Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thyssen, August - Thyssen, Fritz - Thälmann, Ernst - Thölén, Carl Herman - Thörnberg, Ernst Herman - Thörne, Sven Alfred - Thörnell, Per Gustaf (Gösta) - Ti (kemi) - Tiahuanaco - Tian-schan - Tiara - Tiarp - Tibaldi - Tibarenerna - Tibast, Källarhals - Tibble - Tibbu el. Teda - Tibell, Gustaf Wilhelm af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Thyssen, F.—Tibell
268
förrädiska förbindelser med fransmännen men
lyckades utan svårighet bevisa sin oskuld. —
Biogr. av P. Arnst (1921) och C. Matschoss
(1925). R. Sv-m.
Thyssen [ty’-], Fritz, tysk industrimän
(f. 1873), son till A. T.; ledare för Vereinigte
Stahlwerke A.-G., 1928 ordf, i Internationale
Rohstahlgemeinschaft. Blev i juli 1933
medlem av preussiska statsrådet samt i det på
Hitlers initiativ tillkomna Generalrat der
Wirtschaft. Å. S-n.
Thalmann [tä’1-], Ernst, tysk kommunist
(f. 1886), urspr. varvsarbetare. T. blev 1903
socialdemokrat, övergick under världskriget
till de oavhängiga, sedermera till
kommunisterna och blev en av dessas ledare. Vid
presidentvalen 1925 och 1932 var T.
kommunisternas kandidat och erhöll resp. 2 mill. och
3,7 mill. röster mot resp. 13 mill. och 19,3 mill.
röster för Hindenburg. Efter Hitlers
makttillträde 1933 häktades T., anklagad för
delaktighet i riksdagshusbranden s. å.
Thölén, Carl Herman, präst (f. 1871 27/i),
sedan 1908 kyrkoherde i Göteborgs
Vasaför-samling. T., som intar en bemärkt och
självständig ställning inom den schartauanskt
betonade fromhetsriktningen, blev 1929 prost och
är sedan 1923 ordf, i Kyrkliga förbundet för
evangelisk lutersk tro. Vid kyrkomötena
1925, 1926, 1929 och 1932 var han prästerligt
ombud för Göteborgs stift. T. har bl. a.
utgivit »Det kyrkliga ämbetet enligt
bibliskluthersk åskådning» (1908) och »Det andliga
prästadömet» (1933; prästmötesavh.). E.Nwn.
Thörnberg, Ernst Herman,
skriftställare (f. 1873 ®/8). Hade först anställning på
handelskontor men ägnade sig därefter åt
tid-ningsmannayrket (var 1900—01 red. för
Sundsvalls Dagblad) och sedan 1900 därjämte åt
föreläsningsverksamhet. Han har ingående
studerat olika samhällsrörelser och författat
bl. a. »Den kooperativa rörelsen» (1907; 4:e
uppl. 1908), »Det kooperativa England» (1910),
»Amerikanska samhällsproblem» (1912),
»Lef-nadsstandard och sparkraft» (1915),
»Samhällsklasser och politiska partier i Sverige» (1917),
»Nationalekonomiens historia», I (1924), och
ett stort antal nationalekonomiska artiklar i
Nordisk Familjeboks 2:a och 3:e uppl.
Thörne, Sven Alfred, målare (1850—■
1916). T. studerade vid Konstakad. i
Stockholm för P. D. Holm och i München, där han
målade en del utsikter från Oberbayern.
Sedan utförde han mest svenska landskap från
Mälartrakten och Bergslagen (»Vårmorgon»,
1888; Nationalmuseum, deponerad i
riksdagshuset). T. målade även porträtt och var
verksam som teckningslärare. -rn.*
Thörnell, Per Gustaf (Gösta),
universitetslärare (f. 1879 7/4). Blev 1906 fil. dr på
avh. »Studia panegyrica» och docent i
latinska språket vid Uppsala univ. T. fick
professors namn 1929. Han har bl. a. utgivit
»Studia Tertullianea» (4 bd, 1918—26) och
»Patristica» (1923). I sitt arbete
»Pastoralbrevens äkthet» (1931) hävdar han,
företrädesvis på språkliga grunder, dessa brevs
pau-linska ursprung. E. St.
Ti, kem. tecken för en atom titan.
Tiahuanaco [tiacoana’kå], ruinplats i Bolivia
vid Titicacasjön, Sydamerikas märkligaste
fornminne. Man torde kunna förlägga Tia-
Påvens tiara.
Tibast.
huanacokulturens blomstring till omkr. vår
tideräknings början. T. var säkerligen
centrum för ett betydande välde, som torde ha
skapats av aymaraindianernas (se A y m a r a)
förfäder. Det märkligaste bland fornminnena
är den s. k. solporten, en väldig monolit, vars
ena sida är täckt med figurer i relief.
Mittfiguren, möjl. solgudens bild, utgör så att
säga ledmotiv inom hela Tiahuanacokulturens
dekorativa konst. — Litt.: A. Stübel och M.
Uhle, »Die Ruinstaette
von Tiahuanaco im
Hochlande des alten
Peru» (1892); A.
Pos-nansky, »Gufa general
ilustrada de
Tihuana-cu» (1912). S. L-é.
Tian-schan, se
Tien-shan.
Tiära, forntida
österländsk huvudbonad
av toppig form, i
nyare tid påvens
»tredubbla krona», en
hög, spetsig, av tre
kronringar omsluten
mössa.
Tiarp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, n. ö. om Falköping; 12,14 kvkm, 264 inv.
(1933). Tillhör Falbygden (se d. o.); sträcker
sig i ö. upp på Varvsbergets skogiga platå.
639 har åker, 212 har skogsmark. Ingår i
Slöta. Karleby, Äsle, Mularps och
T:s pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Tiba’ldi, se Pellegrini.
Tibarènerna, se T u b a 1.
TIbast, Källarhåls, Da’phne
mezerèum, en till fam.
Thymelae-aceae hörande, omkr. meterhög
buske med tätt sittande,
spiral-ställda, jämnbrett lansettlika blad.
Blommorna sitta i små gyttringar
på fjolårsskotten, ha enkelt,
fyr-taligt, rött hylle och slå ut tidigt
på våren före lövspriekningen. De
röda, ärtstora stenfrukterna
(käl-larhalsbär) äro, i likhet med
växtens övriga delar, starkt giftiga
och ha jämte barken varit
offici-nella. T. har nyttjats som
färgväxt (bären ge röd, barken gul
färg). Den växer i lundar och
ängsbackar upp till s. Lappland och
odlas ofta i trädgårdar. G. M-e.
Tibble, socknar, se
Håbo-Tibble och Skogs-Tibble.
Tibbu el. Ted a, sudanspråk
(Kanurigrup-pen) talande folk av hamitiskt ursprung i
Tibesti (se d. o.) och s. Fezzan. Särskilt dess
s. grupp, gasa, är uppblandad med negerblod.
T. leva framför allt som nomader men i
ö. Tibesti även av dadel- och
grönsaksodling. De bära slöja (männen) och delas
socialt i adel och vanligt folk. De äro
muhammedaner, men mycken hednisk tro lever kvar.
T. i Tibesti äro alltjämt föga kända. — Litt.:
G. Nachtigal, »Die Tibbu» (i Zeitschrift der
Gesellschaft für Erdkunde 1870); utförlig
behandling av språket i H. Carbou, »La région
du Tchad et du Ouadai» (1912). K. G. L.
Tibell, Gustaf Wilhelm af, friherre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
