - Territorialvatten - Territorium - Terror, Terrorism - Terror, Mount - Terry, Ellen Alice - Terräng - Terrängavskärning - Terrängbeteckningar - Terränglöpning - Terrängritt - Terrängvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Terrasse—Terrängvinkel
156
na landisens rand av smältälvar avsatta t.
kallas randterrasser och ange med sin
yta strandlinjens nivå vid den daterbara
tidpunkt, då isranden där framgick. G. D. G.
Terrasse [-a’s], C 1 a u d e, fransk tonsättare
(1870—1923). Komponerade operetter, bl. a.
»Monsieur de La Palisse» (1904;
»Ambassadören», uppf. i Sthlm 1907), samt
femakts-operan »Le mariage de Télémaque»
(»Tele-maks friarefärd», uppf. i Sthlm 1910). H. G-t.
Terrasskultur, en för Medelhavsländernas
mera kuperade trakter sedan antiken
karakteristisk form för jordbruk, till förebyggande
av den odlingsbara jordens bortförande av
vind och rinnande vatten i områden, där
vegetationstäcket och den naturliga
jordfuktigheten ej äro av tillräckligt bindande natur.
Terrasserna kantas vanl. av stenmurar och
förekomma ofta i hundratal ovanför varandra
på dalsidor o. a. sluttningar. Kring v.
Medelhavet är kulturlandskapet nästan överallt
terrasserat och ofta, i Nordafrika alltid,
kombinerat med anordningar för
konstbevattning. — Litt.: J. Frödin, »Om
terrasskulturen i västra Medelhavsområdet» (i
Sydsvenska Geogr. Sällsk:s Årsbok 1925). — Ett slags,
vanl. med bevattning kombinerad t.
förekommer även i olika delar av Asien, särskilt vid
risodling (se bild på pl. till Filippinerna,
Japan, bild 5, och Kina, bild på pl. 2).
Terre Haute [te’ro håu’t], stad i v. delen av
Indiana, U. S. A., vid Wabash river; 62,810
inv. (1930); järnvägsknut, flyghamn.
Medelpunkt för ett rikt stenkolsfält; industrier.
Terre’ster, som hör till, avser jorden.
Terrester refraktiön, ljusstrålarnas
brytning, när de framgå i luftlager i närheten av
jordytan. T., som är ett specialfall av den
allmänna refraktionen i atmosfären, är av
särskild betydelse vid geodetiska operationer.
Den beror i främsta rummet på storleken av
den båge från jordens medelpunkt sett, som
förenar observatören och det objekt, som är
underkastat t., och därnäst på fördelningen
av trycket och temp. i luftlagren nära
jordytan. T. gör sig huvudsaki. märkbar i
höjdleden, men även en lateral komponent
uppträder ibland. K. Lmk.
Terre’striska bildningar, geol., se L i m n
i-s k a bildningar.
Terreur [-rö’r], La, se Frankrike, sp. 994.
Terrlbel, faslig, ryslig.
Te’rrier, se Hundraser, sp. 132 och bild
6, 23 och 26.
Terrigèn (av lat. te’rra, jord, och grek,
ge’-nein, uppkomma) säges om beståndsdelar i
sedimentära avlagringar, d. v. s. det, som
härrör från förstörda bildningar i den fasta
jordskorpan, i motsats till dels kemiskt
avsatta beståndsdelar, dels organiska lämningar.
Jfr Djuphavsbildningar, sp. 1024.
Terrin (fr. terrine), soppskål.
Territ, kem. tekn., se
Kloratspräng-ämnen.
Territeläriae, zool., se Minörspindlar.
Territet [-tä’], M o n t r e u x - T., se M o n
t-r e u x.
Territorial (-i e’l 1), som tillhör el. avser ett
territorium.
Territorialgränsen, gränslinjen för ett lands
sjöterritorium (se d. o.), benämnes i regel
demarkationslinje (se d. o.).
Territorialtrupper, trupper, vilka särskilt i
krig uppsatts på frivillighetens el.
värnpliktens grund med anslutning till landets
territoriella indelning. Numera finnas t. under
fred eg. blott i Storbritannien (se d. o., sp.
600). M. B-dt.
Territorialvatten, se Sjöterritorium.
Territorium, lat. (av te’rra, jord, mark),
landområde, officiell benämning (eng.
terri-tory) på sådant till Förenta staterna hörande
område, som ej nått erforderlig utveckling
för att upptagas som en stat i unionen. T:s
förvaltning kontrolleras helt av
förbunds-myndigheterna. Dess högsta styresmän utses
sålunda av unionens president, och kongressen
kan ändra el. upphäva de beslut, som fattas
av en ev. förefintlig representation inom t.
Det ankommer helt på kongressen att
upptaga ett t. till stat inom unionen. F. n. finnas
endast två t., Alaska och Hawaii. G. Il-n.
Te’rror, lat., Te r r or i’s m, skräck,
skräckvälde el. -period. — Terrorisèra, utöva
skräckvälde. — Subst.: T e r r o r i’s t.
Terror [te’ro], M o u n t T., se A n t a r k t i s,
sp. 1075.
Terry [te’ri], Ellen Alice, engelsk
skådespelerska (1848—1928). Var från 1861
anställd vid olika teatrar i London, bl. a. 1878
—1902 såsom Henry Irvings motspelerska på
Lyceum theatre. Hon
var sin tids stora
skådespelerska på
engelsk scen. Hennes
framställningskonst
var buren av djup
känslovärme, starkt
temperament och
strålande humor. Hon
spelade, utom hela
raden Shakespeareroller,
Margareta i »Faust»,
lady Teazle i
»Skandalskolan», Madame
Sans-Gène m. m. Hon
var första gången g. m. målaren G. F.
Watts. En son till T. är Edward G o
r-don Craig (se d. o.). T. utgav 1908 »Story
of my life» (2:a uppl. 1920). 1931 utkom
hennes brevväxling med G. B. Shaw. G. K-g.
Terrä’ng, mark (beskaffenhet); i terräng =
markledes, ej på banade vägar; vinna t. =
vinna utbredning, göra framsteg.
Terrängavskärning, krigsv., naturlig
avskärning el. långsträckt fördjupning i marken,
som försvårar framkomligheten. T. är ofta
lämplig som försvarsställning. L. af P.
Terrängbeteckningar, beteckningar för
kar-tografiskt angivande av ett områdes
terrängformer och höjdförhållanden.
Terrängformerna återges företrädesvis genom backstreck
(lutningsstreck el. bergstreck) el. crayon,
höjdförhållandena genom nivåkurvor och
nivåfärger samt höjdsiffror (se pl. vid art. K a
r-t a). Stundom kombineras dessa beteckningar
(se t. ex. karta vid Syl ar na). G. R-ll.
Terränglöpning. 1. Löpning i omväxlande
terräng på utstakad bana. Starten är vanl.
gemensam. Svenska idrottsförbundet
anordnar (sedan 1907) årl. S. M. i t. (distans omkr.
8,000 m). — 2. Se S k i d 1 ö p n i n g. Å. S-n.
Terrängritt, se R i d s p o r t.
Terrängvinkel, krigsv., se Riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
