Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden (tidningar) - Tidén, Lars - Tidens Tegn - Tidersrum (Tirserum) - Tideräkning - Tidevarvet - Tidikelt - Tidkantring - Tidkontroll - Tidkula - Tidlösa, Nakna jungfrun - Tidmätning - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Tidén—Tidning
286
1. Konservativ politisk tidning, som
utgavs av W. F. Palmblad 1847—51, dels i
Uppsala, dels i Stockholm, 1847—49 som daglig,
sedan som halvveckotidning.
2. Tidning, utg. som dagblad av K. P.
Arnoldson 1883—85, som varannandagstidning
av Hj. Branting 1885—86, från juni 1885 med
undertiteln Fackföreningarnas Organ.
3. Tidskrift för socialdemokratisk kritik
och politik, utges sedan 1908 av Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti. Bland
redaktörerna må nämnas Hj. Branting (1908—17;
från 1914 i förening med R. Sandler och G.
Möller), G. Möller (1917—22), N. Karleby
(1924—26), R. Lindström och A. Vänner (1926
—29) samt E. Wigforss och A. Vänner (1929
—32; efter 1932 endast A. Vänner). I T. ha
även icke-socialdemokrater medverkat.
Tidén, Lars, veterinärlärare (1775—1847).
Blev kir. mag. vid Medico-chirurgiska
institutet i Stockholm 1810, lärare vid
Veterinärinrättningen i Skara 1813 och en av
föregångsmännen i sitt fack i Sverige. Bland T:s
skrifter märkas »Bidrag till physiologien och
na-turalhistorien» (1816) och »Handbok i
boskapsskötseln» (1841; 2:a uppl. 1850). Han
översatte flera utländska handböcker och utgav
flera tidskrifter. H. J.Dft.
Tidens Tegn [-täjn], norsk tidning, 1910
uppsatt i Oslo av O. A. Thommessen (se d. o.).
T. har slutit sig till frisinnade vänstern men
är oavhängigt organ för en frisinnat borgerlig
politik Red. sedan aug. 1917 är Rolf
Thommessen (se d. o.). Verdens Gang uppgick 1923
i T., som 1924 förvärvade förlagsrätten till
örebladet, vilket 1924—32 utkom som särskild
aftonuppl. (Oslo Aftenavis) till T. W-t K.
Tidersrum, förr även T i r s e r u m, socken
i Östergötlands län, Kinda härad, mellan
sjön Sömmen i n. v. och Smålandsgränsen i
s. ö.; 153.21 kvkm, 1,142 inv. (1933). Sjörik
skogs- och bergsbygd kring Stångäns källor.
1,072 har åker, 10.684 har skogsmark. Ingår
i N. Vi och T:s pastorat i Linköpings stift,
Ydre kontrakt.
Tideräkning. 1. (Astron.) Se Kalender
1 och Kronologi 1.
2. T. har redan på uråldriga
kulturstadier grundats på årstidernas växlingar och
deras samband med solståndet samt därjämte
på månskivans formväxlingar. Den vanliga
benämningen förhistorisk t. hänför sig
i verkligheten till historisk. Verkligt
förhistorisk t. är oberoende av historiska källor
och grundas uteslutande på naturens
registrering av årsväxlingarna. Den tidigast
uppgjorda och mest omfattande är geokronologi
(se d. o.). Därjämte har man genom studiet
av periodiskt avlagrade växt- och djurämnen
(biokronologi) och genom uppmätning av
trädens årsringar (dendrokronologi) lyckats
sammanknyta trädgenerationer omkr. 3,000 år
tillbaka i tiden, och man har genom A. E.
Dou glass’ arbeten i Arizona kunnat
utsträcka Amerikas t. till omkr. 800 år före
Columbus. Genom naturkronologien belysas
från människosläktets viktigaste daningsskede
såväl den klimatiska och övriga geofysiska
som den växt- och djurgeografiska samt den
arkeologiska utvecklingen, och detta för så
lång tid. att bedömandet av tidigare
geologiska perioder därav underlättas. G. D. G.
Tidlösa, Colchicum autumnale.
Tidevarvet, radikal politisk veckotidning,
uppsatt i Stockholm 1923 av Ellen Hagen.
Bland senare redaktörer och fasta
medarbetare märkas Elin Wägner, Elisabeth Tamm,
Honorine Hermelin och Ada Nilsson.
Tidike’lt, oasgrupp i n. v. delen av inre
Sahara, tillhör Sydterritorierna av Algeriet.
Huvudort är In-Salah vid den gamla
karavanhuvudvägen från Algeriet till Timbuktu.
Tidkantring, se Ebb och flod.
Tidkontroll, se Arbetsledning, sp.
1260, och Ur.
Tidkula, se Tidssignal.
Tidlösa, Nakna jungfrun, Co’lchicum
au-tumnäle, liljeväxt med underjordisk stamknöl,
från vilken sent på hösten skjuta upp vanl.
2 el. 3 blekt violetta, ända till 3 dm långa
blommor med sexbladigt hylle och lång pip.
Fruktämnet sitter vid sidan av knölstammen.
Följ, vår sträcker sig skottaxeln något,
utbildar stora, brett lansettlika blad och uppbär
i spetsen den trerummiga, mångfröiga
kapseln. T., som växer vild i mell. och s. Europa,
odlas i Sverige som prydnadsväxt och
anträffas förvildad i gamla trädgårdar. Hela
växten är giftig, och fröna användas till
läkemedel. G. M-e.
Tidmätning, uppmätning av ett
tidsintervall, uttryckt i en vald enhet. Då tiden ej
kan direkt uppmätas, använder man i stället
jordens rotation, uttryckt som skillnader i
timvinklar. Härmed reduceras t. till v i
n-kelmätning. För praktiskt bruk
använder man mekaniska apparater (ur), vilka
utföra en rörelse, som så nära som möjligt
ansluter sig till jordens rotationsrörelse.
Rörelserna hos uren kunna korrigeras genom
uppmätning av timvinklar. K. Lmk.
Tidning (av Ity. Tidinge), med bestämda
korta mellantider utkommande tryckalster,
som meddelar nyheter. Den västerländska t:s
ursprung är att söka dels i tryckta flygblad
om krig, kometer o. a., dels i de skrivna
korrespondenser, som furstar och handelshus läto
sina agenter sända sig. Från de första åren av
1600-talet finnas bevarade tidningsnummer
från sydtyska städer (Strassburg 1609 o. a.),
där livliga handels- och postförbindelser synas
ha givit upphov till den regelbundna
veckotidningen. Sådana förekomma sedan i London
1622. Amsterdam 1626 o. s. v. I Paris fick ett
adresskontor 1631 privilegium på en Gazette
(de France), vilken ända fram till revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
