Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thyrén, Johan Carl Wilhelm - Thüringar - Thüringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Thüringar—Thüringen
262
(»Principerna för en strafflagsreform», 3 bd,
1910—14), dels »Förberedande utkast till
strafflag, allmänna delen» (1916; med
kortfattade motiv), dels också förslag till många
kapitel ang. särskilda brott, med utförliga
materialsamlingar och motiv (»Förberedande
utkast till strafflag, speciella delen», 11 bd,
1917—33). Tillika framlade han som sakkunnig
jämte andra personer flera förslag till partiella
straff lagsändringar. Bland redan genomförda
reformer, som grunda sig på T:s förarbeten,
må nämnas dödsstraffets avskaffande (1918),
lagstiftning om förvaring och internering av
vissa förbrytare (1927) och bötesstraffets
nydaning (1931). T. var som högersinnad »vilde»
led. av Andra kammaren 1909—11, av
Första kammaren 1912—17 samt tillhörde som
justitieminister C. G. Ekmans första ministär
(1926—28). T:s begåvning och bildning, som
voro av en enastående mångsidighet, gjorde
honom till en mycket uppskattad
universitetslärare. Av hans övriga insatser är det
straffrättsliga lagstiftningsarbetet mest betydande.
Däri betonas energiskt straffets uppgift att
förebygga brottslighet, i huvudsaklig
anslutning till F. von Liszt (se d. o.). — Biogr. av
R. Bergendal i Sv. Juristtidning 1931 (med
bibliogr.) och i Nord. Tidsskr. for Strafferet
1933. Jfr Strafflagstiftning. R. B-l.
Thüringar [ty’r-], det namn, varmed
hermun-durerna (se d. o.) o. a. germanska folkgrupper
från 400-talet betecknats. Om deras historia
efter denna tid se Thüringen.
Thüringen [ty’r-], fristat (L a n d T.) i mell.
Tyskland, på ömse sidor om Thüringerwald,
omfattar de forna s. k. Thüringska
staterna (se d. o.); 11,763 kvkm, 1.607,339 inv.
(1925); huvudstad: Weimar. Stora delar av
det historiska landskapet T. (med bl. a. dess
naturliga centralpunkt Erfurt) tillhöra sedan
länge Preussen, medan den nuv. fristaten
kommit att omfatta urspr. främmande landsdelar
s. v. om Thüringerwald. Den tidigare
territoriella splittringen avspeglar sig alltjämt i
fristatens
oregelbundna och komplicerade
gränser; sålunda ligga
alltjämt flera
preussiska områden inom
T., varemot
thüringska enklaver
återfinnas inom Preussen och
Bayern.
T. genomdrages från
n. v. till s. ö. av
Thüringerwald (se d. o.),
fortsatt av
Franken-wald (se d. o.). N. ö.
härom omfattar T.
stora delar av det s. k.
Thüringska bäckenet,
mellan Thüringerwald
och Harz, som
avvatt
nas av Unstrut och dess bifloder, Ilm m. fl., till
Saale. Bäckenet har karaktären av ett
små-kulligt bergland, uppbyggt av mesozoiska
bergarter; det har uppstått genom en serie
tektoniska sänkningar längs brottlinjer, som
nu representeras av låga höjdsträckningar,
Hainich, Hainleite o. a. Kyffhäuser kan
betraktas som en borstartad utpost till Harz.
ö. om Saale sträcker sig T. in i det sachsiska
berglandet och når i trakten av Leipzig det
nordtyska låglandet. På Thüringerwalds s. v.
sida omfattar T. övre Werradalen och når i
n. bergstrakten Rhön (se d. o.). Befolkningen är
till största delen protestantisk (92,5 %). Bland
högre läroanstalter märkas univ. i Jena,
konsthögskola i Weimar samt musikhögskolor i
Sondershausen och Weimar.
Fristaten T h ii r i n
g-ens vapen.
I rött fält sju stjärnor av
silver, ordnade två, tre
och två.
Thüringen
Skala 1:1750000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
