Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg, Carl Peter - Thunberg, Daniel af - Thunberg, Torsten Ludvig - Thunbergia - Thunman, Olof - Thunsjön - Thur - Thurah, Laurids de - Thureau-Dangin, François - Thuret, Gustave Adolphe - Thurgau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Thunberg, D. af—Thurgau
256
läggande betydelse. Av T:s skrifter märkas
»Flora laponiea» (1784), »Kaempferus
illustratus» (i Vet.-soc:s Aeta 1780—84), »Prodromus
plantarum capensium» (2 bd, 1794—1800),
»Flora capensis» (2 bd, 1807—13, 1818—20) och
»Resa uti Europa, Africa, Asia, förrättad åren
1770—79» (4 bd, 1788—93). — Jfr H. Hjärne,
»Två svenska Japanfarare» (1923). H. G. S-s.
Thunberg, Daniel af, mekaniker,
kanalbyggare (1712—88), adlad 1776. Blev 1747
byggmästare vid fästningsbyggena i Finland
(Sveaborg), 1759 dir. med uppdrag att
utföra dockbyggnader i
Karlskrona, 1757 led.
av en ständernas
kommission för Trollhätte
kanal. Han har den
huvudsakliga
förtjänsten om denna
anläggning, varvid han
till-lämpade den nya
engelska metoden att gå
vid sidan om
strömdragen i st. f. att
kanalisera dessa och
1773—79 ledde
arbetets genomförande. I
samarbete med E. Schweder uppgjorde T.
1780—84 enl. samma metod en plan till
kanalförbindelse Vänern—Östersjön, som
sedermera av B. v. Plåten lades till grund för Göta
kanals byggande. Led. av Vet.-akad. (1779).
— Litt.: S. E. Bring, »Trollhätte kanals
historia till 1844» (1911) och »Göta kanals
historia», I: 1 (1922). T. S-g.
Thunberg, Torsten Ludvig, fysiolog
(f. 18 7 5 30/8). Blev med. dr i Uppsala 1900,
laborator i experimentell fysiologi och
medicinsk fysik där 1901 och prof, i fysiologi i
Lund 1905. T. har
gjort undersökningar
över hudsinnenas
fysiologi. Senare har
han koncentrerat sin
forskning på frågor,
hänförande sig till det
respiratoriska
gasutbytet hos lägre djur
och hos den
överlevande grodmuskeln samt
på studiet av
fysiologiskt intressanta
au-tooxidabla substanser och därmed
sam
manhängande spörsmål. Han utgav 1916 »Die
Einwirkung tierischer Gewebe auf
Metylen-blau». T. har vidare konstruerat en apparat
för konstgjord andning hos människa
(»baro-spirator», se Respirator). Därjämte har han
utövat omfattande verksamhet som populär
skriftställare (»Vår kropps byggnad och
förrättningar», 1907, flera uppl., »Lärobok i
hygien», 1908, flera uppl., m. fl.) samt redigerar
sedan 1912 Hygienisk Revy. T. var led. av
nykterhetskommittén 1911—19,
maltdryckskom-mittén (ordf.) 1920—21 samt
tandläkarutbild-ningssakkunnige 1931 och blev 1919
apoteks-inspektör. Led. av Vet.-akad. (1928). R. T-dt.*
Thunbe’rgia, i Gamla världens tropiska
länder hemmahörande släkte av fam. Acanthaceae,
uppkallat efter C. P. Thunberg. Flera arter,
mest slingerväxter, odlas i växthus för sina
stora, klocklika el. trattformiga, blå, violetta
el. gula blommor, vilka nedtill omslutas av
två stora högblad. T. alata håller om
somrarna ut på kalljord i s. Sverige; som ogräs
vid vägar, murar, häckar o. dyl. har den
spritts till nästan alla varma länder. G. M-e.
Thunman, Olof, skald (f. 1879 u/2). Blev
student i Uppsala 1898, var elev vid
Konstakad. 1902—05, har framträtt som målare och
tecknare men är mest känd som lyriker
genom diktsamlingarna »Pan spelar» (1919), med
gånglåten »Vi gå över daggstänkta berg»,
och »Olandssånger» (1927), uppländska
hem-bygdsmotiv. R-n B.
Thunsjön [tön-], ty. Thuner See, insjö i
schweiz. kantonen Bern, 560 m ö. h.,
genom-fly tes av Aar; areal 48 kvkm, största djup
217 m. De bergiga stränderna kantas av
turist- och kurorter, ss. Spiez och Beatenberg.
Thur [tör], vänsterbiflod till övre Rhen i
Schweiz, upprinner i Säntismassivet,
genomflyter alpdalen Toggenburg och upptar från
höger Sitter; längd 125 km.
Thurah [tö’ra], Laurids de, dansk
arkitekt (1706—59). Blev 1753 generalmajor och
1754 generalbyggmästare. Bland T:s många
ny- och ombyggnadsarbeten må nämnas
Hirschholms slott (fullb. 1744, nedrivet 1810—
12), eremitaget i Jægersborgs dyrehave, Sorö
akad:s skola (1738—40) och tornet på Vor
Frelsers kirke (på Christianshavn). T:s
planschverk »Den danske Vitruvius» (2 bd, 1746—49)
och »Hafnia bodierna» (1748) innehålla planer
och fasader till en mängd danska
byggnadsverk. Ph. W.*
Thureau-Dangin [tyrå’-dä$å’], Fr an g o i s,
fransk sumeriolog och assyriolog (f. 1872),
konservator vid babylonisk-assyriska avd. i
Louvremuseerna i Paris och en av samtidens
yppersta forskare på sitt område. Han har
skrivit bl. a. »Recherches sur 1’origine de
1’écriture cunéiforme» (1898—99),
»Inscrip-tions de Sumer et d’Akkad» (1905), »Les
cy-lindres de Gudea» (s. å.), »La comptabilité
agricole en Chaldée. Nouvelles fouilles des
Tello» (1910—14; tills, m. G. Cros och L.
Heuzey), »La chronologie des dynasties de
Sumer et d’Accad» (1918), »Rituels accadiens»
(1922), »Les homophones sumériens» (1930) och
»Le syllabaire accadien» (s. å.). (P. L.)
Thuret [tyrä’], Gustave Adolphe, fransk
botanist (1817—75), bekant för sina klassiska,
konstnärligt illustrerade undersökningar över
algers utvecklingshistoria och särskilt för
upptäckten av könsfortplantningen hos brunalger
och (tills, m. E. Bornet) rödalger. I Antibes
(Provence) anlade T. en botanisk trädgård för
studier av exotiska växter (Villa Thuret), som
testamenterades till franska staten. (N. S-s.)
Thurgau [tö’rgäu], fr. Thurgovie, kanton i
n. ö. Schweiz, vid Bodensjön, genomflytes av
floden Thur; 1,006 kvkm, 126,063 inv. (1930);
huvudstad: Frauenfeld. T. är till stor del ett
fruktbart, välodlat moränlandskap. Utom de
vanliga sädesslagen odlas vin och framför allt
frukt; betydande boskapsskötsel och
mejerihantering. Industrien omfattar främst tillv.
av bomullsvaror och broderade arbeten.
Befolkningen är till största delen tysktalande
(97 %); 2/3 äro protestanter.
Enligt författningen (av 1869, revid. 1919)
är stora rådet (Der grosse Rat, 1 medlem på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
