Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tes - Tesaurering - Teschen - Tesdorpf, Edvard - Teseus - Tesis - Tesla, Nikola - Teslaströmmar - Tesmotet - Tespiskärra - Tessalien, Thessalien - Tessalonika - Tessalonikerbreven - Tessera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Tes—Tessera
166
Tes, (läro)sats, påstående (att försvara el.
bevisa).
Tesaurèring (av lat. thesdu’rus,
skattkammare), undanhållande från allmänhetens sida
av mynt och ädla metaller — vid vissa tider
av oro även av sedlar — för att skydda sig
mot befarad myntförsämring. T. har
förekommit i tider av oro och fått särskild aktualitet
under världskriget och senast under den
ekonomiska världskrisen. O Ä.
Te’schen, stad i f. d. österrikiska Schlesien,
vid Weichsels biflod Olsa, sedan 1920 jämte
det omgivande s. k. T e s c h e n o m r å d e t
delad mellan Polen och Tjeckoslovakien. Till
Polen höra områdets ö. delar (909 kvkm),
däribland de äldre delarna av staden T., off.
Cieszyn (14,919 inv. 1931), samt
textil-industristaden Bielsko. Till Tjeckoslovakiens
andel (1,274 kvkm) höra, bl. a. stadens
förstäder v. om Olsa (C e s k y Tésin; 10,536 inv.
1930) samt det industriellt högt utvecklade
Ostrava-Karvinnäområdet med dess viktiga
stenkolsfält. — T. var fordom huvudort i ett
liknämnt hertigdöme, till 1653 under bömisk
länshöghet. Genom freden i T. 1779
avslutades bayerska tronföljdskriget.
Teschenområ-det var efter världskriget föremål för
tvistig-heter mellan Polen och Tjeckoslovakien. En
föreslagen folkomröstning kom ej till stånd,
utan området underkastades ovan angivna
delning mellan parterna genom en
överenskommelse i Spa 10 juli 1920.
Tesdorpf, Edvard, dansk lantbrukare (1817
—89). Ägde från 1840 Ourupgaard och flera
andra gårdar på Falster och Lolland. T. var
föregångare inom lantbruket och 1860—68
en av presidenterna i
Landhusholdningssel-skabet. P. E-t.
Te’seus, se T h e s e u s.
Te’sis, annan form för t h e s i s (se A r s i s).
Te’sla, N i k o 1 a, kroatisk elektriker,
uppfinnare (f. 1856). Genomgick tekniska
högskolan i Graz,
flyttade efter några års
praktik i Europa till
Förenta staterna
(1882), arbetade först
hos Edison och fick
senare eget
laboratorium (i Colorado) och
stora penningmedel
till sin disposition. T.
har bl. a. arbetat med
belysningstekniska
problem,
motorkonstruktioner för
flerfas-växelström och
tråd
lös energiöverföring. Om s. k. teslaströmmar
se d. o. — Biogr. av S. Bogschan (1932). J. T.
Teslaströmmar, högfrekventa elektriska
växelströmmar, som alstras enl. en av T e s 1 a
(se d. o.) utarbetad metod. En på lämpligt
sätt uppladdad kondensator får över ett
gnist-gap urladda sig genom en i ett fåtal varv
lindad spole av tjock koppartråd, primärspolen.
Härvid uppstå snabba elektriska
svängningar (se d. o.), som inducera svängningar
i en spole av tunn koppartråd,
sekundärspolen, vilken befinner sig koncentriskt inne i
den större spolen och lämpligen är innesluten
i en glasbehållare med torr olja. Om
sekun
därspolen har många varv koppartråd och ena
ändan är jordledd, uppträda egendomliga
ur-laddningsfenomen, när gnistor slå över i
gnist-gapet. Spänningar på flera hundratusen volt
och frekvenser på millioner svängningar i sek.
kunna åstadkommas. Evakuerade
urladdnings-rör i närheten bringas att lysa, även om inga
elektroder finnas insmälta. Man kan låta
gnistorna springa över till metallföremål, som
man håller i handen, utan att man känner
något obehag av urladdningen. Teoretiskt
intressanta demonstrationsförsök kunna lätt
utföras med hjälp av t. Jfr
Elektrote-r a p i. J. T.
Tesmotèt, se A r k o n t.
Te’spiskärra, se T h e s p i s.
Tessälien, T h e s s ä 1 i e n, grek. Thessali’a,
landskap i Grekland, innanför Saloniki- och
Volovikarna, motsvarar ung. de nuv. nomoi
Larisa och Trikkala. T. är till större delen
ett slättland kring Salambria (Peneios) och
dess talrika bifloder, uppdelat av lägre
höjdsträckningar och åt alla håll begränsat av
bergstrakter; i n. reser sig Olympos, i ö. Ossa
och i s. Othrys, i v. når T. fram till Pindos.
Sedan gammalt är T. ett av Greklands
förnämsta spannmålsproducerande områden;
jorden har dock intill senaste tid varit uppdelad
på ett fåtal storgods, vilket verkat
hämmande på jordbrukets utveckling. De största
städerna äro Volo, T:s huvudhamn, samt
Larisa och Trikkala. S. F.
Historia. I förhistorisk tid hade T. en högt
utvecklad stenålderskultur. Den mykenska
kulturen kom sent till T. och vann fotfäste
huvudsaki. kring golfen vid Volo. Dialekten
var eolisk, men den härskande klassen
utgjordes av doriska invandrare, som antagit de
underlydandes språk. I historisk tid var
samhällsskicket aristokratiskt, lantbefolkningen
var livegen (penester), adeln innehade
makten, rytteriet var starkt utvecklat. Då så
påkallades, utsågs en gemensam anförare
\tago’s) för hela landet. lason från Ferai
sökte omkr. 375 f. Kr. grunda ett kraftigare
regemente men mördades. Fred och ordning
åstadkommos först av Filip av Makedonien,
som kallades till hjälp i de inbördes striderna
och bragte landet i sin besittning. T. var
skådeplatsen för den makedoniske konungen
Filip V :s nederlag mot romarna vid
Kynoske-falai 197 f. Kr. och den avgörande striden
mellan Caesar och Pompeius vid Farsalos 48
f. Kr. Det tillhörde den romerska provinsen
Achaia, därefter det bysantinska riket och
slutligen Turkiet. Det avträddes till
Grekland 1881. Bland befolkningen märkas
kutso-vlacher (se d. o.). — Jfr F. Stählin, »Das
hellenische Thessalien» (1924). M. Pn N-n.
Tessalonika, se T h e s s a 1 o n i k a.
Tessalonlkerbreven, de två äldsta i N. T.
upptagna Paulusbreven, äro skrivna från
Korint till församlingen i Thessalonika (nu
Saloniki) i Makedonien i början på 50-talet. Det
första brevet ger intressanta inblickar i
Paulus’ missionspraxis, det andra, som huvudsaki.
undervisar om den yttersta tidens händelser,
anses av många kritiker som oäkta. A. Fr.
Te’ssera, lat., tärning (t. ex. för spel), platta;
liten bricka, brukad som biljett el. pollett,
t. ex. vid bröd- el. vinutdelningar och
offentliga föreställningar. Talrika t. från forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
