Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thionville - Thirleston - This (Thinis) - Thisbe - Thiset, Anders - Thisted - Thisted amt - Thisted bredning - Thistlewood, Arthur - Thjórsá (Þjórsá) - Thladiantha - Thlaspi - Thode, Henry - Tholander, Henrik Evald - Tholos - Tholuck, Friedrich August Gottreu - Thoma, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Thirleston—Thoma, H.
220
»Taunuslandskap.» Målning av Hans Thoma.
T. 1918 ånyo blivit franskt, ha dess
befästningar betydligt förstärkts.
Thirleston [poTston], seMaitland, släktart.
This (T h i n i s), fornegyptisk stad på v.
Nil-stranden, 6 km n. om Girge. Under de från
orten härstammande kungarna av l:a och 2:a
dynastierna, de s. k. thiniterna, var T.
huvudstad. Det numera försvunna T:s historiskt
och arkeologiskt synnerligen viktiga
nekropo-ler finnas vid det närbelägna, yngre Abydos
(se d. o.). G-dL-n.
Thksbe, sePyramus och Thisbe.
Thi’set, Anders, dansk genealog och
he-raldiker (1850—1917), arkivarie i Rigsarkivet
1897—1916. För äldre dansk adelshistoria
samlade T. ett rikt material, delvis utnyttjat
för stamtavlorna i Danmarks Adels Aarbog,
som T. redigerade 1884—1917 tills, m. H.
R. Hiort-Lorenzen. Ilan vidareförde Henry
Petersens sigillverk (»Danske adelige sigiller
fra det 15., 16. og 17. aarh.», 1899—1905, och
»Danske kongelige sigiller», 1917). P. E-t.
Thisted, residensstad i Thisted amt, n. v.
Jylland, vid en vik av Limfjorden; 8,046 inv.
(1930). Industri (maskinverkstad, skeppsvarv
m. m.), handel, sjöfart (4,7 m djup hamn) och
fiske. T:s stadsprivilegier stadfästes 1524.
Thisted amt, danskt amt, omfattar n. v.
Jylland, n. v. om Limfjorden (se kartan vid
Danmark); 1,775,62 kvkm, 83,716 inv. (1930).
Består av 3 delar: Vester Hanherred i n. ö.,
landskapet Thy och ön Mors i Limfjorden.
Huvudsakl. bördiga slättbygder; utmed
Nordsjön och Skagerak dyner (klitter) och
sandhedar. Städer: Thisted och Nyköbing.
Thisted bredning, Limfjorden närmast
Thisted.
Thistlewood [pPslcood], Arthur, engelsk
konspiratör (1770—1820). T. organiserade den
misslyckade kupp, som hade till följd
suspen
derandet av Habeas-corpus-akten (febr. 1817).
1820 förberedde han en ny sammansvärjning,
som gick ut på att mörda kabinettets medl..
då de voro samlade till middag, därpå intaga
Towern och engelska banken och utlysa en
revolutionär nationalförsamling.
Myndigheterna, som underrättats om
sammansvärjningen (efter den gata, där deltagarna hade sitt
högkvarter, kallad »Cato Street conspiracy»),
avvärjde kuppen omedelbart innan den skulle
sättas i scen. T. greps och avrättades. R. Sv-m.
Thjorsä [pjåu’rsau] (P j 6 r s ä), se Island,
sp. 771 och kartan.
Thladia’ntha, bot., se Cucurbitaceae.
Thia’spi, bot., se Penninggräs.
Thode [tå’do], Henry, tysk
konsthistoriker (1857—1920). Var 1894—1911 prof, i
Heidelberg. Efter det märkliga arbetet »Franz
von Assisi» (1885; 2:a uppl. 1904) följde »Die
Mahlerschule von Nürnberg im 14. und 15.
Jahrhundert» (1891), flera konstnärsmonogr.,
de omfattande verken »Michelangelo und das
Ende der Renaissance» (1902—11, bd 4—6 med
titeln »Michelangelo, kritische
Untersuchuug-en»). 1894 ff. utgav T. jämte Tschudi
Reper-torium für Kunstwissenschaft. G-gN.*
Tholander, Henrik Evald, metallurg
(1847—1910). Blev 1875 fil. dr, ägnade sig åt
hyttväsendet vid några av de mellansvenska
järnbruken och var 1892—1904 ingenjör vid
Järnkontoret. T. åtnjöt på sin tid anseende
som en av den svenska järnhanteringens mest
framstående metallurger. G. H-r.
ThoTos, grek. (lat. tho’lus), kupol; rund, av
kupol täckt byggnad i allm.
Tholuck [tå’lok], Friedrich August
Gottreu, tysk protestantisk teolog (1799—
1877). Blev e. o. prof, i Berlin 1823 och prof,
i Halle 1826. Redan i Berlin vanns T. för
pietismen och gjorde sig känd genom sin
kamp mot rationalismen. Sin största
betydelse fick han som föreläsare,
universitetspre-dikant och själasörjare. T:s teologiska
författarskap faller huvudsakl. inom den
nytesta-mentliga exegetiken och den senare
protestantismens historia. T. var en varm vän av
unionen mellan den reformerta och luterska
kyrkan och deltog med iver i Evangeliska
alliansens strävanden. Hans »Werke» utgåvos i 11
bd 1863—73. — Jfr M. Kähler, »A. T.» (1877)
och »Mittelstrasse 10» (1899), samt L. Witte,
»Das Leben T:s» (2 bd, 1884—86). F. Btm.
Thoma [täTnä], Hans, tysk målare (1839
—1924). Började sina konststudier för
Schir-mer i Karlsruhe 1859, flyttade 1867 till
Düsseldorf samt vistades därpå i Paris, München,
Italien och Frankfurt. 1899 blev T.
akademi-och museichef i Karlsruhe. Hans tidigare
arbeten ha betecknats som äkta tysk
bondekonst. I Paris tog han bl. a. intryck av
Cour-bet; senare skönjas intryck av Böcklin.
Inflytande av italiensk 1400-talskonst och ej
minst av gamla tyska mästare tillkom. I
skildringar av sin egen hembygd, dess folk
och natur är han mästare. Betydligt ojämn,
ofta banal, är han däremot i sin fantasikonst.
Vida högre stå en del sagomotiv — oftast i
litografi el. träsnitt. Han målade förutom genre
och landskap porträtt, religiösa och
mytologiska motiv, dekorerade kaféer och utförde
kyr-kofresker, gjorde illustrationer, mönster för
vävnad och för keramik och försökte sig även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
