Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tien-shan, Tian-schan - Tientsin - Tiepolo, Giovanni Battiesta (Giambattista)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Tientsin—Tiepolo
300
Landskapsbild från Tien-shan.
flertal glaciärer. Från Chan Tengri utgår en
rad snö- och istäckta fjällkedjor: mot ö.
Chalyk-tau och mot s. v. Kok-schal-tau, som
slutar i fjällknuten Terek-tau. Den mäktiga
Terskei-ala-tau bildar s. begränsningen av
Issyk-kul.
T. har ett utpräglat kontinentalt klimat.
I v. nås det dock av fuktiga vindar, som
mellan de divergerande fjällkedjorna ge
upphov till en rik stäppvegetation. Även
centrala T. har fuktiga somrar, varigenom
vidsträckta skogsområden uppstått på n.
bergssidan och inom de högre partierna snöfält
och glaciärer. På grund av T:s stora
relativa höjd erhålla även övriga delar av T.
fuktighet. Nederbördsmängden avtar
successivt mot ö. och s. Vattendelaren och
fjällsystemets höjdaxel sammanfalla ej. En stor
del av nederbörden på n. sidan transporteras
i flodernas genombrottsdalar till s. sidan, där
kulturbygden varit äldre och rikare än på n.
sidan. Under senare tider ha ryssarna
koloniserat n. sidan med jordbruksidkande
befolkning, och ur militärstationerna ha små
stads
Kristus bär sitt kors. Målning av Tiepolo.
samhällen uppstått. Samtliga
floder från T. sina ut i sanden
el. nå avloppslösa sjöar.
T. var till 1856, då ryssarna
började undersöka fjällkedjan,
föga känt; bland de
banbrytande forskarna märkas
Se-medsnov och Sjevertsov. 1
senare tid har T. berests av
amerikanerna W. M. Davis och E.
Huntington, av tyskarna
Merz-bacher, Friederichsen och
Ma-chatschek samt av ungrarna J.
Prinz och v. Almäry. H.A-nn.*
Tientsin, stad i kin. prov.
Ho-pei (Chi-li), vid Hun-hos
utflöde i Pei-ho, 65 km ovanför
den senares mynning; 1,387,462
inv. (1931; enl. tullverkets
beräkning). Härav äro ung. 9,200 utlänningar
bosatta inom koncessionsområden, som upplåtits
för främmande makter (Storbritannien,
Frankrike, Japan, Belgien, Ryssland och Italien). I
motsats till andra kinesiska städer saknar T.
yttre stadsmurar; dessa förstördes under
boxar-upproret, och T. omges nu av bulevarder. T.
ligger, där Kejsarkanalen utmynnar i Pei-ho,
som mellan T. och havet bär namnet Hei-ho.
Genom goda järnvägsförbindelser med Peking,
Mukden och Pu-kou (vid Nanking) har T.
utvecklats till nordligaste Kinas förnämsta
handelsstad, främst som importhamn för Peking.
Floden Hei-ho har fördjupats, men större fartyg
kunna dock endast gå till uthamnarna
Tang-ku och Ta-ku vid flodmynningen. Isläggning
hindrar vanl. sjöfarten till T. dec.—febr.
Industrien omfattar järnverk, bomullsfabriker,
riskvarnar, tillv. av salt m. m. Som
ekonomiskt centrum har T. numera större
betydelse än Peking (Peiping). T. är säte för flera
högre läroanstalter, bl. a. Pei-yanguniv (gr.
1895) och Nan-kaiuniv. (gr. 1919), samt har
tidvis varit provinshuvudort. — Genom
fördrag 1858 och 1860 (se Kin a,
sp. 712) öppnades T. för
utlänningar. Hatet mot dessa ledde
1870 till ett uppror, varvid
flera européer dödades.
Tiepolo [tiä’pålå],
Giovanni Battista (G i a m b a
t-t i s t a), italiensk målare (1696
—1770). T. påverkades främst
av Paolo Veroneses stora
målningar och kraftiga stil. Han
målade en tid framåt i tidens
stil, pompösa figurer i mustig
färg. Senare upparbetade han
sitt personliga målningssätt
och sin egen dekorativa stil.
Han fasthöll vid venezianska
skolans breda, flotta
behandlingssätt och vid den
praktfulla dekorativa anordningen.
T. gav en helt ny karaktär åt
de praktscenerier och de
allegorier han målade i palats
och kyrkor och stämde sin
kolorit i milda grå och blå
toner. Han strödde ut sina
figurer över en stor yta och
sökte illusion genom att
inplacera dem i målad arkitek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
