Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thüringen - Thüringerwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Thüringerwald
264
t Landskapsbild från Thüringerwald.
Av de yrkesutövande voro 1925 29,5 %
sysselsatta inom jordbruk med binäringar, 49,5 %
inom industri och hantverk samt 12,2 % inom
handel och samfärdsel. Jordbruket är främst
koncentrerat till de bördiga dalarna inom
Thüringska bäckenet; utom de vanliga
sädesslagen odlas bl. a. sockerbetor och tobak;
bergssluttningar och vägar kantas av
fruktträd. I bergstrakterna överväga
boskapsskötsel och skogsbruk. Bergshanteringen, fordom
betydande, omfattar numera huvudsaki.
brunkol, bergsalt och kalisalter. T:s huvudnäring
är industrien; den är i hög grad specialiserad
och drives flerstädes i viss utsträckning som
hemindustri. Textilindustrien har sitt centrum
i Gera och Apolda; dessutom tillverkas bl. a.
glas, porslin och lergods, ur och artiklar av
sjöskum (Ruhla), leksaker (Sonneberg).
optiska instrument och kemiskt glas (Jena),
järnmanufaktur (Zella-Mehlis), automobiler
(Apolda, Eisenach). Turisttrafiken till
Thüringerwald och de talrika bad- och kurorterna
(Salzungen, Suiza m. fl.) är livlig. S. F.
Författning. Enl. författningen av 11 mars
1921 är T. en demokratisk republik med en
lantdag, som väljes för 3 år. Efter
nationalsocialisternas övertagande av makten i
Tyskland bemyndigades T:s regering av
riksregeringen att utfärda lagar utan hänsyn till den
gällande författningen.
Hi&toria. Omkr. 500 fanns ett stort
thü-ringskt rike, som sträckte sig från nedre Elbe
till Donau men 531 dukade under för
fran-kerna. Karl den store grundade 804
thüringska Mark, under markhertigar. Genom den
tyska östgränsens framflyttande förlorade T.
sin betydelse som gränsland och samtidigt sin
självständiga ställning; omkr. 900 innehades
överhögheten över T. av hertigarna av
Sach-sen, senare till 1067 av markgrevarna av
Meissen. En frankisk släkt framträdde omkr. 1050
i T.; en av dess medlemmar, Ludvig, som
genom gifte fått rika besittningar i Hessen, blev
1130 lantgreve av T. Om hans sonson
Herman se d. o. 2. Sedan följde Ludvig IV
(d. 1227), g. m. den heliga Elisabet (se
d. o., sp. 706). Den siste lantgreven av denna
släkt var Ludvig IV:s bror Henrik Raspe
(se d. o.); efter hans död (1247) utbröt det
thüringska arvföljdskriget, som 1263 slutade
så, att markgreve Henrik den upplyste
av Meissen (huset Wettin) fick det egentliga
T., varemot Henrik barnet, barnbarn till
Ludvig IV, erhöll de hessiska besittningarna
och därmed överförde lantgrevetiteln till
Hessen. En son till Henrik den upplyste var A
1-brekt II den vanartige (d. 1314),
som 1293 sålde T. till tyske konungen Adolf
av Nassau, men T. fortfor att tillhöra
markgrevarna av Meissen. Vid Sachsens delning
1485 lades T. huvudsaki. till den ernestinska
linjens besittningar (se S a c h s e n, sp. 144).
I nov. 1918 förklarades Thüringska
staterna (se d. o.) för republiker, och 1919
—20 sammanslogos de till »landet T.» (med
undantag för Koburg, som slöt sig till Bayern).
T:s första lantdag sammanträdde 20 juli 1920
och antog 11 mars 1921 en författning (jfr
sp. 263). Okt. 1921 fick T. en socialistisk
regering, som i okt. 1923 ombildade sig till en
socialistisk-kommunistisk men genom
ingripande från riksregeringen 9 nov. s. å. sattes
ur spelet samt efterträddes av en borgerlig
koalitionsministär. Dec. 1929 blev
nationalsocialisten Frick inrikesminister och minister
för folkbildningen; han avgick efter ett
misstroendevotum 1 april 1930. Valen 31 juli 1932
medförde en nationalsocialistisk ministär. I
maj 1933 blev den nationalsocialistiske
di-striktsledaren för T. F. Sauckel
riksståthål-lare i T. Å. S-n.
Litt.: F. Regel, »T.» (4 bd, 1892—96); E.
Devrient, »Thüringische Geschichte» (2: a uppl.
1921); E. Schellenberg, »T.» (1923); A.
Sco-bel, »T.» (5:e uppl. 1924); M. Könnecke, »Das
alte thüringische Königreich und sein
Unter-gang 531 n. Chr.» (1919); J. Müller,
»Wirt-schaftskunde des Ländes T.» (1928);
Zeit-schrift des Vereins für Thüringische Geschichte
und Altertumskunde 1854 ff.
Thüringerwald [ty’riij9rvalt], bergstrakt i
mell. Tyskland, huvudsaki. inom fristaten
Thüringen, sträcker sig från Werra i trakten
av Eisenach mot s. ö. och övergår utan tydlig
gräns i Frankenwald (se d. o.). T. begränsas
av förkastningar i riktningen n. v.—s. ö. och
har karaktären av ett horstberg.
Berggrunden består huvudsaki. av sandstenar och
konglomerat från permisk tid (»rotliegende») jämte
samtidigt genombrytande eruptivbergarter, ss.
granit och porfyr. De senare bilda i regel T:s
högsta el. topografiskt mest framträdande
höjder, ss. Inseisberg (916 m ö. h.), Grosser
Beer-berg (983 m) och Schneekopf (976 m). Det
stor-kuperade berglandet, i regel bevuxet med
barrskog, har rundade höjder med branta sidor och
skilda av trånga, pittoreska floddalar. Längs
kamlinjen löper den s. k. Rennsteig, en
urgammal gränsväg mellan Thüringen och Franken,
som alltjämt markerar gränsen mellan thü-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
